Kritisk reflektion över den empiriska analysens möjliga kunskapsbidrag.

Genom att titta på forskningsfrågan genom triangulering skapas en större förståelse för problemen runt forskningsfrågan. Det möjliga

kunskapsbidraget som uppnåtts är att delar av komplexiteten kring

beteendeförändring i förhållande till klimatfrågor kartläggs. Detta leder till att förändringsprocesser kan implementeras med bättre förståelse av uppdragsgivaren och projektet ges bättre förutsättningar att leda till hållbar förändring. Den insamlade empirin skapar förhoppningsvis förutsättningar att hitta nya lösningar för hur ESEM kan arbeta med tjänsteinnovation och klimatpsykologisk kommunikation i mötet med sina kunder och i

förlängningen uppnå beteendeförändringar som leder till effektoptimering i elnätet. Som innovationsstudent är förhoppningen att bidra till att se

effektfrågan ur ett bredare perspektiv än de som omramar el och elnäts avdelningen hos ESEM idag. Uppdragsgivaren arbetar med effektfrågan utifrån specifika ämneskunskaper samt begränsas av de befintliga uppdragen för varje anställd och tiden de tar i anspråk. Som student är förhoppningen att stötta ESEM i deras arbete genom att vara en extra resurs som kan lägga tid specifikt på effektfrågan samt se denna med nya ögon, både som innovationsstudent och som elkund.

5.12 IN Innovat koncept tillhand formats Den för färgsort lyckade Genom och tyd kunden genomf Den öve klimatp tillgäng egen vä uppbyg eller ett inspirat påverka se bilag Den sis kallas ” effektfr är att pl synligg NNOVATIO tionsbidrage tförslag i va dahållen från s utav den in rsta iden är tering.” Syf e projektet k att hänvisa dligt och som

att även de förbart. ergripande psykologi, o glig på ESEM äg in i effek ggs av flera v t nätverk me tion och åtg ansmöjlighe gor. ta iden är at ”Energilabb rågan, få råd locka ner en öra den på e ONSBIDRA

ets syfte har alfri form til n denna stud nsamlade ku en pitch som ftet med den kring färgso a till detta so m nu blivit e etta projekt k konceptidén och tjänstein MS hemsid ktfrågan utif val som kun ellan kunde

ärdsförslag eten och egn

tt skapa en et” Här ska d och tips sa nergi och ef ett innovativ AG r varit att ge ll uppdragsg die. Nedan unskapen av m lyder ”Ef n är att påm orteringen av om genomfö en social no kommer att n är en ny tj nnovation. D a där tanken från intresse nden klicka n och ESEM anpassat ef na intressen mötesplats alla som vi amt lära sig ffektfrågan p vt och inspi enerera ett e givaren utif beskrivs ko v rapporten ffektoptimer minna kunder v hushållsav ördes på ett orm, betrygg t vara enkelt jänst, skapa Denna tjänst n är att elku en och förut ar sig vidare M. Här får k fter den egn n. För att se för effektfr ill kunna få mer om en på en varda irerande sät eller flera från empirin ort de försla . ring är lika rna om det vfall som ge t sätt som va gas förhopp t, smidigt o ad med utgå t är tänkt at underna ska tsättningar. e i vilket bild kunden ny k na bostadsfo tjänstens up ågan som v hjälp att fö nergi genere aglig nivå oc tt. n g som lätt som tidigare enomförts. ar enkelt pningsvis ch ångspunkt i t finnas hitta sin Tjänsten är dar en karta kunskap, ormen, ppbyggnad valts att rstå llt. Tanken ch a

5.13 VIDARE FORSKNING

Vidare forskning vore intressant att se inom följande områden.  Vad saknar kommunala elbolag för att påbörja arbetet med

effektoptimering?

 Mer forskning kring hur en visualiserad energiförbrukning kan leda till förändrade beteenden?

 Problematiken kring att processer och lösningar oftast skapas av stora organisationer och myndigheter, dessa är sedan tänkta att användas av mindre aktörer, men som kanske saknar vana att arbeta i sådana system och processer.

6. REFERENSER

Bryman, A. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. S. 26, 63, 84, 89-91, 97-98, 131-132. 169. 177. 200. 240. 289

LiberCoghlan, D. & Brannick, T. 2014.Doing Action Research in your Own Organization, 4th ed. London: Sage. S.113-114

Merriam, S. & Tisdell, E. 2015. Qualitative Research. A Guide to Design and Implementation, John Wiley & Sons Inc. S.199-200

Hylander. F. & Andersson. K. m.fl. 2019. Klimatpsykologi, Natur och kultur. Stockholm. S16, 35

Bryman & Bell, E, (2015) Buissnes Research Methods. Oxford University press: United Kingdom.

Gnef L. Laurent J. 2014 Omvärldsanalys i praktiken. Liber AB Stockholm. Gullikson & Holmgren (2019) Hållbarutveckling – Teknik, samhälle och livskvalitet. Studentlitteratur AB Lund

Jönsson, Erik; Andersson, Elina; (2017) Politisk ekologi- 0m makt och miljöer 2017

Jagers, Sverker C. 1967 (2005) Hållbar utveckling som politik : om miljöpolitikens grundproblem.

Det saknade miljömålet. Björn Möllersten. Miljöförbundet jordens vänner (2009) utgiven av Naturskyddsföreningen..

Sharpe, Bill; Williams, Jennifer; Three horizons - the patterning of hope; Triarchy Press , 2013 -; ISBN: 9781909470248 LIBRISID: 21868308; S. 132

Mootee, Idris, Deisgn thinking for strategic innovation, John Wiley 6 Sons 2013.

Tim Jackson. Välfärd utan tillväxt 2012 ordfrontförlag Stockholm.

Gifford, R. (Ed.) (2016). Research methods for environmental psychology. New York: Wiley. S.8

Arkes, H. R. & Blumer, C. (1985). The psykology of sunk costs. Organizational Behavior and Human Decision Process, 124-140

Robert E. Stakes Qualitative research the Guilford press - London 2010 Tidd & Besant Maneging innovation 2011

Artiklar & rapporter.

Handlingsplan Agenda 2030 2018–2020 - Produktion:

Finansdepartementet/Kommunikationsavdelningen Artikelnr.: Fi 2018:3 Antoine Beretti a , Charles Figuières a , Gilles Grolleau b,c . The missing capital in sustainable development. Montpellier, France . Dijon, France 2013

Accelerera energiomställningen för ett hållbart samhälle – underlag för forskning och innovation på energiområdet 2021-2024. Arkitektkopia AB – Bromma 2019.

Metod för hållbar stadsutveckling projektplan 2017 – Eskilstuna kommun, Energi och miljö, Eskilstuna kommunfastigheter AB

Csutora, M. (2012) One more awareness gap? The behaviour-Impact gap problem. Journal of consumers Policy, 35 (1), S. 145-163

Kraftförsörjningen inom östra mellanSverige Tillväxt och regionplanförvaltningen 2019

Svenska kraftnäts – systemutvecklingsplan 2020-2029) Artur D. Little Innovation High ground report 2005. adluk/globalsustainableinnovationsurvey/03/05

Council of European Energy Regulators - Consultation on Dynamic Regulation to Enable Digitalisation of the Energy System. Ref: C19-DSG- 09-03 10 October 2019

Brown, O. (2008) Migration and Climate Change. (IOM Migration Research Series: 2008: 31) Genève: International Organisation for Migration https://www.iom.cz/files/Migration_and_Climate_Change_- _IOM_Migration_Research_Series_No_31.pdf [2019-01-29]

(Copenhagen – economics market design for a reliable Swedish electricity system 2106.) Teknikföretagen Energiföretagen Svenskt Näringsliv

Elektroniska källor.

World Meteorological Organization. [2018-07-02] https://public.wmo.int/en (https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/) (https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2020/el- energi-eller-effekt/ ) (https://www.naturskyddsforeningen.se/faqparisavtalet) https://www.vinnova.se/m/inspiration-for-innovation/innovation-en-podd- fran-vinnova/poddavsnitt-7-missions--ett-nytt-satt-att-mota- samhallsutmaningar/ https://www.youtube.com/watch?v=vMtiV9xMpDY https://www.youtube.com/watch?v=2b3ttqYDwF0&feature=youtu.be http://dru.tii.se/static/. https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press- room/20190321IPR32111/parlamentet-godkanner-forbud-mot-slit-och- slangplast https://www.psychology.org.au/publications/inpsych/2010/december/clima te https://www.theguardian.com/commentisfree/2018/oct/05/climate-change- apathy-not-denial-threat-planet https://www.researchgate.net/publication/227451560_One_More_Awaren ess_Gap_The_Behaviour-Impact_Gap_Problem

www.sverigesradio.se -se elförbrukningen direkt och spara pengar publicerat den 23 juli 201

https://www.youtube.com/watch?v=tcrhp-IWK2w https://goodvertising.site/the-fun-theory/ https://www.malarenergi.se/kunskapsbanken/el/sa-fungerar-elnatet/) https://peerinsight.com/blog/business-of-behavior-change/ https://www.energiforetagen.se/ (https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och- internationellt/Internationellt- miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/Parisavtalet/) https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i- Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och- klimatpolitiska-ramverk/ http://nudges.org/tag/cars/

7. BILAGOR

INNOVATIONSBIDRAG

Det första konceptet är en "catch frase" som lyder

"Effektoptimering är lika lätt som färgsortering! " som är tänkt att uppmärksamma och lyfta frågan för privatpersoner. I det påbyggande kommunikationsmaterialet som kanske sker i en artikel eller i ett lämpligt reklam format tänker jag att man vill nå ut med något i stil med:

"Nu tar ESEM nästa steg i klimatanpassningsarbetet och tar sig denna gången an effektfrågan. Vad menas med effektfrågan? Vad innebär

effektoptimering? Varför det är viktigt och hur du kan bidra? Detta och mycket annat har vi tänkt guida dig igenom.

År …lanserade vi konceptet ”färgsortering”, en stor omställning och ett nytt sätt att se på sopor som resurser som visade sig effektivt. Tack vare färgsorteringen har förbränningen av hushållsoporm minskat med … % Detta gjorde vi tillsammans mer er kunder och responsen har varit fantastisk… "75 %" av alla hushåll ”färgsorterar” sitt hushållsavfall. Nu tar vi på ESEM nästa steg i klimatanpassningsarbetet och tar oss

effektfrågan som är en viktig del i arbetet mot ett hållbart samhälle. I Sverige har vi ca 17 000 km stamnät som dagligen förser oss med el till våra hushåll, den osynliga energi är lätt att ta för given.

För att uppnå klimatmålen till år 2045 då krävs stora omställningar inte minst inom energisektorn. Att använda elnätet så smart och optimerat som möjligt spar pengar resurser och effekt i nätet. mm... Vi på ESEM vill jobba för samhällelig motståndskraft och tänker att tillsammans med er kan vi ta oss an effektfrågan och optimera vårt lokala elnät... ”

Tankarna kring detta är att forma och uppmuntra till en gemensam anda, rida på vågen från färgsorteringen, tala om en socialt önskvärd norm genom att tala om att de flesta andra är med och ”färgsorterar”. Man hänvisar också till ett tidigare lyckat projekt vilket kan inge trygghet att detta kommer att gå vägen lika smidigt. Det är kort och enkelt och ger en optimistiskt ton genom att säga att det är lätt att effektoptimera.

Klimatpsykologi har varit en av de metoder som jag undersökt för att hitta en lämplig arbetsform för ESEM och i texten ovan försöker jag tänka på den kunskapen som hämtats från detta vetenskapsområde. Det andra förslaget är att skapa en tjänst som låter kunderna hitta sin egen väg in i effektfrågan och som blir en länk mellan ESEM och kunderna. Denna tjänst är tänkt att finnas på ESEMs hemsida.

På nästa sida visas en grov skiss över tjänstens system. Nu gjord i programmet Visio för att det är enklare att skapa kartsystem där än i Word, samt att kunskaper i designprogram saknas för att göra en bättre visualisering. Tanken är dock att konceptet ska vara färgglatt, lättsamt och engagerande som känsla.

Effektoptimering ska vara enkelt, det ska vara roligt, och inkludera alla. Det ska gå för alla att hitta sin egen väg in i effektfrågan via sina egna intressen eller påverkansmöjlighet. Alla kan vara med och göra något. Tjänsten vill hjälpa ESEM att kommunicera och anpassa sitt material till deras olika typer av kunder. Tjänstens syfte är att vara ett stöd som går åt båda hållen, som ett nätverk eller länk mellan ESEM och deras kunder. Tjänsten är tänkt att fungera som ett närverk av kunskap, inspiration och kommunikation. I ett första steg så riktar den sig bara till privatpersoner men skulle längre fram även kunna byggas på med företagslösningar. Ingen elkund kommer bli tvingad att förända sin livsstil eller bygga om sina hus, tanken är istället att genom en bra formulerad kampanj och en inställning att det är lätt att göra rätt samt inställningen att alla kan göra något få med så många som möjligt. Genom incitament, bonussystem, olika motiverande vägar att gå och flera val för kunden så borde en positiv syn på effektoptimering kunna uppnås.

Den tredje iden är en display som ska hjälpa kunderna att synliggöra deras effektuttag och energiförbrukning. För denna ide finns egentligen bara tankar kring vad den rent funktionsmässigt bör innehålla. Det finns en del displayer på marknaden idag, men önskan hade varit att ESEM tar fram en bättre variant som är mer innovativ. För att få elkunder att i förlängningen ändra sina beteenden behöver det vara lätt att göra rätt och den idag osynliga effektfrågan göras synlig. En display måste vara synligt hela tiden i vardagen som en påminnelse. Displayen är tänkt att ha

färgdioder runt om sig för att enkelt och pedagogiskt visualisera om effektförbrukningen är på en grön, gul, eller röd nivå. Detta för att uppmärksamma kunden att kanske senarelägga diskmaskinen en timme tills tvättmaskinen gått klart. Enligt forskningen som framkommit under studien så behöver information vara såhär tydligt om det ska leda till förändrat beteende hos användaren. (Beretti 2013) På denna display ska du kunna hitta ditt ESEM konto med information kring din elförbrukning, du ska även kunna betala din elräkning eller få tips och idéer för

energibesparing.

Som en rolig detalj kan du spela ”Effekt-Tetris” och fördela de

effektkrävande aktiviteterna som du vill att enheten ska ha startat till dig under dagen, innan du går till jobbet. Tetris är en rolig och mycket bra liknelse över det ESEM vill uppnå i elnätet, inga toppar önskas utan en mer jämn fördelning. Behovet av en liknelse för att förstå något nytt beskrevs bra av Mary Tripasas från the New York times när hon skrev om utvecklingen av konsument psykologi och nya tjänster.

“Humans instinctively sort and classify things. It’s how we make sense of a complex world. So when companies develop innovative products and services that don’t obviously fit into established categories, managers need to help people understand what comparison to make.” Mary Tripsas – New York times

Om man inte tekniskt intresserad eller inte har tid så låter man displayen göra jobbet själv. Denna displaylösning kräver att en ny standard sätts för vitvaror så att en display kan kommunicera med dem, men borde kunna användas redan idag med hjälp av en adapter med en timer på mellan vitvaran och uttaget.

Den sista koncept iden är ett energilabb som är effektkampanjen i mer fysisk form. Ett kreativt lärorikt utrymme där alla som vill kan lära sig och få inspiration kring el och energifrågor. Detta kunde förslagsvis finnas på Retuna som ägs av ESEM. Hit kan skolklasser komma för att lära sig om energi och effekt, privatpersoner kan få energirådgivning och den vetgiriga ta del av en utställning kring el och energi från förr, fram till idag och det vi tror om el och energi för framtiden. Detta kunde även vara en bra marknadsförings yta för el och energirelaterade bolag och

kanske en yta för workshops, missions och föreläsningar. I en framtida idealvärld, så vet alla samhällsmedborgare skillnaden på energi och effekt och är involverade och engagerade i sin egen energiförbrukning, men även i dess produktion och lagring. Denna omställning sker inte över en dag och säkert inte över ett år heller, men kanske över 10 år om bollen sätts i rullning och någon modig aktör tar vid och kartlägger vilka steg som saknas för att ta oss från den plats vi är nu till det önskade målet. Kanske kan några av de här koncepten vara en liten pusselbit i arbetet framåt. (Isabelle Frost - konceptrealisering 2020)

FRÅGOR TILL RESPONDENTER

1. Brukar du läsa specifikationen över din elräkning?

2. Upplever du att du har god kontroll på din egen elförbrukning? 3. Vet du skillnaden på energi och effekt?

Förklaring. – effekt

”Effekt mäter kapacitet, många apparater i gång samtidigt i hemmet kräver mycket effekt och skapar effekttoppar i förbruknings kurvan, detta mäts i kilowatt (kw).

Energi mäter förbrukningen av effekt över tid. Exempelvis mängden använd energi för att värma din vill under ett år mäts i kilowattimmar (kwh)” – Isabelle Frost

4. Upplever du att du har god kontroll över ditt effektuttag under ett dygn?

5. Vad skulle motivera dig att fördela ditt effektuttag jämnare över dygnet?

 Bonus varje månad?

 Billigare el vissa tider av dygnet

 Att du frigör effekt i nätet till ett specifikt ändamål? Fler el cyklar  Motståndskraft i samhället

6. Skulle du tänka annorlunda kring din elförbrukning om den synliggjordes tydligare? (Exempelvis om du genom en display visste vilka apparater som använder mest energi och när på dygnet) 7. Lockas du av att vara mer oberoende i din energiförsörjning genom

exempelvis solkraft eller energilagringsenheter?

8. Vilka rutiner har du på morgonen när du vaknat respektive när du kommer hem från jobbet som är beroende av el? (typisk

morgon/kväll? )

FRÅGOR TILL ESEM – EN DEL AV OMVÄRLDSANALYSEN Vilken är ESEMs starkaste kommunikations kanal idag?

Varför är det viktigt för ESEM att arbeta med effektfördelning? pengar? politik? miljö? motståndskraft?

Vart kommer grundbehovet för detta arbete ifrån?

Vad tror du generellt är viktigt att fokusera på i arbetet med jämnare effektfördelning?

Vad tror du är största utmaningen i detta arbete?

Vad tror du är viktigt i arbetet mot era kunder gällande effektfördelning? Vilka kompetenser eller kunskaper tror ni att ni kommer att behöva i framtiden på ESEM för att uppnå målen för ett fossilfritt och mer elektrifierat samhälle till 2045?

Vad är det första du skulle vilja se att era kunder gör i hemmet för att "hjälpa till" med effektfrågan?

Har ni ett uttalat mål kring hur mycket effekt i procent ni hoppas kunna frigöra med ett eventuellt effektfördelning/ effektoptimerings projekt?

Tror du att detta är möjligt att driva igenom för ESEM på egen hand eller skulle ni önska att det blev ett mission tillsammans med andra aktörer? Hur kategoriserar ni era kunder idag? Företag, stora små? Privatkund, lägenhet villa?

Hur mycket el förbrukar Eskilstuna i dag i snitt per år ca?

Hur mycket räknar man med att elanvändningen I Eskilstuna kommer att öka till 2045?

Vad kräver det för olika anpassningar?

Vilka månader under året är kritiska utifrån ett effektbristperspektiv? Vilka tider på dygnet är kritiska ur ett effektbristperspektiv?

Era företagskunder har idag en pristariff var syfte är att jämna ut effektfördelningen? Har den fungerat bra? Varför? Varför inte?

Hur ställer ni er till energiprojektet coordinet? Skulle det de vill genomföra fungera för er verksamhet?

Procentuellt från vilka källor kommer elen i Sverige ifrån idag? (har för mig att du visade en bra bild av detta)

Vad tror ni om att införa en interaktiv display i hemmet som synliggör elförbrukningen?

Vad tror ni om att skapa ett interaktivt energilabb som han lära ut kring el och effekt?

FRÅGOR TILL ELBOLAG

Hej, jag heter Isabelle och är student vid Mälardalens Högskola och skrivet just nu mitt examensarbete i innovationsteknik. Jag skriver om

effektoptimering som en metod för klimatanpassningsarbete och undersöker just nu hur olika energibolag arbetar med detta.

Det skulle vara till stor hjälp om ni kunde svara på frågorna nedan. All insamlad data kommer att anonymiseras och endast användas som statistik i min studie, materialet kommer endast att användas till detta

Arbetar ni idag med effektoptimering med era kunder? Om ja på vilket sätt?

Om nej, planerar ni att göra det för framtiden?

Hur skulle ni beskriva skillnaden mellan effekt och energi för era kunder?

FRÅGOR FÖR EFFEKTDAGBOKEN

Hej, jag heter Isabelle och är student vid Mälardalens Högskola och skrivet just nu mitt examensarbete i innovationsteknik. Jag skriver om energi ur ett hållbarhetsperspektiv och tittar då på eleffektfördelning i hemmet. Jag skulle vilja göra en mindre undersökning kring vilka mänskliga beteenden som förekommer under vissa tider av dygnet som är elberoende.

Insamlad data kommer att anonymiseras och materialet kommer endast att användas till detta examensarbete och kommer inte att spridas vidare till annan part. Det skulle vara utav stort värde om ni ville delta.

Jag undrar vilka rutiner som finns i ert hem mellan klockan 06-08 på morgonen och mellan 17-20 på kvällen som är beroende av el och vilka känslor som är förknippat med dessa rutiner.

Skriv dagbok under 7 dagar om möjligt. Exempelvis:

Måndag morgon: lagade gröt på spisen, kokade kaffe, duschade, fönade håret.

MISSIVBREV

Hej, jag heter Isabelle och är student vid Mälardalens Högskola och skrivet just nu mitt examensarbete i innovationsteknik. Jag skriver om energi ur ett hållbarhetsperspektiv och tittar då på eleffektfördelning i hemmet. Jag