Kriterier studien ej givit svar på

I min undersökning har jag inte fått direkta svar för vilka effekter det har för att en del kriterier inte stödjs eller på vilket sätt de bör stödjas. För dessa kriterier vill jag delge mina egna synpunkter, utifrån befintliga inlärningsteorier och instruktionsteorier, om vilka kriterier jag anser bör stödjas och varför i utbildningsprogrammen.

Mål: Då mål ges får användaren en förståelse för vad han eller hon förväntas lära sig.

Det ger även en förteckning över vilka moment som ingår i kapitlet. I WMi får inte användaren lika tydlig förståelse för vilka moment som ska läras. Det är även en fördel att målet med uppgiften beskrivs om användaren vill studera ett specifikt moment. Användaren får en förståelse för vad som ingår i respektive kapitel. WMi är istället det enda programmet som efter slutfört kapitel redovisar vad användaren har lärt sig. Användaren får en feedback över vilka momenten han har gått igenom. Listan redovisar även de moment användaren inte fått chans att testa. Frågan är om man kan säga att användaren har lärt sig dessa moment?

Tillgång till information om tidigare inlärningsmoment: Användaren ska kunna

tillgå information från tidigare moment i utbildningen. Simultan har en bra funktion för detta, vilket är dess indexfunktion. Index underlättar för användaren att direkt komma till det önskade avsnittet. I Comenius kan användaren klicka sig framåt i ett avsnitt, vilket både kan vara en fördel och en nackdel. Fördel i den bemärkelsen att användaren snabbt kan tillgå ett specifikt moment. Nackdel är att användaren kan klicka sig vidare i kursen utan att behöva gå igenom utbildningen. Jag anser dock att detta ansvar ligger på användaren om denna vill lära sig eller inte. I WMi är det besvärligare om användaren önskar tillgå information om ett specifikt moment. WMi beskriver inte direkt målet med kapitlet och ger därför ingen tydlig förklaring över vad kapitlen innefattar. Användaren måste sedan gå igenom kapitlet tills momentet påträffas. En fördel att användaren snabbt kan tillgå önskad information är t ex om något är svårt i övningsmomentet. Användaren kan snabbt tillgå information i utbildningsdelen för att få information om hur man går tillväga.

Övning: Övning ökar bibehållande av den kunskap som programmet lär ut. Det krävs

övning för att ge färdighet. Då övningstillfälle ges direkt efter avslutat kapitel får användaren direkt använda den kunskap som kapitlet har lärt ut. Övningen kan även sägas ge en feedback till användaren om vad han eller hon har lärt sig och vad som eventuellt behöver repeteras. Då man enbart går igenom utbildningen utan övning mellan momenten är det svårt att få förståelse för vad man kan och inte. Även om användaren har förstått det utbildningen förklarat, och det inte har varit några problem att gå igenom de moment som kapitlet lärt ut, kan det vara svårt att sedan på egen hand utföra dessa moment. Det är skillnad att arbeta i den verkliga miljön där man på egen hand måste använda kunskapen. Ansvaret ligger visserligen även hos användaren och om användaren är osäker på ett moment kan han eller hon repetera detta. Fördelen med övning är att denna repetition sker automatiskt. Det är även en fördel eftersom det inte är identiska moment i övningen som de som användarna får testa i utbildningen. Om användaren repeterar samma moment i utbildningsdelen är risken stor att de lär sig själva proceduren och hur man gör, utan att få förståelse för vad de gör.

Värdering av kunskap: Det är bra om användaren ges möjlighet att testa sin kunskap

om han eller hon så önskar. Jag har inte närmre studerat de tester som ges och inte undersökt hur interaktionen fungerar i testdelen hos utbildningsprogrammen. I WMi

liknar testet ett spel, där användaren, genom att använda de funktioner denna har lärt sig, ska hitta en skatt. Det är en rolig idé, och som WMi säger i introduktionen är det aldrig fel att ha kul medan man lär sig. En nackdel jag sett med testdelen i WMi är att programmet enbart accepterar en alternativ väg. Då användaren t ex ska stänga ett dokument kan detta göras på olika sätt i Word. I testdelen kan användaren dock bara stänga dokumenten på ett sätt. Om användaren inte väljer det sätt programmet är programmerat till ges ett felmeddelande. Programmet ger alltså ett felmeddelande fastän användaren gör rätt. Olika användare föredrar olika sätt att avsluta på och programmet borde stödja detta och ge användaren samma möjligheter som ges i den verkliga miljön. I Simultan är testdelen uppdelad i tre avsnitt. I de två första avsnitten ger programmet svar på vad som är rätt lösning, men inte i det tredje avsnittet .

Presentera uppgifter: Programmen har inte med de kriterier Chen redovisar under

presentera uppgifter gällande ge exempel, ställa frågor och ge påminnelse. Chens modell ger riktlinjer om kriterier att ta hänsyn till vid presentation av uppgifter och det behöver inte vara en brist hos programmet om inte alla kriterier är med. Programmen ställer inga direkta frågor, men ger användaren med hjälp av muntliga och skriftliga instruktioner uppgifter att lösa. Ge exempel kan vara svårt vid den här typen av datorstödd utbildning. Jag anser att detta kriteria bättre passar in på utbildningar som lär

ut ett ämne t ex matematik eller fysik. Påminnelse är mer intressant och skulle t ex kunna ges i övningsdelen hos utbildningsprogrammen. För övrigt anser jag att påminnelse till stor del kan jämföras med att ge ledtrådar. Det viktiga i dessa program är att användaren ges tydliga instruktioner vid presentation av uppgifter.

10 Slutsatser

Jag ser tillbaka på min undersökning och funderar över vilka svar min studie har givit. Jag anser att min studie bidragit till en ökad förståelse för en aspekt av användbarhet hos de datorstödda utbildningarna. Min studie kan ses som en del i en större helhet. Det finns många frågeställningar kvar att undersöka både beträffande instruktioner och andra aspekter för att få förståelse för vad användbarhet är i datorstödda utbildningar. En jämförelse av tre utbildningsprogram har givit en inblick i hur olika instruktioner fungerar. Undersökningen har påvisat olika fördelar och nackdelar hos respektive utbildningsprogram och utifrån detta har jag kunnat ta fasta på vilka instruktioner som bäst stödjer interaktionen. I den observationsstudien har jag sett liknande problem hos de olika utbildningsprogrammen. Även då jag utfört en mindre studie, viken inte kan ge belägg för hur alla instruktioner bör ges och utformas, anser jag att min undersökning givit svar på vad som fungerar bra och mindre bra i vissa delar av utbildningarna. Beträffande befintliga instruktionsmodeller för datorstödd utbildning så ger de riktlinjer som är viktiga att följa vid utformning av dessa utbildningar. Var och en av modelleran brister dock på några punkter. Jag har arbetat utifrån en sammanställning av de tre modellerna och redovisat alla kriterier de tillsammans ställer upp. Modellerna var för sig innefattar inte alla de kriterier som är viktiga att uppfylla. Det är därför viktigt att definiera en instruktionsmodell som passar för dessa utbildningar