6. Avrundande kapitel
6.3 Kritik och vidare forskning
Kritiken mot studien är att det hade varit önskvärt med fler respondenter eftersom att det hade kunnat generera fler varierande svar vilket hade bidragit till en mer djupgående analysdiskussion. Enligt författarna hade detta bidragit till en tyngd i studien som hade stärkt studiens resultat. På grund av detta menar författarna att det hade varit intressant om liknande studier hade genomförts som även har ett manligt perspektiv istället för bara ett kvinnligt eftersom att det hade bidragit till en sorts objektivitet där svaren inte blir ensidiga. På så sätt
hade det varit intressant att jämföra de två olika perspektiven mellan kvinnor och män för att öka studiens trovärdighet i den bemärkelse där både sidorna får säga sitt.
Eftersom att denna studie och tidigare forskning visar på hur det är för kvinnliga anställda i en mansdominerad bransch som byggbranschen anser författarna att det fortfarande finns ett problem när det kommer till jämställdheten i branschen. Därför hade det varit intressant att fortsätta studera om den bristande jämställdheten och dess påverkan eftersom att det fortfarande finns stora skillnader på hur kvinnor blir behandlade gentemot män inom byggbranschen. För att ta ett steg mot att försöka lösa problemet och frågan om jämställdhet i mansdominerade branscher, menar författarna att man måste fortsätta att diskutera det och visa att de existerar.
Referenser
Acker, J. (2006). Inequality Regimes Gender, Class, and Race in Organizations. Gender & Society, 20(4), s. 441-464.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017) Tolkning och reflektion, vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Billing, Y. (2006). Viljan till makt?: Om kvinnor och identitet i chefsjobb. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, M. & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Cettner, A. (2008). Kvinna i byggbranschen – Civilingenjörers erfarenheter ur genusperspektiv. Diss., Luleås tekniska universitet.
Cockburn, C (1991). In the way of Women-Men’s Resistance to Sex Equality in Organizations. Ithaca, New York: IRL Press.
Dahmström, K. (1996) Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Ehn, B. & Löfgren, O. (2011) Att fånga det undflyende, I: Fangen, K. &
Sellerberg-Persson, A. (red.) (2011) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ehrhart, G. M., Macey, H. W. & Schneider, B. (2013). Organizational Climate and Culture, Annual Review of Psychology, 64, s.361-388.
Elvin-Nowak, Y. & Thomsson, H. (2003). Att göra kön: Om vårt våldsamma behov av att vara kvinnor och män. Stockholm: Bonnier.
Ezzedeen, S., Budworth, M. & Baker, S. (2015). The Glass Ceiling and Executive Careers: Still an Issue for Pre-Career Women. Journal of Career Development, 42(5), s. 355-369.
Halford, S. & Leonard, P. (2001). Gender, Power and Organisations: an introduction. Basingstoke: Palgrave.
Hirdman, Y. (1988) Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för genusvetenskap, 3, s. 49-63.
Jämställ (2018). Viktiga årtal. https://www.jamstall.nu/fakta/viktiga-artal/ [Hämtad: 2019-10-28]
Kanter, R. M. (1993). Men and Women of the Corporation. 2, Uppl. New York: Basic Books.
Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (2016). Psykologi i organisation och ledning. 4, Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lewis, P. & Simpson, R. (2012). Kanter Revisited: Gender, Power and (In)Visibility. International Journal of Management Reviews, 14, s. 141–158.
Lyness, K. S. & Heilman, M. E. (2006). When Fit is Fundamental: Performance Evaluations and Promotions of Upper-Level Female and Male Managers. Journal of Applied Psychology, 91(4), s.777-785.
Mehta, S. & Maheshwari, G. C. (2016) Leading Organizations Through Cultural Change: an Empirical Study in Indian Organizations. IPE Journal of Management, 6 (1), s.14-33. Ohlander, A-S. (2005). Kvinnors arbete. Stockholm: SNS Förlag
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Powell, G. N., Butterfield, D. A. & Parent, J. D. (2002) Gender and Managerial Stereotypes: Have the Times Changed? Journal of Management, 28(2), s.177-193.
Regeringskansliet (2019). Sverige mest jämställda EU-landet i ny mätning.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/10/sverige-mest-jamstallda-eu-landet-i-ny-matning/ [Hämtad: 2019-12-10]
Roberson-Saunders, P, Smith, R. D. & Goel, R. (2014) Do Women Fare Better in Female-Owned Businesses?. Journal of Developmental Entrepreneurship, 19(3), s.1-20.
Saunders, B., Kitzinger, J. & Kitzinger, C. (2015). Anonymising Interview Data: Challenges and Compromise in Practice. Qualitative Research, 15(5), s. 616-632.
Schånberg, I. (2006) Från utbildningsmarknad till offentlig utbildning, I: Hedenborg, S. & Morell, M I.(red.) (2006), Sverige – en social och ekonomisk historia. Lund:
Studentlitteratur.
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Simpson, R. (2000). Gender Mix and Organisational Fit: How Gender Imbalance at Different Levels of the Organisation Impacts on Women Managers. Women in Management Review, 15(1), s. 5-18.
Statistiska centralbyrån (2019). Yrkesregistret med yrkesstatistik 2017.
https://www.scb.se/contentassets/1fe7f957920f4eaf97bddcc0270553f2/am0208_2017a01_sm
_am33sm1901.pdf [Hämtad: 2019-10-7]
Stichman, A. Hassell, K. & Archbold, C. (2010). Strength in Numbers? A Test of Kanter's Theory of Tokenism. Journal of Criminal Justice. 38 (4), s.633-639.
Sveriges Television. (2019). Unga väljer bort byggbranschen på grund av machokulturen.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/unga-valjer-bort-byggbranschen-pa-grund-av-machokulturen [Hämtad: 2019-10-7]
Sørensen, J. B. (2002). The Strength of Corporate Culture and the Reliability of firm Performance. Administrative science quarterly, 47(1), s.70-91.
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad: 2019-10-11]
Wahl, A. (2003). Könsstrukturer i organisationer - kvinnliga civilekonomers och
civilingenjörers karriärutveckling. Diss., Stockholm Ekonomiska forskningsinstitutet, EFI. Lund: Studentlitteratur.
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P. & Linghag, S. (2018) Det ordnar sig: teorier om organisation och kön. 3, Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Williams, L. C. (1992). The Glass Escalator: Hidden Advantages for Men in the "Female" Professions. Social Problems, 39(3), s. 253-267.
Zimmer, L. (1988). Tokenism and women in the workplace: The limits of gender- neutral theory. Social Problems, 35, 64−77.
Bilagor
Intervjufrågor: Chef
1. Hur länge har du jobbat inom denna bransch?
2. Upplever du att det finns en “machokultur” inom branschen?
3. Kan du berätta hur ditt avancemang till ett chefskap har sett ut?
4. Hur ser du på makt- och könsfördelningen och varför tror du att den ser ut
som den gör?
5. Upplever du att kvinnor och män har samma möjligheter när det kommer till
att avancera inom ett företag som detta?
6. Vad gör ni som företag för att främja jämställdhet?
7. Känner du att byggbranschen tar detta på allvar dvs frågan om lika behandling
och nolltolerans mot diskriminering?
Intervjufrågor: Medarbetarna
1. Hur länge har du jobbat inom denna bransch?
2. Upplever du att det finns en “machokultur” inom branschen?
3. Hur ser du på makt- och könsfördelningen och varför tror du att den ser ut
som den gör?