Vi ska i detta kapitel titta tillbaka på vårt arbete som en helhet och fundera över om det är något vi kunde ha gjort annorlunda för att nå bättre resultat. I teoridelen har vi tagit upp kapitel som är väsentliga för vårt ämne, och vi anser även att vi i teoridelen presenterat fakta som svarar till vårt syfte och de centrala frågeställningarna. Vi kommer att se på vårt examensarbete med ett kritiskt öga och diskutera de problem vi stött på under arbetets gång.
Vi funderar över hur vår undersökning sett ut ifall vi istället vänt oss till barn som respondenter. Det skulle ha varit intressant att göra undersökningen ur denna synvinkel, men vi tror också att det skulle ha medfört en del svårigheter. Framförallt att hitta respondenter, men också allt det praktiska, såsom tillstånd, som krävs när man intervjuar minderåriga.
Eftersom vi istället valde att intervjua vuxna människor om deras upplevelser som barn, kan man anta att de svar vi fick av respondenterna har legat i deras minne en tid och som vi vet är minnen inte alltid tillförlitliga.
Vi kan även fundera kring det faktum att alla våra respondenter är studeranden. Detta är för att vi använde oss av en studerandelista när vi skickade ut förfrågan via epost och inte sökte respondenter på annat sätt. Genom epost fick vi ändå tag på tillräckligt många respondenter.
Vi kan konstatera att vår undersökning därför inte har så bred utsträckning eller räckvidd vad gäller respondenter.
Även om vi endast hade fem respondenter är vi väldigt nöjda med de berättelser och upplevelser vi fått ta del av. Vi är emellertid medvetna om att för att få ett mer heltäckande och allmänt svar på våra centrala frågeställningar borde undersökningen göras mer omfattande. Vi anser ändå att vi fick utförliga svar eftersom vi upplever att respondenterna ärligt besvarat våra frågor och på så sätt bidragit till att syftet med vår undersökning blev uppfyllt.
Källförteckning:
Afzelius, M. & Priebe, G., 2015. Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk – Hur efterföljs lagen? Lund: Media-tryck
Ahum, 2017. Varför är psykisk ohälsa fortfarande tabubelagt? [Online]
https://www.ahum.se/bloggen/varfor-ar-psykisk-ohalsa-fortfarande-tabubelagt/ [hämtat:
25.4.2017]
Barnskyddslag 13.4.2007/417 www.finlex.fi [hämtat: 21.3.2018]
Blume, B., Sigling, I-L., 2008. Psykiatrins ABC. Solna; Liber
Borge, A. I. H., 2011. Resiliens. Lund: Studentlitteratur
Christensen, R., Hildingson Boqvist, A. K., 2009. Att leva i en utsatt situation – med barnet i fokus. Lund: Studentlitteratur AB.
Dam, K., Hall, E., 2016. Navigating in an unpredictable daily life. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(3), s. 442-457.
Fahrman, M., 1993. Barn i kris. Lund: Studentlitteratur AB.
Fritz, M., Helmut, R., 2008. The children of mentally ill parents. Deutsches Ärzteblatt International, 105(23), s. 413-418.
Grové, C., Reupert, A., Maybery, D., 2016. The Perspectives of Young People of Parents with a Mental Illness Regarding Preferred Interventions and Supports. Journal of Child &
Family Studies, 25(10), s. 3056-3065.
Hindberg, B., 2006. Sårbara barn. Stockholm: Gothia AB
Hjärnfonden, (u.å.). Vad är ångest? [Online] http://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/angest/ [hämtat: 29.1.2018]
Julkari, 2017. Psykiatrinen erikoissairaanhoito 2015. [Online]
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/134729/Tr21_17.pdf?sequence=1&isAllowe d=y [hämtat: 22.11.2017]
Karlsson, K. 2008. Anknytning – om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn.
Stockholm: Gothia Förlag AB
Killén, K. 1994. Svikna barn. Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen.
Oslo: Kommuneforlaget AS.
Kvale, S., Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: studentlitteratur
Larsson, J., Sandlund, M., 2013. Stigma vid psykisk sjukdom – vad betyder svaren på attitydfrågor? Socialmedicinsk tidskrift, 2, s. 292-302.
Lastensuojelu, (u.å.). Barnskydds- och socialtjänster. [Online]
https://www.lastensuojelu.info/sv/tjanster-for-barnfamiljer/ [hämtat: 21.3.2018]
Lastensuojelu, (u.å.) Hur hjälper man i första hand familjen? [Online]
https://www.lastensuojelu.info/sv/tjanster-for-barnfamiljer/ [hämtat: 21.3.2018]
Lastensuojelu, (u.å.). När placeras ett barn utom hemmet? [Online]
https://www.lastensuojelu.info/sv/tjanster-for-barnfamiljer/ [hämtat: 21.3.2018]
Lunden, K., 2004. Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Göteborg:
Doktorsavhandling. Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen.
Lützén, K., Syrén, S., 2012. Att leva med psykisk ohälsa – ett närståendeperspektiv. Lund:
Studentlitteratur AB
Länsstyrelsen. 2013. Föräldrar spelar roll – handbok i lokalt och regionalt föräldrastödsarbete. Östersund: Länsstyrelsen
Länsstyrelsen, 2015. Föräldrastöd och tonåringar. Göteborg: Länsstyrelsen.
Lönnroth, A., 1990. Maskrosbarn – barnen som klarar sig mot alla odds. Stockholm:
Glacio bokförlag AB
Mieli, (u.å.). Bipolär sjukdom [Online]
https://www.mielenterveysseura.fi/sv/f%C3%B6rstasidan/psykisk-h%C3%A4lsa/psykisk-oh%C3%A4lsa/bipol%C3%A4r-sjukdom [Hämtat:03.05.2018]
Mieli, (u.å.). Vad är psykisk hälsa? [Online]
https://www.mielenterveysseura.fi/sv/f%C3%B6rstasidan/fmhf/vad-%C3%A4r-psykisk-h%C3%A4lsa [hämtat: 22.11.2017].
Näslund, G. K., 1998. Borderline personlighetsstörning. Borås: Natur och kultur.
Parekh, R., 2017. What Is Depression? [Online] https://www.psychiatry.org/patients-families/depression/what-is-depression [hämtat: 22.11.2017]
Psykiatri Sydväst, (u.å.). Bipolär sjukdom. [Online] http://psykiatrisydvast.se/vard-hos-oss/oppenvard/affektiva-mottagningen/bipolar-sjukdom/?id=1461 [hämtat 18.2.2018]
Skerfving, A., 2005. Att synliggöra de osynliga barnen. Stockholm: Gothia Förlag AB
Socialstyrelsen, 2013. När förälder oväntat avlider. Stockholm: Socialstyrelsen
Socialstyrelsen, 2016. Vad är psykisk ohälsa? [Online]
http://www.kunskapsguiden.se/Ekonomiskt-bistand/Teman/psykisk-ohalsa-hos-barn-unga/Sidor/Vad-ar-psykisk-ohalsa.aspx [hämtat: 22.11.2017]
Vårdguiden 1177, 2016. Generaliserat ångestsyndrom – GAD. [Online]
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Generaliserat-angestsyndrom---GAD/
[hämtat: 18.2.2018]
Vårdguiden 1177, 2017. Depression i samband med att du får barn. [Online]
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Forlossningsdepression/ [hämtat:
22.11.2017]
Vårdguiden 1177, 2018. Sorg hos barn och unga. [Online] https://www.1177.se/Tema/Barn- och-foraldrar/Familjeliv-och-relationer/Forandrad-livssituation/Sorg-i-familjen--vad-hander-med-barnen/ [hämtat: 4.3.2018]
WHO, 2018. Depression. [Online] http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs369/en/
[hämtat: 29.1.2018]
Intervjufrågor: att växa upp med en psykiskt sjuk förälder
Vi börjar intervjun med att du själv får kort berätta fritt om dig själv och din barndom, hur barndomen sett ut, vilken förälder som varit sjuk, och eventuella diagnoser osv. Beroende på vad du själv tycker att passar för dig får du antingen använda dessa frågor som underlag och berätta vidare eller så ställer vi frågorna i tur och ordning till dig.
När under din uppväxt insjuknade föräldern?
När förstod du att mamma/pappa inte var frisk?
- Förklarade någon sjukdomen/situationen för dig?
Hur var det hemma?
- Fanns det bättre/sämre perioder? Hur såg de ut?
- Hur upplevde du dessa perioder?
Hur var din relation till den sjuka föräldern?
- Påverkades relationen på grund av den psykiska sjukdomen?
Starkt minne av den psykiska sjukdomen? Händelser, känslor etc.
Upplever du att du fick något stöd under din barndom? Skola, närstående etc.
Saknade du något i din barndom? Är det något du skulle velat varit annorlunda?
Hur har dina upplevelser påverkat dig och den du är idag?
När du tänker tillbaka på din barndom, upplever du den som positiv/negativ?
Hur ser relationen till föräldern ut idag?
Vad anser du om personer med en psykisk sjukdom som vill bilda familj?