Kritisk diskussion gällande besluten

Vi är medvetna om att några av våra beslut behandlar adoptioner av personer över 18 år. Dock har dessa barn varit familjehemsplacerade hos dem som gör ansökan. Med det sagt söker vi efter resonemang och skäl till en adoption av just familjehemsplacerade barn oavsett om placeringen är pågående eller avslutad. Det som anförs i besluten handlar ändå om deras tid som familjehemsbarn och det är detta som behandlas i besluten. Att det dessutom, som nämnts tidigare, sker mycket få antal adoptioner av familjehemsbarn årligen och i hela Sverige har det gjort att det underlag vi funnit fått vara tillfredsställande. Vi anser att då vi inte är ute

efter att söka mönster utifrån ett kvantitativt angreppssätt har nio beslut varit ett tillräckligt underlag för vår studie.

9 Kunskapsbidrag

Det som gör vårt arbete intressant är att inga tidigare studier har haft samma anslag. Som vi nämnt ovan har ämnesområdet tidigare blivit beforskat genom exempelvis Cecilia Lindgrens studie gällande familjehemsplacerade barn och hur adoptionslagen förändrats ur en historieaspekt (se avsnitt 3.1.1). Dock har ingen använt just våra metoder och teorier på området.

Vår studie är dessutom tidsmässigt aktuell då det på senare tid börjat diskuteras om långa familjehemsplaceringar är bra för barn eller om det finns andra mer fördelaktiga alternativ. Stockholms stads initiativ att införa riktlinjer för socialsekreterare att göra en utredning huruvida adoption är lämpligt i respektive fall är ett av de exempel som visar på detta. Socialarbetarens roll blir då även att följa med i resonemanget om vad som är det bästa för barnet. Då socialarbetare ofta kommer i kontakt med olika rättsregler vilka kontinuerligt ändras (Hollander och Borgström 2008:129) är det viktigt att se hur de rättsregler som styr i dagens samhälle påverkar resonemanget kring varför en adoption ska eller inte ska äga rum. Detta examensarbete är därmed relevant för socialt arbete då det tar upp de olikheter som olika parter berör som viktiga för utfallet av adoptionen. Dessutom är det avgörande att som socialarbetare veta hur man ska kunna tillämpa regler både rättssäkert och rättvist (Hollander och Borgström 2008:148).

9.1 Förslag till vidare forskning

Vi anser att det behövs betydligt mer forskning på detta område och då bland annat om hur barnets bästa står sig i beslut gällande adoptioner av familjehemsplacerade barn. Om det genom lagens utformning finns hinder som gör att barnets bästa inte uppmärksammas i den grad det borde måste detta lyftas och det som bör förändras i lagen för att uppnå bästa resultat för barnets räkning måste utredas.

Dessutom är det av stor vikt att ta reda på varför adoptioner inte används mer i Sverige och hur barn som blir adopterade mår jämfört med barn som är långtidsplacerade i familjehem. Skillnader i deras hälsa och andra faktorer som påverkar resultatet bör undersökas och redovisas. Detta för att kunna ge barn i samhällsvården de bästa möjliga förutsättningarna för ett tryggt och stabilt hem - anpassat efter varje barns unika situation.

10 Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (red) 2011. Handbok i kvalitativa metoder, Malmö: Liber.

Andersson, Gunvor. 1999. Children in permanent foster care in Sweden. Child and Family Social Work 4:175-186

Beek, Mary och Schofield, Gillian. 2005. Providing a Secure Base in Long-term Foster Care. Attachment & Human Development 7(1):3– 25 Boréus, Kristina och Bergström, Göran. 2005. Argumentationsanalys. I Textens mening och makt, Boréus, Kristina och Bergström, Göran (red.). Lund: Studentlitteratur

Bowlby, John. 1951. Maternal care and mental health. Bulletin of the

world health organization 3 355 –534.

Bryman, Alan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Freundlich, Madelyn, Avery, Rosemary Jane, Munson, Sara,

Gerstenzang, Sarah. 2006. The meaning of permanency in child welfare: Multiple stakeholder perspectives. Children and Youth Services Review 28: 741–760

Gauthier, Yvon, Fortin, Gilles, and Je liu, Gloria. 2004. Clinical

application of attachment theory in permanency planning for children in foster care: the importance of continuity of care. Infant mental health journal, vol. 25(4): 379–396.

Havnesköld, Leif och Risholm, Mothander, Pia. 2009. Utvecklingspsykologi. 3 uppl. Stockholm: Liber

Hollander, Anna & Alexium Borgström Katarina. 2008.

Rättsvetenskapliga metoder. I Forskningsmetoder i socialt arbete, Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) Malmö: Studentlitteratur AB

Hollander, Anna. 2009. Rättssociologi. I Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete, Anna Hollander och Katarina Alexius Borgström (red.) Lund: Studentlitteratur

Hollander, Anna. 2009. Rättssociologi. I Juridik och rättsvetenskap i socialt arbete. Hollander, Anna och Alexius, Borgström, Katrina (red.) Lund: Studentlitteratur

Hundeide, Kerstin. 2008. Vägledande samspel. Stockholm: WS Bookwell Hydén, Håkan. 1998. Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Hydén, Håkan. 2002. Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Larsson, Staffan. 2005. Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1)

Larsson, Sam. 2008. Teori, metod och empiri. I Forskningsmetoder i socialt arbete, Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) Malmö: Studentlitteratur AB

Larsson, Sam. 2008. Kvalitativ metod- en metod. I Forskningsmetoder i socialt arbete, Larsson, Sam, Lilja, John & Mannheimer, Katarina (red.) Malmö: Studentlitteratur AB

Lindgren, Cecilia. 2006. En riktig familj: adoption, föräldraskap och barnets bästa 1917-1975. Stockholm: Carlsson

Mathiesen, Thomas. 2005. Rätten i samhället: en introduktion till rättssociologin. Lund: Studentlitteratur

attsson, T. (200 ). Barnet som sub ekt och aktör - en rättslig studie om barn i famil ehem (Vol. 3). Uppsala: Iustus Förlag AB.

Nordin, Håkan. 2003. Permanenta eller tillfälliga placeringar. Edsbruk: Akademitryck AB

Norström, Carl och Thunved, Anders. 2011. Nya Sociallagarna: med kommentarer, lagar och förordningar som de lyder den 1 januari 2011. Stockholm: Nordstedts Juridik

Peczenik, Aleksander. 2005. Juridikens allmänna läror. Svensk Juristtidning Häfte 3:249

Ponciano, Leslie. 2010. Attachment in Foster Care: The Role of Maternal Sensitivity, Adoption, and Foster Mother Experience. Child Adolesc Soc Work J 27:97–114.

Rosengren, Karl Erik och Arvidson, Peter. 2002. Sociologisk metodik. Malmö: Liber

Singer, Anna. 2000. Föräldraskap i rättslig belysning. Uppsala: Iustus Förlag

Svanberg, Jan. 2008. Rättssociologi- en introduktion. Lund: Studentlitteratur

Sverne, Arvill, Ebba och Svensson, Agnetha. 2008. Adoption. 2 uppl. Stockholm: Nordstedts Juridik

Triseliotis, John. 2002. Long-term foster care or adoption? The evidence examined. Child and Family Social Work, 7: 23–33.

Wallroth, Per. 2010. Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval Förlag Offentligt tryck

Prop. 1981/82:168 Om vårdnad och umgänge mm. Stockholm: Socialdepartementet

SOU 1997:11 Barnets bästa i främsta rummet. Stockholm: Fritzes

Proposition 1997/98:182 Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet

SOU 2000:77 Omhändertagen-Samhällets ansvar för utsatta barn och unga. Stockholm: Fritzes

Proposition 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m.m. Stockholm: Socialdepartementet

SOU 2009:61. Modernare adoptionsregler. Betänkande av 2008 års

adoptionsutredning. Stockholm: Fritzes

SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) Stockholm: Fritzes

Proposition 2012/2013:10 Stärkt stöd och skydd för barn och unga. Stockholm: Socialdepartementet

Barn- och ungdomsärenden; Riktlinjer för handläggning och dokumentation inom individ- och familjeomsorgen. Beslutade i kommunfullmäktige i Stockholm. 2009-11-30

Socialstyrelsen. 2012. Familjerätt år 2011

SFS 1949:381. Föräldrabalken. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2011:109 Regeringsformen. Stockholm: Justitiedepartementet. FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989 (Barnkonventionen) Otryckta källor

Målnumren på de beslut vi använt oss av har vi på grund av ett etiskt ställningstagande valt att inte publicera här. Vi har istället skickat dessa till våra opponenter samt examinator.

Övrigt

Föreläsning Margareta Hydén Linköpings universitet 2013-02-28 Figur 1. 6.3 Abduktionscirkeln