Kritik till studien

Nedan redogörs praktiska implikationer baserat på̊ studiens resultat.

− Ha ett långsiktigt perspektiv vid rekrytering av nya arbetare. Att chefer innehar en förståelse för psykologiskt ägarskap vid rekrytering, då arbetares ålder och förmodad anställningstid har visat sig vara av betydelse för ett högre psykologiskt ägarskap.

− Det är av betydelse för arbetare att chefen agerar på ett sätt som uppfattas uppmuntrande vilket är viktigt för deras välmående vid sjukfrånvaro. Ett förslag är att införa en rutin där chefen ringer arbetare som är sjukfrånvarande och frågar hur arbetaren mår.

− Att låta äldre och yngre arbetare från olika avdelningar interagera med varandra. Genom att utforma workshops kan arbetare få en ökad förståelse för varandra och deras känslor gentemot arbetsplatsen och det de producerar.

6.4 Kritik till studien

Det finns flera olika delar av kritik som kan riktas mot studien. Kritik som kan riktas mot studien är dess avgränsningar. Studien har avgränsats till hur arbetare upplever sin ohälsa och har därför inte att behandlat fysisk eller psykisk ohälsa som leder till sjukfrånvaro, som till exempel belastningsskador och stress. Dessa faktorer är självklart bidragande till sjukfrånvaro, men är inte föremål att studera i denna studie. Konsekvensen av denna avgränsning är att studiens slutsatser inte tar hänsyn till alla faktorer som härleder till sjukfrånvaro. Vidare föreligger det en viss generaliserbarhet gentemot andra större företag inom tillverkningsindustrin. Däremot bedömer vi att det inte går att generalisera studiens resultat mot annan typ av verksamhet.

Kritik bör även riktas mot studiens empiri då det råder en skillnad i antal respondenter mellan de två avdelningarna. Vidare kan potentiellt resultaten bli till viss del annorlunda vid andra val av avdelningar.

43

Referenser

Ajzen, I. (2005). Attitudes, personality and behavior. Berkshire: McGraw-Hill Education.

Allen, N., & Meyer, J. (1990). The measurement and antecedents of affective, continuance and normative commitment to the organization. Journal of occupational psychology, 63(1), ss. 1-18.

Arbetsmiljöverket. (2014). Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften (Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning nr 2014:8). Hämtat från www.arbetsmiljoverket.se:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/sambandet- mellan-arbetsmiljo-och-beslutet-att-lamna-arbetskraften-kunskapssammanstallningar-rap-2014-8.pdf

Arnold, J. (2005). Work psychology: Understanding human behavior in the workplace. Pearson Education.

Aronsson, G., & Gustafsson, K. (2002). Sjuknärvaroförekomst och utvecklingstrender. Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Aronsson, G., & Gustafsson, K. (2005). Sickness presenteeism: Prevalence, attendance-pressure factors, and an outline of a model for research. Journal of Occupational Environmental Medicine, 47, ss. 958-966.

Bandura, A. (1999). Social cognitive theory of personality. Handbook of personality: Theory and research (ss. 154-196). New York: Guilford Publications.

Beggan, J. (1992). On the social nature of nonsocial perceptions: The mere ownership effect. Journal of Personality, 62, ss. 229-237.

Berglund, L. (2010). På spaning efter arbetsplatsvalidering: En studie av fyra organisationers synliggörande av kompetens (Doktorsavhandling). Luleå: Luleå tekniska universitet.

Bowling, N., & Hammond, G. (2008). A meta-analytic examination of the construct validity of the Michigan organizational assessment questionnaire job satisfaction subscale. Journal of Vocational Behavior, 73(1), ss. 63-77.

Branschstatistik. (2014). Många sjukskrivningar relaterade till felaktiga lyft och belastningsskador inom tillverkningsindustrin. Hämtat från www.branschstatistik.com:

http://www.branschstatistik.com/?kat=nyhet&NEWS_ID=83 den 8 Februari 2016.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Bäck, C., Andersson, K., & Hedin, J. (2015). Företagens erfarenheter av sjukförsäkringen och sjukfrånvarons utveckling. Hämtat från www.svensktnaringsliv.se:

http://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/Rappo

rter/foretagens-erfarenheter-av-sjukforsakringpdf_633303.html/BINARY/Företagens%20erfarenheter%20av%20sjukforsäkrin g.pdf

44

Chan, C., Monroe, J., Ng, J., & Choyi Wan Tan, R. (2008). Effects of employee support on junior

Edwards, P., & Greasley, K. (2010). Absence from work. Hämtat från www.eurofound.europa.eu:

http://www.eurofound.europa.eu/observatories/eurwork/comparative-information/absence-from-work

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.

Englund, L. (1997). Är sjukdom ett bra skäl för att bli sjukskriven? Hämtat från www.forsakringskassan.se:

Grinnell, R., & Unrau, Y. (2005). Social work research and evaluation: Quantitative and qualitative approaches. Oxford: Oxford University Press.

Herzberg, F., Mausner, B., & Snyderman, B. (1999). The motivation to work with a new introduction by Frederick Herzberg. New York: John Wiley and Sons.

Holme, I., & Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund:

Studentlitteratur AB.

Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Jacobsen, D., & Thorsvik, J. (2014). Hur moderna organisationer fungerar. Lund: Studentlitteratur AB.

Jiadong, Z. (2009). Employee engagement investigation in IT industry. Computational Intelligence and Software Engineering. Wuhan: IEEE.

Johansson, G., & Lundberg, I. (2004). Adjustment latitude and attendance requirements as determinants of sickness absence or attendance. Empirical tests of the illness flexibility model.

Kanter, M. (1968). Commitment and social organization: A study of commitment mechanisms in Utopian communities. American Sociological Review, 33, ss. 499-523.

Kivimäki, M., Head, J., Ferrie, J., Shipley, M., Vahtera, J., & Marmot, M. (2003). Sickness absence as a global measure of health: Evidence from mortality in the Whitehall II prospective cohort study.

BMJ, 327(7411), s. 364.

Kubzansky, P. (1993). Psychological sense of ownership in the workplace: Conceptualization and measurement. Toronto: American Psychological Association.

45

Lawler, E. (1992). The ultimate advantage: Creating the high-involvement organization. San Francisco:

Jossey-Bass.

Losonci, D., Demeter, K., & Jenei, I. (2011). Factors influencing employee perceptions in lean transformations. International Journal of Production Economics, 131(1), ss. 30-43.

Mathieu, J., & Zajac, D. (1990). A review and meta-analysis of the antecedents, correlates and consequences of organizational commitment. Psychological Bulletin, 108(2), ss. 171-194.

Mayhew, M., Ashkanasy, N., Bramble, T., & Gardner, J. (2007). A study of the antecedents and consequences of psychological ownership in organizational settings. Journal of Social Psychology, 147(5), ss. 477-500.

Morris, J., & Steers, R. (1980). Structural influences on organizational commitment. Journal of Vocational Behavior, 17(1), ss. 50-56.

Mowday, R., Porter, L., & Steers, R. (1982). Employee-organization linages. New York: Academic Press.

Mowday, R., Steers, R., & Porter, L. (1979). The measurement of organizational commitment. Journal of Vocational Behavior, 14, ss. 224-247.

Naumann, E. (1992). A conceptual model of expatriate turnover. Journal of International Business Studies, 22(3), ss. 499-531.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Pierce, J., Kostova, T., & Dirks, K. (2001). Toward a theory of psychological ownership in organizations.

Academy of Management Review, 26(2), ss. 298-310.

Pierce, J., Kostova, T., & Dirks, K. (2003). The state of psychological ownership: Integrating and extending a century of research. Review of General Psychology, 7, ss. 84-107.

Riketta, M. (2005). Organizational identification: A meta-analysis. Journal of Vocational Behaviour, 66(2), ss. 358-384.

Roelen, C., Schreuder, K., Koopmans, C. N., & Groothoff, J. (2008). Perceived job demands relate to self-reported health complaints. Occupational Medicine, 58, ss. 58-63.

Rubenowitz, S. (2004). Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Salancik, G. (1977). Commitment is too easy. Organizational Dynamics, 6, ss. 62-80.

Saunders, M., Thornhill, A., & Lewis, P. (2009). Research methods for business students. Harlow:

Pearson Education Limited.

SBU. (2003). Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. Hämtat från www.sbu.se:

http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Sjukskrivning---orsaker-konsekvenser-och-praxis/

Sigurdur, O., Sigurdsson, O., Artnak, M., & Needham, M. (2012). Motivating ergonomic computer workstation setup: Sometimes training is not enough. Int J Occup Saf Ergon, 18(1), ss. 27-33.

Siukola, A., Nygård, C., & Virtanen, P. (2013). Attitudes and arrangements at workplace and sickness absence among blue- and whitecollar workers. International Journal of Workplace Health Management, 6(2), 143-156.

Spector, P. (1985). Measurement of human service staff satisfaction: Development of the job satisfaction survey. American Journal of Community Pscyhology , 13, ss. 693-713.

Steers, R. (1977). Antecedents and outcomes of organizational commitment. Administrative Science Quarterly, 22, ss. 46-56.

Stone, J., & Cooper, J. (2002). The effect of self-attribute relevance on how self-esteem moderates attitude change in dissonance processes. Experimental Social Psychology, 39, ss. 508-515.

Svenskt Näringsliv. (2011). FOLA 2011 Tidsanvändning/frånvaro. Hämtat från www.svensktnaringsliv.se: http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/fakta-om-loner-och-arbetstid/f2011/fola-2011-tidsanvandning-franvaro_560055.html

46

Tavakol, M., & Dennick, R. (2011). Making sense of Cronbach's alpha . International Journal of Medical Education, 2, ss. 53-55.

VandeWalle, D., Van Dyne, L., & Kostova, T. (1995). Psychological ownership: An empirical examination of its consequences. Group & Organization Management, 20, ss. 210-226.

Van Dyne, L., & Pierce, J. (2004). Psychological Ownership and Feelings of Possession: Three Field Studies Predicting Employee Attitudes and Organizational Citizenship Behavior. Journal of Organizational Behavior, 25(4), ss. 439-459.

Vinay, D., Kwatra, S., Sharma, S., & Kaur, N. (2012). Ergonomic implementation and work station design for quilt manufacturing unit. Indian J Occup Environ Med, 16(2), ss. 79-83.

Wegge, J., van Dick, R., Fisher, G., Wecking, C., & Moltzen, K. (2006). Work motivation, organisational identification, and well beeing in call center work. Work and Stress, 20(1), ss. 80-83.

Wilson, T., Lindsey, S., & Schooler, T. (2000). A model of dual attitudes. Psychological Review, 107(1), ss. 101-126.

47

7. Bilagor

Detta avsnitt avser redogöra för de bilagor som skickats ut till respondenterna i studien. Vidare innefattar även avsnittet frekvenstabeller samt individuella reflektioner.

7.1 Följebrev