När det gäller litteraturen har argumenten för utomhusvistelse och faktas trovärdighet troligen förstärkts om jag hade vetenskapliga artiklar att utgå ifrån. Jag har i mitt arbete valt att enbart
19 utgå ifrån litteratur och intervjuer. Utomhuspedagogik och utevistelsens betydelse har jag flera källor som talar för dess fördelar dock skulle fakta om barns inlärning och utveckling styrkas av fler källor för att framstå som mer trovärdigt.
Eftersom det redan finns väldigt mycket fakta om barn så har det varit väldigt svårt att hitta en egen inriktning och ett sätt att bidra med något nytt. Om jag i ett tidigare skede bestämt mig för att t.ex. göra en intervjustudie eller utföra en av höstövningarna med småbarn istället för litteraturstudie så hade det varit lättare att få fram en egen inriktning och resultat.
Genom att ta upp nackdelar med utomhusvistelse och jämföra med positiva argument så hade jag kunna styrka argumenten för utomhusvistelse. Eftersom de har tagit lång tid att få fram all fakta så har jag inte haft tid för det.
Under rubriken skapande så har jag skrivit om vad omvärlden ska ha för syn på småbarns skapande och kom fram till att det viktigaste är att belysa småbarns kreativitet. Detta är något som jag skulle kunna ta upp under de andra rubrikerna, t.ex. hur man som förälder och pedagog ska bete sig i utomhusmiljöer med småbarn. Småbarn imiterar andra människor i sin omgivning vilket innebär att man som förälder/ pedagog har ett stort ansvar. Dessa fakta är relevant när man ska utföra olika övningar med småbarn. Samtidigt tänkte jag att som pedagog så har man fått utbildning hur man ska bete sig gentemot barn. Som förälder så känner man sitt barn ofta bättre än andra och man har därför en uppfattning om hur man ska bete sig.
Jag anser att jag uppfyllt mitt syfte nämligen: ”att sammanställa höstövningar där sinnen stimuleras och uppmuntrar småbarns (1-5 år) skapande i utomhusmiljöer”. Genom fakta som jag hittat så har jag sammanställt övningar som är riktade till småbarn i åldern 1- 5 år. Dessa övningar riktar in sig på att utveckla deras skapande och utveckling. Jag har gjort en
sammanställning av övningar dock nämner jag inte i syftet att jag har lagt till egna ändringar. De egna ändringarna har bidragit till att övningarna är mer anpassade efter hösten.
Undervisning i utomhusmiljöer blir ofta slumpartat. En ekorre kan t.ex. fånga barnens uppmärksamhet och då får man ägna sig åt det istället för den planerade aktiviteten. Man måste förstå att man ska samspela med barnen och med kunskapen som finns runt omkring, inte styra den.
Eftersom jag var sent ute med intervjufrågor så har jag enbart fått svar av 2 förskollärare, från början 9 stycken. Samtidigt så kände jag att det var svårt att intervjua någon innan jag tagit
20 fram alla delar som är relevanta för min slutprodukt. Intervjun var frivillig och jag har fått godkännande från båda förskollärarna att använda deras namn i texten. Från Ingela fick jag även godkännande att ta med hennes höstsånger i mitt höstövningshäfte.
Hur vet man att övningarna fungerar? Om jag hade provat övningarna på småbarn så skulle man kunna se vad som fungerar och inte fungerar. Detta är något som tiden inte räckt till. Jag skulle t.ex. ha bett någon kunnig inom område t e x en förskollärare läst igenom övningarna och fått deras åsikter om vilka som skulle vara effektiva.
Detta är första gången jag skriver ett examensarbete på B-nivåoch processbeskrivning. I slutet av min process så har jag kämpat med upplägget eftersom jag är van med ett mer traditionellt upplägg. Om jag från början hade fokuserat mer på att lägga upp examensarbetet som en processbeskrivning så hade upplägger blivit bättre både för mig själv och läsaren.
Eftersom naturen består av så många intryck så kan det vara svårt att få barnens
uppmärksamhet. Som resultatet av intervjuerna visar så utgår man ofta från barnens egna spontana upplevelser. Övningarna som jag sammanställt kanske är svåra att utföra i t.ex. skogen och är mer lämpade på den egna gården. Samtidigt så måste man kunna anpassa övningarna efter barnens spontanitet. Det är viktigt att komma ihåg att man ska samverka med barnen och inte styra dem. Utevistelse med barn innebär att ta till sig av dem upplever och som vuxen kan man ibland lära sig mer av barnen än vad den vuxne lär sig av dem.
När man skapar så kan man uttrycka sig genom olika material. Jag vill att övningarna i mitt häfte ska vara så lättillgängliga som möjligt. När man jobbar med barn så ska man utgå ifrån att utveckla deras kreativitet. Jag tänker att man måste ha variation på övningar, för att barnen ska förstå att det viktigaste inte är det färdiga resultat utan de viktiga är att fortsätta skapa och därmed utvecklas, stärka självförtroendet och ha roligt så behöver man övningar där
förgängligt material används.
21
Tack!
Avslutningsvis så vill jag tacka min handledare Annika Nilsson som gett mig goda idéer och mina klasskamrater som hjälpt mig att komma framåt i min process
22
Referenser
Austli, Linn (2012). Hur med natur: att utforska och inspireras av naturen i förskola och förskoleklass. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Berk, Laura E. (2008). Child development. 8. ed. Boston: Allyn and Bacon/Pearson
Bergström, Matti (1992). Barnet - den sista slaven. [Ny utg.] Jönköping: Brain Books
Dahlgren, Lars Owe(red.), Sjölander, Sverre, Strid Jean Paul & Szczepanski, Anders
(2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Fransson, Anders (1978). Att rädas prov och att vilja veta: studier av samspelet mellan ängslighet, motivation och inlärning. Diss. Göteborg : Univ.
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Granberg, Ann (2001). Småbarns bild- och formskapande: lek med former, färger och linjer. 1. uppl. Stockholm: Liber
Holle , Britta (1978). Normala och utvecklingshämmade barns motoriska utveckling: praktisk vägledning med utvecklingsschema och övningsexempel. Stockholm: Natur och kultur
Lenninger, Anna. & Olsson, Titti. (2010). Lek äger rum planering för barn och ungdomar /. Johanneshov: TPB
Lundström, Maria. (1994) Bild. I Carlsson, Hartman, Gustavsson, Jorsäter, , Lundström, Nahnfeldt, (1994) I skapandets livsrum: metoder som är nycklar till ditt livsrum : [text, bild, musik, foto och serier]. Uppsala: Ordbruket i samarbete med Svenska kyrkans unga och Sveriges kyrkliga studieförb. (SKS)
Molander, Bengt (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos
Mårtensson, Fredrika. (1993). Att vara liten innebär att vara nära marken. I Norén-Björn, Mårtensson, Andersson (1993). Uteboken. Stockholm: Liber Utbildning AB
Nahnfeldt, Leif och Mikael. (1994) Musik. I Carlsson, Hartman, Gustavsson, Jorsäter, ,
23 [text, bild, musik, foto och serier]. Uppsala: Ordbruket i samarbete med Svenska kyrkans unga och Sveriges kyrkliga studieförb. (SKS)
Norén-Björn, Eva, Andersson, Inger & Mårtensson, Fredrika (1993). Uteboken. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Olsson, Titti (1995). Skolgården: det gränslösa uterummet. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning i samarbete med Världsnaturfonden (WWF)
Persson Gode, Karin (2011). Lärande lek i utemiljö: [pedagogiska lekar och övningar]. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Bloggar:
Ökvist Öström, I. bloggpost:
http://www.ingelaslekstuga.se/Hostsanger/hostsanger.htm(Åtkomst 2012, 6 november)
Nilsson, A. bloggpost:
http://it-anette.blogspot.se/p/kontakta-mig.html(Åtkomst 2012, 6 november)
Hemsida:
Wise, Monica (Åtkomst: 2012-11-28) Välkommen till Nationellt centrum för
utomhuspedagogik! (Elektronisk) Linköpings universitet: Institutionen för kultur och kommunikation. Tillgänglig: http://www.liu.se/ikk/ncu?l=sv (2012-11-29)
Bild: Mikaela Rydeberg 2012
Målning med naturmaterial
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Siluetter och tryck med natur material
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Austli, Linn (2012). Hur med natur: att utforska och inspireras av naturen i förskola och
24 Skulptera och dekorera med naturmaterial
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Rita/rispa på marken Mikaela Rydeberg
Färgjakt
Persson Gode, Karin (2011). Lärande lek i utemiljö: [pedagogiska lekar och övningar]. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Naturens inspiration till sång
Ingela. (2012, 6 november) bloggpost:
25 Bilaga 1
Intervju frågor
Barn 1-5 år
Vad är vanligast när man är ute med barnen; ledarledda övningar/lekar eller spontana upplevelser?
Vad är fördelarna med att vara utomhus om man jämför med att vara inomhus med barnen?
Vad för slags övningar brukar ni göra utomhus? Finns det någon övning/lek som barnen tycker är speciellt rolig?
Använder ni er av naturmaterial i era övningar/lekar (te x gör ni blad siluetter och laminerar blad?) och i sådana fall: Vad för slags natur material brukar ni använda er av mest (te x löv, pinnar, jord mm) ?
Vilka är fördelarna/nackdelarna med att vara ute på hösten?
Finns det någon lek/ övning som är speciellt effektiv under hösten?
Pratar, sjunger och reflekterar ni mycket om vad som finns runt omkring barnen utomhus?
26 Bilaga 2 Höstövningar
Detta häfte är en slutprodukt av mitt examensarbete. I detta häfte har jag sammanställt olika utomhus övningar anpassade efter hösten för småbarn i 1-5 års ålder. Övningarna har jag hittat genom förskollärare och genom litteratur. Vissa av ”original övningarna” har jag slagit ihop, andra har jag ändrat lite på för att de ska bli mer anpassade efter hösten. I slutet av häftet finns referenser där man kan hitta original övningarna. Tanken är att man som förälder
och/eller förskollärare lätt ska kunna utföra dessa övningar och inspireras till vidare
utveckling. Eftersom att det kan vara väldigt olika på övningar för 1-2 åringar respektive 3-5 åringar så är de flesta övningar anpassade till 1-2 åringar eftersom de också kan användas av 3-5 åringar.
Man måste tänka på att när man gör olika aktiviteter med småbarn så är det mycket som blir spontant. Det gäller att följa och samverka med småbarnen snarare än att styra dem. Det viktigaste är att de har roligt och att man uppmuntrar deras skapelseprocess.
27 Målning med naturmaterial
Syfte: genom att måla med naturmaterial så utvecklas motorik och bildsinnet.
Ålder: 1-5 år
Plats: utomhus; skogen, skolgården.
Material:
Underlag: asfalt, ljusa träd stammar (björk, asp, bok), stenplattor, stenar, papper, träplank.
Penslar: svamp, pinnar, gräs, tandborstar, mossa, korta runda penslar, löv.
Färg: naturmaterial.
Genom att pressa olika växter, frukt, svampar, bär och grönsaker (rödbetor och morötter) så får man fram färgnyanser. Man kan även använda sand, lera, kol, smulade eller rivna kottar. Sedan tillsätter man lite vatten i taget till dessa torra ”färgpigment” och målar med.
Siluetter och tryck med natur material
Syfte: småbarnen får en uppfattning om olika blads former och att bladen kommer från olika träd. Bildsinnet och språket utvecklas eftersom man reflekterar över bladen och barnen får direkt kontakt med bladens form.
Ålder: 3-5 år
Plats: skogen, parken, den egna gården.
Material: naturfärg, penslar, blad
Gå ut och samla blad av olika slag, försök hitta vilka träd bladen tillhör och prata om bladens olikheter (t.ex. dess form och färg) . Låt sedan barnen måla med natur färg på bladen och tryck på olika underlag. För att få siluetter lägg bladen mot ett underlag och låt barnen måla på och utanför lövet så att de blir en siluett när man tar bort lövet. Man kan även använda te x kottar och pinnar. Barnen kan rulla kottar och pinnar med färg på för att få fram roliga
mönster.
Denna övning kan göras på olika sätt och på olika platser. Man t.ex. göra den på den egna gårdens asfalt med naturfärg som man förberett, t.ex. pressade rödbetor. Annars kan man gå till en plats i skogen där man vet att det finns t.ex. lera och bra underlag som man kan använda sig av.
28 Höst och spår efter djur i naturen
Syfte: barnen tränar sin lukt, motorik, bildsinne, förståelse för helheter och språk.
Ålder: 3-5 år
Plats: skogen, parken
Material: vitt lakan eller duk.
De olika färgerna på bladen, rönnbär, svamp och nypon är några kännetecken för hösten. Låt barnen samla in olika natur föremål att lägga på ett vitt lakan. Diskutera sedan med barnen vad de är som kännetecknar hösten och varför det gör det. Hur ser man att hösten har kommit? Lukta på föremålen, vad doftar de som? Kan man hitta spår efter djur? Vad är det för djur som har sådana tassar, vad kommer den här fjädern ifrån osv.
Skulptera och dekorera med naturmaterial
Syfte : utveckling av form, känsel, motorik och språk
Ålder: 1-5 år
Plats: utomhus; skogen, gården
Material : lera, sandlåda, vatten, bär, löv m.m
Häll vatten i sandlådan så att sanden blir mer formbar. Låt barnen leka och skulptera med sanden. Plocka löv, stenar och annat dekorations material tillsammans med barnen som de kan dekorera sina sandbyggen med och lägg vid sandlådan.
Rita/rispa på marken
Syfte: utveckling av motorik, mönster och linjer.
Ålder: 3-5 år
Plats: i sand (sandlåda), grus, lera. Man kan t.ex. använda sig av lerpölar, sandade eller grusade gångar.
Material: bra underlag i naturen, pinnar i olika storlekar att rispa med.
Gå ut i naturen och hitta platser med bra underlag, t.ex. en sandad gång. Hitta olika pinnar tillsammans med barnen och börja sedan rispa mönster och linjer på marken med dem. Småbarnen får möjlighet att träna på att rita linjer genom att använda sig av grovmotorikiska rörelser.
29 Färgjakt
Syfte: att utveckla färglära, språk och motorik. Genom att ta med färger anpassade efter årstiden så har barnen lättare att hitta rätt färg och lär sig.
Ålder: 1-5 år
Plats: i skogen, parken
Material: laminerade färgbitar i höstfärger, vitt lakan/ duk att lägga föremålen på.
Under hösten finns det många olika färger i naturen att upptäcka och lära sig av. Utnämn småbarnen till färgspanare. Småbarnen ska få tillgång till olika färger som de ska utgå ifrån när de försöker hitta naturföremål i samma färg.
Ta med de laminerade pappersbitarna i olika höstfärger(orange, gul, röd, brun, grön) och lägg lakanet på marken. Lägg pappersbitarna på lakanet och låt barnen hitta föremål i naturen i samma färg som pappersbitarna. Sortera föremålen efter färg och prata om färgerna. Till vilken pappersbit passar nyponet bäst till? Har det här bladet samma färg som den gröna pappersbiten?
Om man gör denna övning med yngre småbarn (1-2 år) så ska man fokusera på en färg i taget. Prata om färgen och låt småbarnen känna på olika föremål i den färg man håller på med. Låt barnen få styra, om man t.ex. ser ett barn hålla i något rött och rött är dagens tema så kan man gå fram och prata med barnet om färgen och visa den röda papperslappen. Samla ihop olika föremål i samma färg och ta med tillbaka inomhus och prata om den.
30 Berätta saga med natur material
Syfte: träna språk, öka kreativitet och samspel.
Ålder: 1-5 år.
Plats: den egna gården, skogen, samlingsplast. Gärna en plats med variation som kan uppmuntra barnens fantasi, en stor sten kan t.ex. vara ett berg, rinnande vatten en fors osv.
Material: allt som kan användas som små figurer t.ex. kottar, pinnar, nypon, mossor och stenar. Stick in pinnar i kottar så de får ”ben”, lägg mossa som peruker på små stenar mm. Bara fantasin sätter gränser! Lek och flytta på figurerna samtidigt som en saga berättas. Låt barnen också vara med.
Naturens inspiration till sång
Syfte: förståelse för helheter, utveckling av språk.
Ålder: 1-5 år.
Plats: den egna gården, i skogen. Miljö som innehåller höstlöv, bär och svampar.
Stå i ring och sjung höst sånger! Gör rörelser till, gestikulera hur löven faller ner eller hur man plockar bär. Till sång 2 kan man t.ex. samla ihop små löv högar som barnen får hoppa i.
31
Höstsånger
Ingela är förskollärare och har en blogg där hon skriver och bidrar med övningar som passar alla barn men övningarna är speciellt anpassade för barn med verbal dyspraxi
(funktionsnedsättning som innebär svårighet att koordinera muskelrörelser) och språkstörning. Det är hon som har kommit på texten till dessa sånger.
Höstsång
Melodi: Broder Jakob Löven faller,
löven faller, Faller ner, faller ner.
Faller ner från träden, landar sen på marken, faller ner,
faller ner.
(Rörelser kan göras med händerna). - Ingela
Höstsång 2
Melodi: Se det snöar Se löven faller, se löven faller,
det var väl roligt - hurra! Nu kommer hösten, nu kommer hösten, som vi har önskat - hurra! Nu kan vi plocka bär, och svamp likaså,
och sen vi hoppar i lövhögar stora och små.
- Ingela
32 Höstsång 3
Melodi: En bonde i vår by Å hösten den är här, å hösten den är här, hej hopp falleralla la å hösten den är här.
Å löven faller ner, å löven faller ner, hej hopp falleralla la å löven faller ner.
Fortsätt i samma stil: Å vi nu plockar svamp...
Å vi nu plockar bär...
Å jackan vi tar på...
Å regnet faller ner... - Ingela
Höstsång 4
Melodi: Blinka lilla stjärna Alla löven faller ned röda, gula, bruna med. Nu jag ser, är hösten här nu så kan vi plocka bär. Alla löven faller ned, röda, gula, bruna med. - Ingela
33
Referenser
Målning med naturmaterial
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Siluetter och tryck med natur material
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Austli, Linn (2012). Hur med natur: att utforska och inspireras av naturen i förskola och
förskoleklass. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Skulptera och dekorera med naturmaterial
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber
Rita/rispa på marken Mikaela Rydeberg
Färgjakt
Persson Gode, Karin (2011). Lärande lek i utemiljö: [pedagogiska lekar och övningar]. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur
Naturens inspiration till sång
Ingela. (2012, 6 november) bloggpost: