4. Analys av resultat
5.3 Kritik och framtida forskning
Vid forskningsstudier framkommer det ofta problem på vägen som skulle komma att påverka resultatet. Trots försök till att minimera dess påverkan finns det alltid utrymme för
förbättring. Bilden som visades under intervjuerna är ett cookiesavtal där informanterna fick ta ställning till om de skulle godkänna avtalet eller inte. Merparten av informanterna uttryckte att avtalet har en annan struktur än vad de är vana att se. Denna faktor kan ha vinklat frågan och gett studien en lägre reliabilitet. I cookiesavtalet som visades för informanterna fanns det tre punkter med kort information om vad som lagras och hur den används. I avtalet väckte den sista paragrafen en del funderingar, se bilaga 1 s.41. Där ombeds den läsande att lämna ifrån sig sin email. Detta frångick vad informanterna anser som ett vanligt avtal och kan det därför upplevas som att vi vinklade intervjun genom att använda ett avtal som inte upplevs som standardiserat. Vi anser trots detta att informationen som kom fram är relevant för forskningen och användbar längre fram.
Det finns potentiell kritik till att vi representerat Beatrice och Karl flertalet gånger under analysen. Valet av att de blev representerade i den mängd grundades i deras
ställningstaganden. De visade på ett bredd i resultatet med ofta helt skilda ställningstaganden. Vi ansåg att just de informanterna bidrog med välgrundade och formulerade svar som kunde representera majoriteten av informanterna.
Denna studie är fokuserad på det teoretiska ramverket attityd. Inom attityden analyseras de tre grunderna till attityd som är uppfattning, känslor och beteende. Studien skall var
förankrad inom konsumentbeteende och marknadsföring. När dessa tre komponenter diskuteras riktas ämnet ofta mot psykologi istället. Det finns en svårighet med att diskutera kring komponenterna då de inte är konkreta. Vi upplevde bland annat en svårighet hos informanterna att beskriva sina känslor under intervjuerna. Svaren som samlades in blev främst baserade på beskrivningar. För framtida forskning kring ämnet kan det vara intressant att utveckla frågorna för att trigga fler utförliga svar om varför individer känner, tycker och tänker som de gör inom detta ämne. Lyckas företag förstå en attitydinställning hos en individ kan detta leda till kunskap om hur lojalitet väcks. Detta gör att studien kan komma att bli nödvändig för att förstå en konsuments attityd för att analysera hur lojalitet till företag kan väckas när retargeting används som verktyg.
Valet av att använda ett snöbollsurval bidrog till att informanternas åldersspann smalnade av från det förutbestämda 18-29 år till att den äldsta informanten var 25 år. Detta kan ha
påverkat den insamlade datan men är inte avgörande för denna studien. Som Chang-Hoan & Cheons (2004) säger i sin studie om att en individs uppfattning kan påverkas av tidigare erfarenheter och kunskap. Att ha med äldre informanter i urvalet hade kunnat bidra till annat resultat på grund av tidigare erfarenheter som inte 18-25-åringar har. Detta leder oss till möjligheter för vidare forskning kring ämnet, där det hade varit relevant att ha ett bredare ålderspann för att kunna se på skillnader mellan åldrarna ur perspektiven erfarenhet och kunskap.
Retargeting tillsammans med integritet är något vi anser ligger i tiden med det samhället vi lever idag. Skandalen gällande Facebook som nämndes i 1.1 Introduktion väcker
uppståndelse och sätter högre krav på företagen att förbättra sin behandling av användardata. Därav krävs det fler studier som analyserar både konsumenter och företagare som använder sig av retargeting. Det hade även varit intressant att forska kring hur användare och företag upplever ansvar kopplat till annonsering samt vad de tar för aktiva ställningstagande till detta. Inom dessa studier skulle risk och risktagande kunna bli en gemensam nämnare.
Vi finner det även intressant att studera kopplingen mellan internetberoende, FoMO och retargeting på en djupare nivå. Faktumet är att ju mer du använder internet och sociala medier, desto fler annonser blir du exponerad för. Förslag på framtida forskning kan vara att definiera urvalet efter personer som är internetberoende och/eller upplever FoMO för att se hur svaren varierar, samt om det uppstår några likheter eller skillnader.
6. Referenslista
Aguirre, E. Mahr, F.D. Grewal, D. De Ruyter, J.C. Wetzels, M.G.M. (2015) Unraveling the personalization paradox: The effect of information collection and trust-building strategies on online advertisement effectiveness. Journal of Retailing. ss. 34–49.
Ajzen, I. (2005), Attitudes, personality and behavior, Polen: O.Z. Graf. S.A.
Ansari, A. & Mela, C. (2003) E-customization. JMR, Journal of Marketing Research. 40 (2), ss. 131–145.
Arsenault, M. (2019). Remarketing vs. Retargeting: What’s the difference? [2015 Update].
http://rejoiner.com/resources/remarketing-vs-retargeting-whats-the-difference/ [2019-05-06]
Bandyopadhyay, S. & Martell, M. (2007). Does attitudinal loyalty influence behavioral loyalty? A theoretical and empirical study. Journal of Retailing and Consumer Services, ss. 35–44.
Berkowitz, L. (1974). Socialpsykologi. Stockholm: Aldus.
Bennett, S. C. (2011). Regulating online behavioral advertising. John Marshall Law Review. 44(4), ss. 899–96.
Bradley, A. (2010). A New Definition of Social Media.
https://blogs.gartner.com/anthony_bradley/2010/01/07/a-new-definition-of-social-media/ [2019-05-05]
Bryman, A. & Bell, E. (2018). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Stockholm: Liber. ss. 68 - 475.
Celebi, S.I.I. (2015). How do motives affect attitudes and behaviors toward internet advertising and Facebook advertising? Computers in Human Behavior, 51, ss.312–324. Chang-Hoan, C. & Cheon, H. J. (2004). WHY DO PEOPLE AVOID ADVERTISING ON THE INTERNET? Journal of Advertising, 33(4), ss. 89-97
Coufano, G. (2018). How Does Facebook Make Money? Facebook Business Model In A Nutshell. Four Week MBA. https://fourweekmba.com/how-does-facebook-make-money [2019-05-03]
Datainspektionen. (2019a). The purposes and scope of the General Data Protection Regulation.
https://www.datainspektionen.se/other-lang/in-english/the-general-data-protection-regulation-gdpr/the-purposes-and-scope-of-the-general-data-protection-regulation/ [2019-03-02] Datainspektionen (2019b). De här gör inte Datainspektionen.
https://www.datainspektionen.se/om-oss/det-har-gor-datainspektionen-inte/ [2019-04-23] Datainspektionen (2019c). En introduktion till Dataskyddsförordningen.
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/en-introduktion-till-dataskyddsforordningen/
[2019-04-23]
Datainspektionen (2019d). Dataskyddsförordningen GPDR
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ [2019-04-23]
Dick, A.S. & Basu, K. (1994). Consumer loyalty: towards an integrated conceptual approach. Journal of the Academy of Marketing Science. 22 (2), ss. 99–113.
Ekström, K.M. Ottosson, M. & Parment, A. (2017). Konsumentbeteende : klassiska & samtida perspektiv. Upplaga 1. Lund: Studentlitteratur
Facebook (2019a). Användarvillkor
https://www.facebook.com/legal/terms [2019-05-06]
Facebook (2019b). Hur skapar jag ett Facebook-konto?
https://www.facebook.com/help/570785306433644/?helpref=hc_fnav [2019-05-06]
Facebook Business (2019a). Så här använder du Facebook för marknadsföring.
https://www.facebook.com/business/marketing/facebook [2019-05-07]
Facebook Business (2019b). Instagram Business.
https://www.facebook.com/business/marketing/instagram [2019-05-07]
Festinger, L. (1957). The Theory of Cognitive Dissonance. Stanford, CA: University Press Felix, R. Rauschnabel, P. A. & Hinsch, C. (2017). Elements of strategic social media marketing: A holistic framework. Journal of Business Research. ss. 118–126.
Fishbein, M.A. (1963). An investigation of the relationships between beliefs about an object and the attitude toward that object. Human Relations, 13. ss. 233-239.
Fishbein, M. & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behaviour: The reasoned action approach. New York: Psychology Press.
Gabisch & Milne. (2014). The impact of compensation on information ownership and privacy control. Journal of Consumer Marketing, 31(1), ss.13–26.
Greiner, A. Fiegerman, S. Sherman, I. & Baker, T. (2019). Facebook at 15: How a college experiment changed the world. CNN Business, 1 februari
Ha, V. Inkpen, K. Al Shaar, F. & Hdeib, L. (2006) An examination of user perception and misconception of internet cookies. CHI ‘06 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems. ss. 833–838.
Ham, C.-D. (2017). Exploring how consumers cope with online behavioral advertising. International Journal of Advertising. 36(4), ss.632–658.
Hwang, P. Lundberg, I. Smedler, A. & Thornéus, P. (2012). Grunderna i vår tids psykologi. Stockholm: Natur & kultur.
Jones, R (2009). Social Media Marketing 101, Part 1.
https://searchenginewatch.com/sew/opinion/2064413/social-media-marketing-101-part.
[2019-05-05]
Jonsson, P. Stoopendahl, P. & Sundström, M. (2015). Köprevolutionen: hur den
digitaliserade konsumenten transformerar handel, varumärken och marknadsföring. (1. ed.) Stockholm: Liber.
Khalil & Karam. (2015). Security Management: Real versus Perceived Risk of Commercial Exploitation of Social Media Personal Data. Procedia Computer Science, 65, ss.304–313. Kotler, P. (1989) From mass marketing to mass customization, Planning Review, Vol. 17 Issue: 5, ss. 10-47.
Lavergne, K. & Pelletier, L. (2016). Why are attitude–behaviour inconsistencies
uncomfortable? Using motivational theories to explore individual differences in dissonance arousal and motivation to compensate. Motivation and Emotion. [Online] 40 (6), ss. 842–861. Lambrecht, A. & Tucker, C. (2013). When does retargeting work? information specificity in online advertising. Journal of marketing research. JMR, 50(5), ss.561–576.
Larsson, L. (2019). Bakslag för Facebook i Tyskland – skarp kritik mot datainsamling. Dagens Nyheter, 7 februari. https://www.dn.se/ekonomi/bakslag-for-facebook-i-tyskland/ McDonald, A. M. & Cranor, L. F. (2010). Americans attitudes about internet behavioral advertising practices. In Proceedings of the 9th workshop on privacy in the electronic society. ss. 63-72.
Mithas, S. Krishnan, M. S. & Fornell, C. (2005). Why do Customer Relationship
Management Applications Affect Customer Satisfaction? Journal of Marketing. 69 (4), ss. 201-209.
Miyazaki Anthony D. (2008) Online Privacy and the Disclosure of Cookie Use: Effects on Consumer Trust and Anticipated Patronage. Journal of Public Policy & Marketing. 27 (1), ss. 19-33.
Nyhlin, M. (2019). Världsunikt AI-center stärker företags moraliska kompass.
https://www.unionen.se/medlemskapet/bransch/it-telekom/varldsunikt-ai-center-starker-foret ags-moraliska-kompass [2019-05-17]
Palm, J. (2019). Facebook skrotar den blå färgen – och vill bli ”mer privata”. SVT. 2 maj. Park, S. E. (1996), Relationships between involvement and attitudinal loyalty constructs in adult fitness programs. Journal of Leisure Research. 28(4). ss. 213-223.
Przybylski, A. Murayama, K. Dehaan, C. Gladwell, V. Przybylski, A. (2013). Motivational, emotional, and behavioral correlates of fear of missing out. Computers in Human Behavior. 29 (4), ss. 1841–1848.
PTS (2019a). Frågor och svar om kakor (cookies) för dig som använder internet. https://pts.se/sv/privat/internet/integritet/kakor-cookies/[2019-04-23]
PTS (2019b). Verksamhet. https://pts.se/sv/om-pts/verksamhet/ [2019-04-23]
Rohani, V. Hock, O. (2012). A Framework for e-Content Generation, Management and Integration in MYREN Network, in Recent Progress in Data Engineering and Internet Technology: Volume 2. ss. 293–298.
Rusli, Evelyn M. (2013). Buy Signal: Facebook Widens Data Targeting, The Wall Street Journal. 9 april.
https://www.wsj.com/articles/SB10001424127887324504704578412960951909032
Smit, E. G. Van Noort, G. & Voorveld, H. (2014)
Understanding online behavioural advertising: User knowledge, privacy concerns and online coping behaviour in Europe. Computers in Human Behavior. 32, ss. 15-22.
Schmeiser, S. (2018). Online advertising networks and
consumer perceptions of privacy. Applied Economics Letters. 25 (11), ss. 776-780.
Smith, C. (2016). The conversion code capture internet leads, create quality appointments, close more sales. Hoboken, New Jersey: Wiley.
Svenska Dagbladet. (2018). Personlig data billig på svarta marknaden. 6 november.
https://www.svd.se/personlig-data-billig-pa-svarta-marknaden?fbclid=IwAR0cvn2FMtk3egA glJNsEHbQP2M2EETCUeA3_0F5eQclYL8KO6zAbhY8KpU
Svenskarna och internet (2018a). Digitalt utanförskap - En halv miljon svenskar använder aldrig internet. https://2018.svenskarnaochinternet.se/digitalt-utanforskap/ [2019-04-12] Svenskarna och internet (2018b). Sociala medier - Sociala medier används allt mer.
Tsai, J. Egelman, S. Cranor, L. Acquisti, A. (2011). The effect of online privacy information on purchasing behavior an experimental study. Information systems research : ISR : an information systems journal of the Institute for Operations Research and the Management Sciences. 22 (2), ss. 254–268.
Vaidya, N. Jaiganesh, S. Krishnan, J. (2016). Prevalence of Internet addiction and its impact on
the physiological balance of mental health. National Journal of Physiology, Pharmacy and Pharmacology. 6 (1), ss. 97–100.
Youjae, Y. & Hoseong, J. (2003). Effects of loyalty programs on value perception, program loyalty, and brand loyalty. Journal of the Academy of Marketing Science. vol. 31, no. 3, s.229.
7. Bilagor
7.1 Bilaga 1
Det cookiesavtal som användes vid intervjuerna för att stimulera diskussion.
https://www.cpcstrategy.com/blog/2018/08/retarget-on-instagram-ads/
7.2 Bilaga 2
Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer som har utförts på totalt 7 deltagare. Av etiska skäl och på deltagarnas begäran har vi valt att anonymisera deltagarna och använda oss av figurerade namn och personbeskrivningar som speglar respondenterna utan direkt
härledning till den fysiska personen. Respondenterna presenteras enligt följande tabell:
Namn Född Studerar Användning
Facebook/Instagram
Karl 1997 Företagsekonomi En timme per dag
Evelina 1999 Företagsekonomi En timme per dag
Lisa 1996 Samhällsbyggnad En timme per dag
per dag
Beatrice 1994 3D-grafiker En till två timmar per
dag
Pontus 1996 Polis Mindre än en timme
per dag
Jonas 1996 Vindkraft Mindre än en timme
per dag
7.3 Bilaga 3
Här presenteras vår intervjuguide som vi använde som stöd under våra intervjuer. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer och vår guide är tematiserad efter;
Facebook och Instagram, Retargetingannonser, Cookies, GDPR och Personlig information. Intervjuguiden användes endast som ett stöd under våra intervjuer och frågorna varierade beroende på informanternas svar och sidospår. Därför bör denna bilaga endast ses som ett utdrag.
Nr Intervjuguide:
1 Innan denna intervju har du tidigare fått svara på frågan om du är aktiv på plattformarna Instagram och Facebook. Kan du beskriva din användning av dessa sociala medier?
- Syfte?
- Hur mycket tid spenderar dem? - Skillnad på Facebook och Instagram?
2 När du skrollar igenom dina flöden på Instagram och Facebook, har du sett annonser och reklam där? 3 Vill du beskriva dessa annonser/reklam? Utformning, Skillnad på facebook och Instagram.
4 Hur upplever dessa annonser/reklam?
5 I vilken mängd upplever du annonserna/reklamen?
6 Upplever du att de annonser som dyker upp i flödet kan vara anpassade till dig som individ? 7 Har du någon uppfattning/kunskap om hur din surfupplevelse förändras efter dig som individ. 8 Kan du ge ett exempel på en annons som du har sett som har upplevt varit baserad på tex dina
intressen, tidigare surfhistorik, en kompis som är med i den klubben etc. 9 - Om ja, hur upplevde du annonsen?
- Generell inställning
10 Har du köpt något via annonser/reklam?
11 Har du gjort ett aktivt val att välja bort annonser eller har du tvärtom valt att skapa förutsättningar för annonser till dina sociala medier?
- Hur har detta gjorts?
- Vad användes? (program etc)
- Informanternas tankar och inställning
12 Vi skulle vilja att du berättar om din uppfattning och kunskap om vad cookies är för något och hur det används
13 Vart har du fått kunskapen ifrån? 14 Vad är din inställning till cookies?
15 Har du blivit tillfrågad att godkänna cookies när du besökt en hemsida? - Vad brukar du välja när rutan kommer upp?
- Varför då?
- Brukar hen läsa avtalen? Varför, varför inte? - Generella tankar
16 Visar Cookieavtalet (bilaga 1) - Tankar
- Känner de igen avtalet? Ja, nej, varför? - Skulle du godkänna avtalet? Ja, nej, varför? - Diskussion om de olika delarna i avtalet 17 Vad baserar du beslutet att godkänna avtalet på?
Vad baserar du beslutet att inte godkänna avtalet på?
19 Vet du vad det är för information som cookies samlar in utifrån avtalet? 20 Vad har du för tankar kring, säkerhet och risk när det kommer till cookies? 21 Vad har du för uppfattning och kunskap om GDPR?
22 Anser du att GDPR är viktig för dig? Varför, varför inte? 23 Vad vet du om dina rättigheter och skyldigheter online?
24 Positiva och negativa upplevelser av att dela med sig av din personliga information? 25 Vad är personlig information för dig?
26 Vilken personlig information tycker du är lätt respektive svår (jobbig) att dela med dig av? 27 Har de något verkligt exempel?