3. RESULTAT OCH ANALYS
3.5. Kriteriet Bör
Med kriteriet bör, avses om personen upplever ett ansvar för att utföra uppgiften. Att personen känner att han eller hon borde, alternativt måste, göra det som uppgiften kräver.
Utifrån problemformuleringen kan författaren se att det finns två frågor att undersöka: a) Hur uttrycker sig informanterna kring om det finns en förväntan att de i rollen som teknisk chef kompani ska lösa alla typer av uppgifter som befattningen inbegriper? b) Hur uttrycker sig informanterna kring sin vilja att utföra alla typer av uppgifter
som teknisk chef kompani inbegriper?
3.5.1. Intervjusvar
a) Samtliga informanter uttrycker att förväntningarna från förbandet låg på ett annat plan än vad officerprogrammet hade lärt ut. Förväntningarna var att informanterna skulle vara mer ”hands-on”. Lärarna på utbildningen hade sagt att de skulle bli taktiska chefer med en djupare teknisk förståelse. Specialistofficerarena skulle
36 av 52
utföra det praktiska arbetet, inte informanterna. De skulle istället ha fokus på stabstjänst d.v.s., planera och följa upp. Samtidigt berättar två av informanterna att kollegorna på förbanden uttryckte en låg förväntan när de började sin tjänstgöring. Kollegorna hade en negativ uppfattning kring akademiseringen på
officersprogrammet och de trodde att informanterna inte skulle kunna prestera något. Trots detta fick informanterna ändå samma uppgifter att utföra.
Förväntningarna fanns alltså kvar, de skulle utföra samma arbete som befattningen alltid krävt. D.v.s. de skulle även reparera och driftleda: ”Däremot förväntar sig förbandet fortfarande i stor utsträckning en ”klassisk” teknisk officer som kan hantverket skruv och mutter. Sådan detaljkunskap fick vi inte med oss (…)” (I4). Fyra av informanterna säger att när vakanser uppstår på
specialistofficersbefattningarna så vänder sig soldaten och övriga befäl till
Tekniska chefen för hjälp och då är det svårt att peka i en annan riktning när ingen är där. Informanterna tycker därför att TC måste kunna detaljnivån inom systemen på aktuellt förband för att förbandet inte ska bli lidande. De uttrycker att TC måste alternativt bör kunna leva upp till den förväntningen om man ska arbeta på den typen av instegsbefattning.
b) I förra punkten (3.5.1.a) skrev författaren avslutningsvis att informanterna utrycker ett behov av att ha teknisk systemkunskap för att kunna ta ansvaret för uppgifterna fullt ut. Samtidigt uttrycker de inte någon vilja att ha ansvaret för alla typer av uppgifter som TC komp innebär. De säger att man måste ta och att de tar ansvaret men att de inte vill ha ansvaret för de mer praktiska uppgifterna. Ett av skälen de ger är att de inte vill verka okunnig i sådana sammanhang. Ett annat skäl är att de identifierar sig mer med övriga taktiska officerare än med tidigare tekniska officerare: ”Sammanfattningsvis ville jag bli taktisk chef, vilket sannolikt låter konstigt med hänsyn till den inriktning jag valt”(I4). De vill generellt leda och utbilda personal, inte funktion.
En informant uttrycker en vilja att sätta upp sina egna rutiner och kunna bestämma själv hur och vad personen ska ta ansvar för. En annan informant önskar sig mer
37 av 52
utbildning så att personen kan ta för sig mer bland uppgifterna. En tredje informant berättar att personen gick in i väggen för att denne försökte lösa allting.
Författaren väljer att uppfatta alla dessa svar som en vilja att ta ansvar: ”Antingen försöker man lösa allting, som man ofta tar på sig, man känner ansvar för allting eller så accepterar man och försöker göra det bästa man kan då. Men oftast så vill man ju lösa allt och då känner man sig otillräcklig.” (I3).
Två av informanterna känner sig tveksam att vilja ta ansvaret för skarp skadeklassning. Ifall man skulle omkullkasta för kompanichef eller liknande. Dessa två har inte haft praktiktjänst och tycker att skolan inte gav dem tillräckliga konkreta exempel för att under tjänstgöring veta hur detta ska genomföras rent praktiskt.
3.5.2. Analys
Informanterna upplever alltså att förväntningarna från förbandet är att en teknisk chef har djup systemkunskap även om det sitter en taktisk chef på befattningen. De försöker leva upp till förväntningarna men ger uttryck för att om möjlighet finns peka åt ett annat håll när dessa kunskaper krävs så att de inte behöver utföra sådana uppgifter. Som författaren skrivit tidigare i kapitlet så är deras vilja att vara taktiker inte
specialister, och de vill vidare i karriären. De ger uttryck för att i första hand vilja vara taktiska chefer, inte chef för funktionsområde. Precis som skolan sa att de skulle vara efter examen. Sammanfattningsvis kan man säga att de känner ett ansvar som de egentligen inte vill ha men gör det ändå för att de måste.
38 av 52
4. AVSLUTANDE KAPITEL
4.1. Slutsats
Syftet med undersökningen var att identifiera om det upplevs någon obalans i
arbetssituationen för den som blivit placerad på en instegsbefattning inom funktionen teknisk tjänst och som har en examen från Officersprogrammet med militärteknisk profil.
Den första delfrågan är: I vilken omfattning tycker informanterna att officers-
programmet förmedlar de kunskaper och förmågor som befattningsbeskrivningen för Teknisk Chef kompani uttrycker behov för?
Befattningsbeskrivningen uttrycker inte något stort behov av kompetens inom stabstjänst vilket officersprogrammet, enligt informanterna, har haft huvudfokus på samtidigt som skolan har målat upp målbilden TC kompani som framtida tjänst. Skolan har under utbildningen inte pratat om vad befattningen innebär rent konkret. Det befattningsbeskrivningen uttrycker behov av är teknisk systemkunskap. Det behovet intygar även informanterna om. De säger att den tekniska chefen åtminstone ska ha vokabuläret inom teknisk systemkunskap. Enligt informanterna ger
utbildningen inte tillräckligt med komptens och förmåga inom detta om du kommer utan någon tidigare kunskap och erfarenhet inom teknik innan utbildningen startade. De som hade en bakgrund med ett intresse inom teknik tycker att de har klarat sig bra på det de fick med sig från utbildningen. Antagningskraven38 för aktuell profil ger inte besked om att det behövs några tidigare tekniska kunskaper eller förmågor innan skolan börjar. Om Försvarsmakten tänker fortsätta rekrytera ur OF-kategorin för befattningen teknisk chef kompani kanske Försvarshögskolan behöver justera
förkunskapskraven för kadetten allternativt att Försvarsmaktens tekniska skola öppnar upp platser för taktiska officerare att vara elev vid mekanikerskola under
praktiktjänsten.
Informanterna säger att skolan hade lovat dem att det skulle finnas specialistofficerare som kunde mentorera dem när de kommer ut på förbandet och att de inte skulle
39 av 52
behöva kunna det praktiska hantverket. Men när de väl kom till förbanden fanns inte personalen för detta. Specialistofficerarna är inte utbildade i tillräcklig omfattning och de finns heller inte rent organisatoriskt så att de kan utföra de uppgifter som
informanterna har uppfattat att specialistofficeren ska lösa. Informanterna uttrycker därför ett behov av att kunna samma saker som specialistofficeren och att skolan inte har gett dem kunskap och förmåga för det.
Den andra delfrågan är: Hur uttrycker informanterna att praktiktjänst alternativt utebliven praktiktjänst under första tjänsteåret efter examen har upplevts?
Två av fem informanter har haft praktiktjänst under sitt första tjänsteår. En av dessa hade det under ett helt år och den andra hade det under sitt första halvår. Övriga har inte haft någon praktiktjänst alls. Matematiskt kan vi se att praktiktjänsten inte har skett i den omfattning som Försvarsmakten har satt som riktlinje i
förmågekravsdokumentet. De som har haft praktiktjänst tycker att det gett en bättre kompetens och förmåga för att bestrida befattningen och de är mycket positiva till att ha fått genomfört det. De önskar att det hade varit ännu mer praktik allternativt gå bredvid någon som vet vad/hur man ska gör då de anser att man inte under endast ett år bygger upp kompetens och förmåga för att klara av befattningen TC komp. Utifrån de svar som informanterna har gett där de visar på att kriterierna vet, kan och får inte uppfylls av utbildningen så måste undervisningen för att fylla dessa kriterier komma under praktiktjänst. D.v.s. för att förmågekraven ska uppfyllas innan man kliver på befattningen. De som inte haft praktiktjänst alls ger uttryck för att inte veta helt säkert vad uppgiften är, ha kompetens för det och våga ta ansvaret som uppgiften kräver. De uttrycker att skolan borde ha utbildat annorlunda inte att de saknat
praktiktjänst.
Den tredje delfrågan är: Hur uttrycker de taktiska officerare som har gått utbildningen och arbetat minst 3 år inom funktionen teknisk tjänst att uppgiften är tydlig?
De som har jobbat på befattningen en längre tid tycker att uppgiften är tydlig men vid kontrollfrågor så visar det sig att de vet inte om några befattningsbeskrivningar att arbeta efter, har ingen förebild de kan följa och lära av samt saknar vetskap om
40 av 52
styrdokument som tydliggör uppgiften. Hur tydlig är då uppgiften? Uppgiften på kasern kanske inte kräver mer tydlighet än så som de löser sin uppgift idag men
informanterna säger också att de inte vet vad som gäller under exempelvis övning. Om det är något specifikt de ska göra då som skiljer sig mot fredsverksamhet. De
uttrycker att de arbetar i efterhand inte förebyggande. De arbetar på tills något sägs och då gör de något åt det. De säger att detta kan grunda sig i personal- eller tidsbrist inte i avsaknad av kompetens. De uttrycker att de vill ha uppgifterna som ligger på den här nivån men att de ser det som tillfälligt i väntan på de högre tjänsterna. Högre befäl ger dem utrymme att arbeta självständigt och de tilldelas ett stort mandat vid
tillträdande av befattning, inte när de visat att de har förstått hur man ska arbeta. Ett arbete där uppgifterna, enligt informanterna, var mycket otydliga när de tillträdde befattningen.
Detta mynnar ut i huvudfrågan.
Hur är synen på den taktiska officerens möjlighet att kunna prestera på en chefs- befattning med funktionsansvar, ex. Teknisk chef kompani?
Syftet var att se om det upplevs någon obalans i arbetssituationen utifrån hur
informanterna ser på sin egen prestation på en chefsbefattning inom funktionsområdet teknisk tjänst. Vid användandet av teorin ”Vill, Vet, Kan, Får och Bör” så träder en ojämn profil fram. Ur individperspektivet kan författaren säga att de vill ha uppgiften, de vet tillräckligt om uppgiften, de kan så länge alla befattningar inom teknisk tjänst vid kompaniet är tillsatta uträtta uppgiften, de får mandat och befogenheter utan tydliga gränser och de bör (känner ett ansvar att) utföra de uppgifter som de inte anser ligger på specialistofficeren att ansvara för.
En oerfaren nyutexaminerad individ på en för personen ny befattning kan inte förväntas prestera hundra procent omedelbart. Det mest logiska är att denne kommer att ha en låg prestation inledningsvis men därefter utvecklas med tiden och blir en erfaren och kunnig medarbetare. Undersökningen handlade inte om det. I
problemformuleringen beskrev författaren att Försvarsmakten har identifierat obalans i personalförsörjningen efter övergången. Att man inte har följt de direktiv som
41 av 52
lång erfarenhet respektive en med ytliga yrkeskunskaper och kort erfarenhet ska arbeta. Övergången har gett konsekvenser som en del av Försvarsmaktens personal har fått känna av och blivit tvungen att hantera, undersökningens informanter är några av dem. Trots detta tycker de att de kan prestera på befattningen TC kompani.
Informanterna uttrycker att de klarar av det men att de saknar en del verktyg för att lösa det fullt ut, så som tekniskt systemkunskap och erfarenhet som ger tyngt åt beslut. De uttrycker alltså det som systembeskrivningen för personalförsörjningen säger. Som chef inom funktionsområde ska man ha en djup yrkeskunskap och lång erfarenhet. För att summera det hela får en av informanterna slutordet: ”Ja, jag skulle nog säga att TC kompani är ingen lätt puck att lösa.” (I1).
4.2. Slutdiskussion
Undersökningen har varit intressant och har öppnat författarens ögon för
flerbefälsystemet. Svårigheten med undersöknigen har varit att förhålla sig objektiv till svar från informanterna på grund av att författaren är själv sprungen ur
enbefälssystemet. Författaren har återkommande granskat det som lagts fram under kapitlet Resultat och analys för att se om det som informanterna har sagt kan tolkas på något annat sätt.
En svaghet med hela undersökningen är att endast fem informanter har intervjuats. Det blir svårt att generalisera utifrån det men samtidigt så är möjliga informanter inte så många. Endast 29 stycken har examinerats under de examenskullar som
undersökningen avhandlar. Av dessa är ca 20 stycken kvar i Försvarsmakten. Resultaten bekräftar till en viss gräns systembeskrivningen och ger en fingervisning om att högkvarterets fortsatta arbete med organisationen måste fortgå. Samtidigt ger resultatet en föraning om att det kommer finnas ett antal kullar ur denna kategori som fortsatt känner sig vilsna och undrar hur de passar in i organisationen och vad deras karriärväg är.
En annan felkälla i resultatet kan vara att informanterna inte bara har erfarenhet från att vara TC. De pratar ofta i allmänna ordalag om sina erfarenheter och då även då de
42 av 52
varit exempelvis plutonchef. Informanterna säger då att kraven på att ha teknisk systemkunskap kan vara lägre. Där ligger arbetsinsatsen mera på personalansvar. Men de trycker fortsatt på att de måste kunna kommunicera med sin personal i tekniska ärenden även om de själva inte arbetar lika mycket praktiskt med systemen. Fyra av fem informanter uttrycker en rädsla för att de och övrig personal inom funktionen inte ska kunna förstå varandra och att den taktiska officeren avskärmas från soldaten och specialistofficeren. De tror att förtroendet skulle bli sämre emellan
personalkategorierna om de inte kan prata med varandra om all typ av verksamhet. Överste Axel Gyllenkrok säger i sin bok Synpunkter rörande utbildning;
”Det är icke nog med att bara befalla, att bara kommendera, man måste kunna befalla rätt. För att kunna befalla rätt fordras vetande och kunskaper samt även erfarenhet. Det förra förvärvas vid skolor och vid trupp. Den senare vid trupp – bäst i krig. Självstudium och eget tänkande skadar icke heller”39.
Det här med att kunna kommunicera som befäl är alltså inget nytt. Det är inte specifikt för en teknisk officer, utan allmängiltigt. Teknisk chef kompani är ofta en OR740 befattning. Man har då arbetat i minst 4 år41 efter specialistofficersexamen. På den
tiden hinner man inte skaffa djupa yrkeskunskaper och lång erfarenhet men man är en bra bit längre på väg än en nyutexaminerad taktisk officer. Eftersom ett förband normalt bara har en teknisk chef per kompani måste TC kunna arbeta självständigt och med pondus inom funktionen. Teknisk tjänst är en funktion som sträcker sig över alla förmågor och har stora förväntningar på sig att fungera. Ska en nyutexaminerad taktisk officer från militärteknisk profil ha ett självständigt ansvar för detta från dag ett när tjänstgöringen börjar?
En annan fråga är om man kan ha olika krav och förväntningar på en OR7 respektive en OF1 som sitter som TC på samma typ av förband? För ett förband, beroende på vilket skede det befinner sig i, kan det vara ett problem. Befinner sig förbandet på insats med en teknisk chef som inte vet vad denne ska lösa för uppgifter kan det uppstå stora svårigheter med materielen om ingen annan inom resten av förbanet kan täcka
39 Gyllenkrok, Axel. Synpunkter rörande utbildning – grundläggande utbildning. s. 36. 40 Högkvarteret. Försvarsmaktens personalinstruktion. s. 15
43 av 52
upp för den kunskapen. I det korta perspektivet kanske förbanden inte hinner märka av kompetensbristen men i det långa kan det bli förödande.
Det som har varit intressantast i undersökningen var att informanterna uttryckte en ”vi och dem”-känsla, att det är två olika spår att vara officer inom funktionen teknisk tjänst jämfört med officer inom exempelvis funktionen logistik i svenska
Försvarsmakten. Trots att de har samma utbildning och önskan som sina kurskollegor från den krigsveteskapliga profilen behandlas de inte lika utan hamnar i ett fack som de inte vet hur de ska ta sig ur: ”(…) medan tekniker de är som de är. Ett gäng grå vättar som smyger i bakgrunden och gör någonting och någon säger att det är de där små grå. De håller sig på sitt eget område liksom.” (I1). Informanterna tycker själva att utbildningen borde, precis som för de som går inriktningen försörjning, kunna ligga under profilen krigsvetenskap. Teknisk tjänst är en funktion som ska fungera i krig. Enligt informanter, reglementen och övriga styrdokument skall funktionen skapa materielens tillgänglighet. Det är inte ett akademiskt teoretiskt ämne som man plockar fram någon gång då och då.
4.3. Fortsatt forskning
Studien har skapat fler frågeställningar att undersöka. En är att vända på perspektivet och ställa samma typ av frågor till specialistofficeren och få veta deras syn på den taktiska officerens möjlighet att prestera på befattningen teknisk chef kompani. De är trots allt de som ska funktionsledas av TC. De kan nog lyfta fram både svagheter och styrkor som de sett under åren 2010-2013. De är inte heller någon stor kull av möjliga informanter men med samma syfte fyller undersöknigen en funktion.
En annan fråga som dyker upp under intervjuerna är skillnaden i prestation och/eller motivation i arbetet mellan de som examinerats från Specialistofficersutbildning (SOU) inriktning teknisk tjänst och de som genomfört på Anpassad
specialistofficersutbildning (ASOU) inriktning teknisk tjänst. De som går SOU kommer direkt från GMU medan ASOU är till för dem som har arbetat minst 48 månader varav minst 12 månader som lägst ställföreträdande gruppchef i sökt
44 av 52
befattningstyp42 och bestämmer sig för att gå vidare och bli officer. I det här fallet
exempelvis en ställföreträdande gruppchef på en reparationsgrupp.
45 av 52 5. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 5.1. Källor Intervjuer Informant I1 2016-04-19 Informant I2 2016-05-04 Informant I3 2016-04-22 Informant I4 2016-05-01 Informant I5 2016-04-28
Kn Jens Lindh, studierektor FHS militärteknisk profil 2016-03-21 Mj Lars-Åke Johansson, Huvudlärare VFU militärteknisk profil 2016-03-22
Tryckta källor
Försvarsmakten. (2014). Handbok samarbete och befälsföring. FMV FSV grafisk produktion.
Försvarsmakten. (2010). Reglemente för Markoperationer Förhandsutgåva (RMO FU). Stockholm: Autotech Teknikinformation i Stockholm AB.
Försvarsmakten. (2007). Teknisk Tjänst Reglemente Metod Förhandsutgåva ( TTR Metod Fu). Stockholm: FMLOG AdmE ToD.
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP131 Ledning av teknisk tjänst. Halmstad: Försvarshögskolan.
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP150 Tekniska system. Halmstad: Försvarshögskolan.
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP151 Sensorer. Halmstad: Försvarshögskolan.
46 av 52
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP152 Ledningsteknik. Halmstad: Försvarshögskolan.
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP153 Verkan och skydd; interaktionen teknik-Taktik. Halmstad: Försvarshögskolan.
Försvarsmaktens tekniska skola. (2013). Kursbeskrivning 1OP238 Arenasyntes Mark. Halmstad: Försvarshögskolan.
Högkvarteret. (2012). Försvarsmaktens personalinstruktion. Stockholm: Försvarsmakten.
Högkvarteret LedS Planek. (2013). LEDS Planeringsanvisning 1. Stockholm: Försvarsmakten.
Högkvarteret Personalplaneringsavdelningen. (2015). Systematisering och försörjningsbarhet av ny organisation, Stockholm: Försvarsmakten.
Högkvarteret SP Personalförsörjning. (2006). Funktionsspecifika förmågor för officerare med taktiks/operativ inriktning. Stockholm: Försvarsmakten.
Högkvarteret SP Personalförsörjning. (2006). Högkvarterets beställning till Försvarshögskolan för framtagandet av officersprogrammet 07-10. Stockholm: Försvarsmakten.
Christian, Wojtania. (2011). Kadetter på väg mot examen; Är de motiverade till fortsatt anställning i Försvarsmakten. Stockholm: Försvarshögskolan.
5.2. Litteratur
47 av 52
Denk, Thomas. (2002). Komparativ metod; förståelse genom jämförelse. Lund: studentlitteratur.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena. (2007). Metodpraktikan; konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 2:5. Vällingby: Erlanders.
Gillham, Bill. (2008). Forskningsintervjun; tekniker och genomförande. Upplaga 1:1, Malmö: Studentlitteratur.
Gyllenkrok, Axel. (1942). Synpunkter rörande utbildning; grundläggande utbildning, Malmö: tryckeriaktiebolaget C. A. Andersson & CO.
Nyberg, Rainer & Tidström, Annika. (2000). Skriv veteskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur. 2012.
Lorber, Azriel. (2007). Lärobok i militärteknik vol.8 oförstånd och okunskap;