• No results found

Marknad Organisk Joint Venture Förvärv Totalt Brasilien 4 2 9

7.  Kritisk granskning 

Under kapitlet kritisk granskning diskuteras hur stor grad av tillförlitlighet uppsatsen besitter samt hur korrekt  utförandet av  undersökningen  har  gått  tillväga.  Detta  presenteras  i  fyra  underrubriker;  Validitet,  Reliabilitet,  Generalisering samt Kritik till teori. Det ges även förslag på framtida studier. 

 

7.1 Validitet 

Validitetsdiskussionen tar upp huruvida de data som används belyser fenomenet som är mål för  undersökningen på ett lämpligt sätt.115 

Enkätundersökningens  frågor  kan  ha  ställts  på  ett  felaktigt  sätt  som  i  sin  tur  kan  påverka  validiteten  negativt.  Ytterligare  frågor  kunde  även  ha  ställts,  men  då  tidsramen  har  varit  begränsad  för  både  respondenten  och  författarna  har  möjligheten  att  ställa  dessa  varit  begränsad. 

En  ytterligare  faktor  som  kan  ha  påverkat  validiteten  negativt  är  att  det  finns  många  faktorer  hos  företagen  som  uppsatsen  ej  behandlar,  då  det  ej  är  uppsatsens  syfte  att  belysa  dessa.  Faktorer  som  företagets  storlek,  tidigare  etableringserfarenhet,  verksamhetsindustri  eller  företagets  prestation  kan  ha  påverkat  undersökningens  resultat.  Ytterligare  information  som  funnits i de pressmeddelanden som undersökningen har granskat och ej tagit hänsyn till kan ha  påverkat  resultatet.  Även  yttre  faktorer  och  information  som  ej  sammankopplas  med  pressmeddelandet  kan  ha  påverkat  företagets  resultat.  Ovanstående  omständigheter  kan  ha  bidragit  till  en  ökad  risk  att  undersökningens  resultat  ej  beror  på  de  events  som  uppsatsen  behandlar. 

 

7.2 Reliabilitet 

Reliabilitet  handlar  om  hur  tillförlitlig  de  data  som  tagits  fram  är.  Faktorer  som  kan  påverka  reliabiliteten  är  till  exempel  vilken  typ  av  data  som  används,  insamlingssättet  eller  hur  data  bearbetas.116  

Enkätundersökningens  vaga  svar  kan  ha  bidragit  till  feltolkningar  som  påverkat  reliabiliteten  negativt  och  kan  ha  lett  fram  till  felaktiga  resonemang  i  analyskapitlet.  Ifall  fler  frågor  och  följdfrågor  hade  kunnat  ställas  och  ytterligare  svar  framkommit  hade  reliabiliteten  påverkats 

      

115 Johannessen (2003), “Introduktion till samhällsvetenskaplig metod”  116 Johannessen (2003), “Introduktion till samhällsvetenskaplig metod” 

positivt.  Reliabiliteten  kan  ha  påverkats  negativt  då  enkätundersökningen  endast  innehöll  en  respondent. Den negativa påverkan kan dock ses som låg, då respondenten är en expert inom  området  enkäten  behandlade.  Dock  kan  reliabiliteten  blivit  mer  positiv  om  fler  respondenter  hade  kunnat  besvara  enkätundersökningen,  då  fler  svar  hade  lett  till  tydligare  och  mer  balanserad plattform för analys. 

Eventuella  brister  i  urvalsprocessen  kan  ha  bidragit  till  lägre  reliabilitet,  då  enheterna  ej  har  valts  slumpmässigt.  På  grund  av  uppsatsens  tillvägagångssätt  var  ett  slumpmässigt  urval  ej  möjligt  att  genomföra.  Urvalsprocessen  utfördes  genom  att  söka  pressmeddelanden  i  olika  sökmotorer, vilket har lett till bortfall då pressmeddelanden ej gick att finna. Detta är något som  kan ha bidragit till lägre reliabilitet. Det ojämna antalet enheter i de olika kategorierna kan även  ha påverkat reliabiliteten negativt.  Undersökningens resultat kunde kanske ha blivit annorlunda ifall andra metoder hade valts vid  uträkning av normal avkastning, dock påstår MacKinlay117 att resultatet ej skiljer sig nämnvärt  metoderna emellan, och bör därför ej ha haft en stor påverkan på reliabiliteten. 

Reliabiliteten  har  påverkats  positivt  då  insamlad  data  och  uträkningar  har  granskats  i  två  omgångar  av  respektive  författare.  Stor  noggrannhet  har  genomsyrat  upplägget  vid  insamling  av data och uträkningar, då ett standardiserat tillvägagångssätt togs fram vid uträkningar för att  minska risken för uppkomsten av fel. 

 

7.3 Generalisering 

Att  en  undersökning  är  generaliserbar  betyder  att  det  går  att  överföra  resultatet  ifrån  en  undersökning till andra besläktade situationer.118 

Uppsatsens  resultat  bör  endast  kunna  appliceras  på  nordiska  företag,  eller  eventuellt  företag  från  länder  med  likartade  förhållanden,  då  undersökningen  endast  behandlar  företag  som  är  registrerade på Nasdaq OMX Nordics hemsida.  Tidsramen som har valts kan ha påverkat resultatet, då trender i utländska direktinvesteringar  förändras över tid. Detta kan göra det svårt att överföra resultatet ifrån denna undersökning till  andra kommande besläktade situationer. Dock kan den långa tidsramen även ha varit positiv, då         117 MacKinlay (1997), ”Event Studies in Economics and Finance”  118 Johannessen (2003), “Introduktion till samhällsvetenskaplig metod” 

perioden täcker flera upp‐ och nedgångar i världsekonomin. En ytterligare faktor som påverkar  generaliserbarheten positivt är det stora antalet events som ingår i undersökningen. 

 

7.4 Kritik till teorikapitlet 

Kritik  till  teorierna  skulle  kunna  vara  att  etableringsformerna  ej  har  vidareutvecklats.  Vardera  etableringsform  finns  i  flera  olika  varianter,  som  till  exempel  Joint  Venture  kan  delas  upp  i  Equity Joint Ventures och Contractual Joint Ventures, förvärv kan vara uppköp av hela företaget  eller  bara  en  del  av  verksamheten  och  organisk  tillväxt  kan  vara  investering  i  produktionsanläggning  eller  etablering  av  dotterbolag.  Dessa  har  samlats  under  respektive  etableringsform då det hade blivit för omfattande att skilja dem åt. 

Kritik  kan  riktas  till  tidigare  studier  då  de  flesta  av  studierna  är  från  tidigt  2000‐tal  eller  från  tidigt  1990‐tal.  Då  denna  uppsats  behandlar  en  tidsperiod  mellan  1999  och  fram  till  2009  kan  valet av tidigare studier kritiseras med tanke på att få studier från slutet på 2000‐talet har valts  att  tas  med.  Ytterligare  kritik  kan  riktas  till  tidigare  studier  då  inga  studier  utförda  på  svenska  företag  har  tagits  med.  Detta  har  dock  varit  svårt  att  åstadkomma  då  tillgång  till  mer  aktuella  artiklar har saknats. 

 

7.5 Förslag till framtida studier 

• Framtida  studier  skulle  kunna  ta  hänsyn  till  fler  faktorer  som  påverkar  företagets 

aktiekurs.  

–  Faktorer  som  till  exempel  företagets  storlek,  tidigare  etableringserfarenhet,  verksamhetsindustri eller företagets prestation skulle ge ett bredare perspektiv och djupare  förståelse.    • Framtida studier skulle kunna inkludera fler marknader med större geografisk spridning.  – Fler och mer varierade marknader skulle ge en bättre helhetsbild.    • Framtida studier skulle kunna undersöka utländska direktinvesteringar utförda av företag  inom samma industri från olika länder.  – Detta skulle ge en mer fokuserad bild och tydligare resultat.   

• Framtida studier skulle kunna undersöka utländska direktinvesteringar utförda av företag  från olika länder på en och samma marknad.  – Detta skulle ge en mer fokuserad bild och tydligare resultat.    • Framtida studier skulle kunna undersöka mer ingående marknadssituationen i landet som  direktinvesteringen utförs i.  – Politiskt klimat och andra faktorer som påverkar direktinvesteringar skulle ge ett bredare  perspektiv och djupare förståelse.    • Framtida studier skulle kunna studera samma fenomen på längre sikt. 

–  En  längre  tidsram  skulle  ge  en  bättre  förståelse  för  fenomenets  långsiktiga  påverkan  på  företagets aktiekurs. 

 

8. Litteraturförteckning 

 

8.1 Skriftliga källor 

Aczel A. D. (2006). Complete Business Statistics, 6:e uppl. New York: McGraw ‐ Hill.

 

Chew D. H., Gillan S. L. (2005). Corporate Governance at the crossroads. McGraw‐Hill/Irwin.  Doole I., Lowe R. (2005). International marketing strategy. Thomson learning.  Goldman Sachs. (2007). BRICs and Beyond . Goldman Sachs Group, Inc. 

Hamberg  M. (2001). Strategic Financial Decisions. Copenhagen Business School Press. 

Haspeslagh P. C., Jemison D. B. (1991). Managing Acquisitions. USA Simon & Schuster  Haugen R. (2008). Modern Investment Theory, 5:e uppl. Prentice Hall.  Jensen M. (2000). A Theory of The firm. Cambridge: Harvard University.  Johannessen A. O. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1:a uppl. Malmö: Liber.  Johnson G. (2008). Exploring Corporate Strategy, 8:e uppl. Financial Times Prentice.  Lindgren U. (1981). Internationella företagsförvärv. Stockholm Sveriges exportråds förlag.  Monks R. A. G., Minow N. (2004). Corporate Governance, 3:e uppl. Oxford: Blackwell Publishers  corp.  Olve N. G. (1988). Företag köper företag. Mekanförbundets förlag  Ross S. A., Westerfield R. W., Jaffe J. (2005). Corporate Finance, 7:e uppl. McGraw‐Hill. 

Ross  S.  A.,  Westerfield  R.  W.,  Jaffe  J.  (2008).  Exploring  Corporate  Strategy,  8:e  uppl.  Financial  Times Prentice.  Ross S. A., Westerfield R. W., Jaffe J. (2008). Modern Financial Management, 8:e uppl. Boston:  McGraw‐Hill/Irwin.  Soros G. (2007). The age of Fallibility. London: Phoenix  

 

8.2 Elektroniska källor  

www.cia.gov  1) https://www.cia.gov/library/publications/the‐world‐ factbook/rankorder/2001rank.html?countryName=Italy&countryCode=it&regionCode=eu& rank=11#it (2009‐11‐10) 

Related documents