På grund av tidsbrist hade vi inte möjlighet att genomföra våra övningar gemensamt utan vi utförde samma övningar var för sig på två olika förskolor. Vi hade skrivit ett ”manus” för att försöka få så lika resultat som möjligt men vi kan i efterhand se att det var många andra faktorer som spelade in.
En sak som spelade in var hur vi som ledare presenterade övningen. För även om vi utgick från samma ”manus” så kunde vi aldrig vara säkra på att vårt tonfall och kroppsspråk tolkades lika av barnen i våra respektive grupper. Tonen är en faktor som spelar stor roll. När vi analyserade våra videoobservationer blev vi förvånade när vi insåg att vi hade någorlunda samma tonfall och betoningar när vi presenterade övningarna och läste de inledande sagorna. Vi tror att detta beror på att när vi gemensamt skrev övningarna och sagorna så berättade vi under tiden som vi skrev. Vi använde oss av tonfall och betoningar redan i det skapande skedet. Detta är något vi anser har varit till vår fördel eftersom tonfall kan påverka övningen och styra barnen i deras uppfattning om övningen. På båda förskolorna uppfattades övningarna ganska lika. En annan avgörande faktor är kroppsspråket. Inte heller här skiljde vi oss märkbart från varandra.
Alla övningarna var valda av oss och vi valde dessa eftersom de skulle ge oss användbart material när vi skulle försöka få svar på våra frågeställningar. Detta kan ha påverkat resultatet eftersom alla övningar inte passar alla barn. Vissa barn kunde kanske ha visat större kreativitetsförmåga om de hade fått göra övningar som de känt mer för och som de tyckt varit roligare. Grupperna var dessutom väldigt ovana vid denna typ av övningar och det märktes särskilt i ”Gruppsaga”. Barnen på både Förskola A och B hade svårt att få ihop en sammanhängande saga. Det var svårt för dem att fortsätta på någon annans saga så därför började de flesta barnen om på nytt när turen kom till dem. Detta kan även bero på att barnen är för små. Det märktes även att de var osäkra och att de kände att det skulle finnas ett rätt svar. I alla övningarna syntes detta tydligt. I ”Gruppsaga” blev många av barnen tysta. Vi har tidigare diskuterat kring att detta handlar om att barnet fick fokus på sig men vi anser att även rätt och fel tänkandet kan spela in.
I ”Gruppsaga” kan det tänkas att placeringen av barnen spelade roll. Här lät vi barnen själva placera sig i ringen. Vid närmare eftertanke skulle vi ha placerat ut dem eftersom flickor satte sig med flickor och pojkar med pojkar. Vi skulle ha placerat ut dem varannan flicka och varannan pojke för att inte den gruppen som satt först skulle styra sagans handling. Hade resultatet blivit annorlunda då eller hade det sett likadant ut på
6.2.1 Metod
Vi har använt oss av videoobservationer och vi anser att dessa är bra därför att vi har kunnat utvärdera oss själva som ledare och vi har kunnat se varandras filmer. Eftersom vi gjort våra observationer enskilt på två olika förskolor hade det varit svårare för oss att gemensamt analysera materialet i efterhand. Vi kan ändå se vissa nackdelar med att vi just använt oss av videoobservationer. I vissa fall har videokameran kanske varit hämmande för barnen. I våra övningar har vi varit tvungna att ta hjälp av en extra personal som har hjälpt oss att filma. Om vi hade haft tid att genomföra observationerna gemensamt hade vi kunnat vara en som filmade och en som ledde övningen. Denna extra person som endast filmade under övningarna kanske för barnen uppfattades som ett störande moment. Eftersom vi kände till de vi observerade kunde det ibland vara svårt att ha ett kritiskt förhållningssätt till vårt material, detta menar även Repstad (1999). Förutsättningarna för att övningarna skulle fungera är att barnen skulle känna sig trygga och känna tillit. Vi ansåg inte att någon av videoobservationerna hade ett så pass känsligt innehåll så att det skulle vara svårt att stå till svars för vår analys av dem.
Tidspress har även gjort att vi bara har kunnat göra övningarna en gång per grupp. Om
vi hade haft mer tid på oss hade vi kunnat göra övningarna fler gånger och på så sätt fått tydligare resultat. ”Gruppsaga” är en typisk övning som blir bättre och bättre för varje gång man gör den. Barnen i våra undersökningsgrupper hade endast provat på denna övning en gång innan vi gjorde den med dem. Efter varje övning har vi haft
diskussioner med barnen om vad som hände i övningen. Dessa har vi känt varit väldigt
givande och det är här barnen har fått chansen att klargöra hur de har tänkt. På så sätt har vi även fått en djupare förståelse för vad de har menat och hur de har tänkt under övningens gång.
6.2.2 Data
Anledningen till att vi valde förskolor där vi hade varit innan var att vi hade en förkunskap om barnen där. På grund av tidspress tyckte vi att detta var en fördel eftersom vi då inte behövde ta tid till att börja med ”att lära känna-övningar”. Vi ansåg även att det var ett stort plus att vi kände till barnens erfarenhetsvärld både innanför och utanför förskolan. Detta har vi haft stor nytta av då vi har analyserat vårt material. Vi tror inte att vi hade kunnat dra de slutsatser som vi har utan den förförståelsen vi haft för
barnen. Det är dock viktigt att tänka på att våra resultat inte är generella för alla flickor och pojkar utan bara för barnen i vår undersökningsgrupp.