Om man följt nyhetsrapporteringen sedan i mitten av 2008 kan man se att uppfattningen kring fenomenet gradvis förändrats. I november 2008 varnade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf inför en nykolonialism169, och i januari 2009 uttryckte Christina Engfeldt, nordenansvarig för FAO ett liknande resonemang;
”Vi ser mycket allvarligt på det. Vi ser det som en form av nykolonialism. Det är ett sätt att lägga beslag på andras resurser utan att ta ansvar för vad som händer för det landets befolkning i en nära framtid”170. Under konferensen i Woodrow Wilson International Center for Scholars i Washington D.C, USA, menade emellertid FAO:s David Hallam, att Jacques Diouf felaktigt hänvisat fenomenet till en nykolonisering och att Hallam sedan dess spenderat mycket tid till att ursäkta detta påstående171. I en artikel i Reuters 19 april 2009 sade FAO:s generaldirektör Jacques Diouf följande;
“Private investment in developing agriculture in poorer countries is urgently needed if the world wants to double food output by 2050 and stamp out hunger which affects about 1 billion people”172.
169Blas, Javier. Land leased to secure crops for South Korea. Financial Times. Internetresurs.
170Olofsson, Malin. Rika länder köper fattigas mark. Sveriges Radio. Internetresurs.
171
David Hallam. Presentation: International Investments in Agricultural Production. Konferens.
Även om enskilda attityder förändrats över tid har vi inom ramen för den här uppsatsen sett att rådande idéer kring fenomenet ter sig alltmer likartade.
Även om investeringar i internationell jordbruksmark kan ha en negativ klang, speciellt då vi ser till historiska exempel måste vi se till vad trenden kan innebära för dagens utvecklings-länder. Alla länder är emellertid olika och utvecklingen i ett land skiljer sig från utvecklingen i ett annat. Precis som Världsbanken förespråkar är det viktigt att se till de specifika situationerna för att avgöra trendens önskvärdhet. Relationen mellan köparen och säljaren kan även vara ytterst central i processen. Det är omöjligt att förutspå vad som kommer att hända efter avtalets slut. Är det självklart att de stater som köper upp mark i dagsläget kommer att vara villiga att överlämna marken efter kontraktets slut? Kanske kommer man uppfatta jordbruksmarken som en del av den egna nationen och därmed göra anspråk på den som sin egen. Oavsett utveckling är detta fenomen en potentiell källa till framtida konflikter.
Ytterligare en central fråga i sammanhanget är vad som händer med den lokala expertisen och de gamla traditioner i som tillämpats i jordbruket genom generationer. Lyckas man från internationellt håll ta tillvara på den lokala kompetensen kan samarbetet bli högst gynnsamt. Om inte kan det få negativa utfall, i form av utarmad jordbrukmark. Jordbruksproduktion är något som på ett eller annat sätt berör oss alla. Vi är alla beroende av ett väl fungerande jordbruk. Frågan om investering i internationell jordbruksmark och dess potential är ytterst central och viktig. Vi har dock, som det har illustrerats i den här uppsatsen, en hel del arbete framför oss för att kunna vända fattigdomen samtidigt som vi lever i ett långsiktigt hållbart samhälle. Den tilltagande trenden har i dagsläget relativt nyligen kommit upp på den internationella politiska dagordningen. Inom en snar framtid kan vi förvänta oss ytterligare förhandlingar, möten, publicerade dokument och forskningsrapporter i frågan. Som illustrerats i den här uppsatsen råder det väldigt snarlika uppfattningar hos de stora aktörerna, varav vi kan förvänta oss liknande idéer och ställningstaganden i framtiden. Åtminstone fram tills vi istället kan vända blicken bakåt i syfte att belysa de faktiska resultaten av dessa investeringar. I följande uppsats har vi fått en inblick i fenomenet samt dess potentiella konsekvenser över dels den nationella suveräniteten, dels över vad fenomenet kan innebära för fattigdomsbekämpningen och visionen att nå en hållbar utveckling. Förhoppningsvis lämnar läsningen av den här uppsatsen en djupare förståelse för den tilltagande trenden och några av dess många tänkbara aspekter.
Referensförteckning
Litteratur
Alvesson, Mats och Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Anderson, Benedict. (1983). Imagined Communities: Reflections on the Origin and Spread of Nationalism. London: Verso.
Beckman, Ludvig. (2005). Grundbok i idéanalys – Det kritiska studiet av politiska texter och idéer. Stockholm: Santérus Förlag.
Bergström, Göran och Boréus, Kristina. (2000). Textens mening och makt – Metodbok I samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bury. John. (1960). The Idea of Progress. New York: Dover.
Camilleri, A. Joseph and Falk Jim. (1992). The End of Sovereignty? The Politics of a Shrinking and Fragmenting World. Edward Elgar Publishing Limited.
Corell, Elisabeth och Söderberg, Henriette. (2005). Från miljöpolitik till hållbar utveckling – En introduktion. Malmö: Liber AB.
De Vylder, Stefan. (2002). Utvecklingens drivkrafter: Om fattigdom, rikedom och rättvisa i världen. Värnamo: Forum Syds förlag.
Dobson, Andrew. (2007). Green Political Thought. 4th Edition. London and New York: Routledge.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik och Wägnerud, Lena. (2004). Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Andra Upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Escobar, Arturo. (1995). Encountering Development. Princeton, NJ: Princeton University Press. Frank, Andre Gunder. (1969). Capitalism and Underdevelopment in Latin America. Revised Edition. New York: Monthly Review Press.
Hagberg, Lovisa. (2003). Finding a Place for Green Politics - Political Space-Time,
Globalisation and new Environmental Policy Concepts. Doktorsavhandling; Umeå Universitet.
Hay, Colin. (2002). Political Analysis – A Critical Introduction. New York: Palgrave.
Kaldor, Mary. (2006). New And Old Wars: Organized Violence in a Global Era. 2ndEdition. Stanford University Press.
Lomborg, Bjørn. (2001). The Sceptical Environmentalist – Measuring the real state of the world. Cambridge: Cambridge University Press.
Lukes, Steven. (1986). Power. New York University Press.
Sachs, Wolfgang. (1992). The Development Dictionary: a Guide to Knowledge as Power. London: Zed.
Sassen, Saskia. (1996). Losing Control? Sovereignty on an Age of Globalization. New York: Colombia University Press.
Saul S. John. (2006). Development After Globalization: Theory and Practice for the Embattled South in a New Imperial Age. London: Zed.
Scholte, A. Jan. (2000). Globalization: A Critical Introduction, i Baylis, John & Smith, Steve (2000). The Globalization of World Politics. New York. Oxford University Press.
World Commission on Environmental Development (WCED). (1987). Our Common Future. Oxford: Oxford University Press.
Artiklar
Kaldor, Mary. (1986). The Global Political Economy. Alternative, Vol, XI. pp. 439.
Nederveen, J. Pieterse. The Development of Development Theory: Towards Critical Globalism. Review of International Political Economy, Taylor & Francis, Ltd.Vol. 3. No. 4 (Winter, 1996), pp. 541-564.
Perry, Martin, Rosenzweig, Cynthia and Livermore, Matthew. Climate Change, Global Food Supply and Risk of Hunger. Philosophical Transaction of the Royal Society. B. Vol. 360, (Oct, 24, 2005), pp. 2125-2138.
P.J. Gregory, J.S.I Ingram and M. Brklacich. Climate Change and Food Security.Philosophical Transactions: Biological Sciences, Vol. 360, No. 1463, Food Crops in a Changing Climate (Nov. 29, 2005), pp. 2139.2148.
Rist, Gilbert. (1990). ”Development” as part of the modern myth: the western socio-economic dimension of ”development”. European Journal of Development Alternatives 2(1): 10.
Slingo, M. Julia, Challinor, J. Andrew, Hoskins J. Brian and Wheeler R. Timothy. Introduction: Food Crops in a Changing Climate. Philosophical Transaction of the Royal Society. B. Vol. 360, (Oct, 24, 2005), pp. 1983-1989.
Von Braun, Joachim and Meinzen-Dick, Ruth. “Land Grabbing” by Foreign Investors in Developing Countries: Risks and Opportunities. (April, 2009). IFPRI. Policy Brief 13.
Dokument
FAO. (1996). Rome Declaration on World Food Security and World Food Summit Plan of Action. World Food Summit - W3613/E. Hämtad: 2009-04-07.
(http://www.fao.org/docrep/003/w3613e/w3613e00.HTM).
FAO. World Food Situation. Publicerad: Maj 2009. Hämtad: 2009-05-06. (http://www.fao.org/worldfoodsituation/FoodPricesIndex/en/).
IPCC Document. Third Assessment Report, Climate Change 2001. Summary for Policymakers. Hämtad: 2009-04-08.
(http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/vol4/english/pdf/spm.pdf).
News G8 Agriculture Ministers’ meeting. Final Declaration. Publicerad: 2009-04-21. Hämtad: 2009-05-12.
(http://www.g8agricultureministersmeeting.mipaaf.com/en/index.php?pL1=news&newsId=8895c a36c193f25a5c2a63beb291a259&page=1).
United Nations. Declaration on the Right to Development. United Nations General Assembly resolution 41/128. Publicerad: 1986-12-04. Hämtad: 2009-05-05.
(http://www.un.org/documents/ga/res/41/a41r128.htm).
United Nations Economic and Social Council. Poverty and the International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights. 10/05/2001. E/C.12/2001/10.
The World Bank. Agriculture for Development: Overview. World Development Report 2008. International Bank for Reconstruction and Development. Washington DC.
WTO. Agreement on Agriculture. (Januari, 1995). 1986–94 Uruguay Round.
Internet
Abbott, Charles. Food scare sparks Third World land rush. Reuters. Publicerad: 2009-04-30. Hämtad: 2009-05-02.
(http://uk.reuters.com/article/worldNews/idUKTRE53S97420090429?pageNumber=2&virtualBr andChannel=0&sp=true)
Blas, Javier. Land leased to secure crops for South Korea. Financial Times. Publicerad: 2008-11-18. Hämtad: 2009-05-07.
FAO. About us. Publicerad: 2009. Hämtad: 2009-05-24. (http://www.fao.org/about/about-fao/en/).
FAO. Farming must change to feed the world. Publicerad: 2009-02-04, Hämtad: 2009-04-07. (http://www.fao.org/news/story/en/item/9962/icode/).
FAO Newsroom. Number of hungry people rises to 963 million. Publicerad: 2008-12-09. Hämtad: 2009-05-06.
(http://www.fao.org/news/story/en/item/8836/).
GRAIN. About us .Publicerad: 2009-04-09. Hämtad: 2009-04-10 (http://www.grain.org/about/)
GRAIN. SEIZED! The 2008 land grab for food and financial security. Publicerad: Oktober 2008. Hämtad: 2009-04-09
(http://www.grain.org/briefings_files/landgrab-2008-en.pdf). IFPRI. About IFPRI. Hämtad: 2009-05-23.
(http://www.ifpri.org/about/about_menu.asp).
International Finance Corporation. IFC Increases Support for Agribusiness in Response to High Food Prices. World Bank Group. Press Release. Publicerad: 2008-09-18. Hämtad: 2009-04-21. (http://www.ifc.org/ifcext/pressroom/ifcpressroom.nsf/PressRelease?openform&718CC502C0E8 FC29852574C80053498A).
Kappelin, Kristina. Rika länder köper mark i u-land. Dagens Industri. Publicerad: 2008-09-11, Hämtad: 2009-04-07.
(http://www.ifad.org/media/news/2008/Afrika.pdf).
Kovalyova, Svetlana. U.N. food agencies see "win-win" farmland deals. Reuters. Publicerad: 2009-04-18. Hämtad: 2009-05-03.
(http://www.reuters.com/article/environmentNews/idUSTRE53I10D20090419?feedType=RSS&f eedName=environmentNews).
Lamy, Pascal. About the WTO – a statement by the Director General. World Trade Organization. Hämtad: 2009-04-24.
(http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/wto_dg_stat_e.htm)
Olofsson, Malin. Rika länder köper fattigas mark. Sveriges Radio. Publicerad: 2009-01-14. Hämtad: 2009-05-07.
(http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=2565394)
Pagano, Margareta. Land grab: The race for the world’s farmland. The Independent. Publicerad: 2009-05-03. Hämtad: 2009-05-03.
(http://www.independent.co.uk/news/business/analysis-and-features/land-grab-the-race-for-the-worlds-farmland-1677852.html)
Ping, Li. Hopes and Strains in China's Oversea Farming Plan. The Economic Observer Online. Publicerad: 2008-07-03. Hämtad: 2009-04-24.
(http://www.eeo.com.cn/ens/Industry/2008/07/03/105213.html)
Reinl, James. UN official calls for regulating farmland purchases. The National. Publicerad: 2009-04-08. Hämtad: 2009-05-02
(http://www.thenational.ae/article/20090408/FOREIGN/916116855/1002).
Svenska Jordbruksverket. Ekologisk produktion. Publicerad: 2009-03-03. Hämtad: 2009-05-20. (http://www.sjv.se/amnesomraden/vaxtmiljovatten/ekologiskproduktion.4.7502f61001ea08a0c7ff f1187.html).
UNCTAD. International Investment Agreements. Publicerad: 2002. Hämtad: 2009-05-21. (http://www.unctad.org/Templates/StartPage.asp?intItemID=2310&lang=1).
The World Bank. About us. Publicerad: 2008-10-14. Hämtad: 2009-05-23.
(http://web.worldbank.org/WBSITE/EXTERNAL/EXTABOUTUS/0,,pagePK:50004410~piPK:3 6602~theSitePK:29708,00.html).
Konferensmaterial
Hallam, David. (2009-05-05). Presentation: International Investments in Agricultural Production. Food and Agriculture Organization. Woodrow Wilson Center for International Scholars.
Washington DC, USA
Mathieu, Paul. (2009-02-25). Presentation: Global Investment and Large Scale Land Acquisition. Governments, investors & smallholder farmers – Risks and opportunities. CTA Briefing Bryssel, Belgien.
Worldbank Meeting. (2009-03-02). Konferens: Agriculture and Rural Development (ARD), Agriculture in a Changing World. Session: Large Scale Investments in Land: Déjà vu or New Development Opportunity. Washington DC, USA.