6. Diskussion
6.1 Kritisk reflektion
Att studien inte finner några klasskillnader i månadslön skulle kunna bero på metodologiska brister. Analyserna baseras på relativt få observationer, vilket är en påtaglig begränsning med studien. Eftersom ett litet stickprov försvårar möjligheten att få signifikans är det tänkbart att ett större stickprov hade gjort det möjligt att särskilja fler resultat från slumpen.
Avsaknaden av signifikanta resultat kopplade till klass skulle även kunna härledas till
operationaliseringen av klassbakgrund. Valet att mäta klassbakgrund med den högst utbildade förälderns utbildningsnivå baseras på att utbildning är en av indikatorerna på klasstillhörighet, om än en otillräcklig sådan. Det kan nämligen argumenteras för att yrkesposition är ett bättre mått på klasstillhörighet och således respondentens klassbakgrund, än att utgå från den högst utbildade förälderns utbildningsnivå. Kanske har klassbakgrund en större roll i bestämmandet av individens lön om den mäts utifrån yrkesposition snarare än utbildning. Datamaterialet som uppsatsen bygger på innefattar emellertid inte en variabel för föräldrarnas yrkesposition, varpå föräldrarnas utbildningsnivå anses lämpligast för att beskriva klassbakgrund. Det vore intressant att undersöka huruvida yrkesposition som indikator på klassbakgrund kan ge ett annat resultat i en framtida studie, särskilt eftersom individens egen yrkesposition är signifikant för att förklara variation i lön i samtliga av studiens analyser.
De signifikanta könsskillnader som observeras skulle kunna härledas till att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer, har studerat inom olika ämnesområden eller arbetar i olika stor omfattning vilket dessvärre inte kunnat undersökas i denna studie. Förslag på framtida
forskning är därför att kontrollera för sektor, arbetsgrad och studieområde för att se om dessa variabler kan förklara ytterligare skillnad mellan män och kvinnors lön.
Sammanfattningsvis indikerar resultatet i denna uppsats att det finns mekanismer utöver kvalifikationer som leder till att kvinnor systematiskt erhåller en lägre lön än män. Studien har inte kunnat blottlägga dessa mekanismer, men utifrån teorierna om habitus och homofili kan det argumenteras för att män gynnas av sin grupptillhörighet samtidigt som kvinnor
missgynnas av sin. Det krävs en fördjupning i vad som gör att män tjänar mer än kvinnor och det bör även övervägas huruvida en kvalitativ studie skulle vara bättre lämpad för att
undersöka habitus. Detta eftersom en kvalitativ studie skulle göra det möjligt att skapa en djupare förståelse av individers uppväxt, levnadsförhållanden och aspirationer och på så sätt förstå hur habitus formar människors liv.
Källförteckning
Andersson, G., Jorner, U. & Ågren, A. (2007). Regressions- och tidsserieanalys. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bobbitt-Zeher, D. (2007). The Gender Income Gap and the Role of Education. Sociology of Education, 80(1), ss. 1-22. https://www.jstor.org/stable/20452692
Bourdieu, P. (1987). What makes a Social Class? On The Theoretical and Practical Experiences Of Groups.
Berkeley Journal of Sociology, 32, ss 1-17. https://www.jstor.org/stable/41035356
Bourdieu, P. (2012/1994a). ”Social Space and Symbolic Space”, ss. 335-344 i Calhoun, C., Garteis, J., Moody, J., Pfaff, S. & Virk, I. (red.), Contemporary Sociological Theory (tredje upplagan). Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Bourdieu, P. (2012/1994b). ”Structures, Habitus, Practices”, ss. 345-358 i Calhoun, C., Garteis, J., Moody, J., Pfaff, S. & Virk, I. (red.), Contemporary Sociological Theory (tredje upplagan). Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Breen, R. (2010). Educational Expansion and Social Mobility in the 20th Century. Social Forces, 89(2), ss. 365– 388. www.jstor.org/stable/40984537
Breen, R. & Jonsson, J.O. (2007). Explaining Change in Social Fluidity: Educational Equalization and Educational Expansion in Twentieth‐Century Sweden. American Journal of Sociology, 112(6), ss. 1775-1810.
https://doi.org/10.1086/508790
Breen, R., Luijkx, R., Müller, W. & Pollak, R. (2009). Nonpersistent Inequality in Educational Attainment: Evidence from Eight European Countries. American Journal of Sociology, 114(5), ss. 1475–1521.
https://doi.org/10.1086/595951
Breen, R., Luijkx, R., Müller, W. & Pollak, R. (2010). Long-term Trends in Educational Inequality in Europe: Class Inequalities and Gender Differences. European Sociological Review, 26(1), ss. 31-48.
www.jstor.org/stable/40602476
Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). (2019). Skjutningar i kriminella miljöer – en intervjustudie (Rapport 2019:3). Stockholm: BRÅ.
https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e355e/1549879167358/2019_3_Skjutningar_i_kriminella_ miljoer.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl., Stockholm: Liber.
Bygren, M., Erlandsson, A. & Gähler, M. (2017). Do Employers Prefer Fathers? Evidence from a Field Experiment Testing the Gender by Parenthood Interaction Effect on Callbacks to Job Applications. European
Sociological Review, 33(3), ss. 337–348. https://doi.org/10.1093/esr/jcx051
Bygren, M. & Gähler, M. (2012). Family Formation and Men's and Women's Attainment of Workplace Authority. Social Forces, 90(3), ss. 795-816. http://www.jstor.org/stable/41682678
Calhoun, C., Garteis, J., Moody, J., Pfaff, S. & Virk, I. (2012). Contemporary Sociological Theory (tredje upplagan). Malden, MA: Wiley-Blackwell.
Carlhed, C. (2011). Graveled Expectations or Successful Reorientations? Switchers and Dropouts in Higher Education in Sweden 1977-2007. I Vetenskapsrådets Resultatdialog 2016. Örebro, Sverige 21-22 november 2016, ss. 28-35. https://www.edu.su.se/polopoly_fs/1.310013.1480609142!/menu/standard/file/Resutatdialog-2016.pdf
Causa, O. & Johansson, Å. (2010). Intergenerational Social Mobility in OECD Countries. OECD Journal:
Economic Studies, 2010(1), ss. 1-44. https://doi.org/10.1787/eco_studies-2010-5km33scz5rjj
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 – samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Dumais, S.A. (2002). Cultural Capital, Gender, and School Success: The Role of Habitus. Sociology of
education, 75(1), ss. 44-68. https://doi.org/10.2307/3090253
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder. Grundläggande analysmetoder för samhälls- och
beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Erikson, R. & Jonsson, J.O. (1996). Can education be equalized?: the Swedish case in comparative perspective. Bolder, Colorado: Westview Press.
Erikson, R. & Jonsson, J.O. (1998). Social Origin as an Interest-Bearing Asset: Family Background and Labour-Market: Rewards among Employees in Sweden. Acta Sociologica, 41(1), ss. 19-36.
https://www.jstor.org/stable/4201059
European Social Survey (ESS) (2019). ESS9 Questionnaires SE.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/sweden/ESS9_questionnaires_SE.pdf [2020-12-03]
European Social Survey (ESS) (u.å.a). About ESS. https://www.europeansocialsurvey.org/about/ [2020-11-27]
European Social Survey (ESS) (u.å.b) Metoder.
https://www.europeansocialsurvey.org/about/country/sweden/methods.html [2020-12-03] European Social Survey (ESS) (u.å.c). ESS9 Notes on data and fieldwork.
https://www.europeansocialsurvey.org/data/deviations_9.html [2020-12-01]
European Social Survey (ESS) (u.å.d). Datasäkerhetsyttrande.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/sweden/ESS9_brochure_SE.pdf [2020-11-28]
European Social Survey (ESS) (u.å.e). Weighting.
https://www.europeansocialsurvey.org/methodology/ess_methodology/data_processing_archiving/weighting.ht ml [2020-12-01]
European Social Survey (ESS) (u.å.f). Download datafile.
https://www.europeansocialsurvey.org/download.html?file=ESS9SE&c=SE&y=2018 [2020-12-03]
Folkhälsomyndigheten (FHM) (2020a). Vuxna i ekonomisk utsatthet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/livsvillkor/ekonomisk-utsatthet-vuxna/ [2020-12-04] Folkhälsomyndigheten (FHM) (2020b). Gymnasiebehörighet. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/livsvillkor/gymnasiebehorighet/ [2020-11-09]
Fritzell, J., Rehnberg, J., Bacchus Hertzman, J., Blomgren, J. (2015). Absolute or relative? A comparative analysis of the relationship between poverty and mortality. International Journal Public Health, 60(1), ss. 101-110. https://doi.org/10.1007/s00038-014-0614-2
Hout, M. (2012). Social and Economic Returns to College Education in the United States. Annual Review of
Sociology, 38, ss. 379–400. www.jstor.org/stable/23254601
International Labour Office (ILO) (2012). International standard Classification of Occupations – Structure,
group definitions and correspondence tables. http://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---dgreports/---dcomm/---publ/documents/publication/wcms_172572.pdf [2020-12-03]
IPSOS (u.å.a). ESS 9 Field work and interview instructions SE.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/sweden/ESS9_fieldwork_and_interviewer_instruc tions_SE.pdf [2020-11-30]
IPSOS (u.å.b). Informationsbrev - Den europeiska socialundersökningen 2018.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/sweden/ESS9_letters_to_respondents_SE.pdf
[2020-11-28]
Jämställdhetsombudsmannen (JämO) (u.å.). Statistik - hur ser det ut i Sverige?
http://www.jamombud.se/omjamstalldhet/statistik/ [2020-12-04]
Kaminska, O. (2020). Guide to Using Weights and Sample Design Indicators with ESS Data. Essex: University of Essex. https://www.europeansocialsurvey.org/docs/methodology/ESS_weighting_data_1_1.pdf
Katz, K. & Österberg, T. (2013). Unga invandrare – utbildning, löner och utbildningsavkastning (Rapport 2013:6). Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2013/r-2013-06-unga-invandrare.pdf [2020-12-03]
Kim, C., Tamborini, C. R., & Sakamoto, A. (2018). The sources of life chances: Does education, class category, occupation, or short-term earnings predict 20-year long-term earnings? Sociological Science, 5(9),
206-233. https://doi.org/10.15195/v5.a9
Lindahl, M., Palme, M., Sandgren, Massih, S. & Sjögren, A. (2012). Intergenerationell rörlighet i inkomster och utbildning – en analys av fyra generationer (Rapport 2012:12). Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2012/r-12-12-intergenerationell-rorlighet-i-inkomster-och-utbildning.pdf
Magnusson, C. (2010). Why Is There a Gender Wage Gap According to Occupational Prestige?: An Analysis of the Gender Wage Gap by Occupational Prestige and Family Obligations in Sweden. Acta Sociologica, 53(2), ss. 99-117. https://www.jstor.org/stable/20743776
McPherson, M., Smith-Lovin, L. & Cook, MC. (2001). Birds of a Feather: Homophily in Social Networks.
Annual Review of Sociology, 27, ss. 415-444. https://doi.org/10.1146/annurev.soc.27.1.415
Merton, RK & Lazarsfeld, PF. (1954/1954). “Friendships As Social Process: A Substantive And Methodological Analysis”, ss 18-66 i Berger, M., Abel, T. & Page, C.H., Eds. Freedom and Control in Modern Society. New York: Van Nostrand.
Meyersson Milgrom, E.M., Petersen, T. & Snartland, V. (2001). Equal Pay for Equal Work? Evidence from Sweden and a Comparison with Norway and the U.S. The Scandinavian Journal of Economics, 103(4), ss. 559-583. https://www.jstor.org/stable/3441005
Mickelson, RA. (1989). Why does Jane Read and Write So Well? The Anomaly of Women’s Achievement.
Sociology of education 62(1), ss. 47-63. http://dx.doi.org/10.2307/2112823
Norwegian Centre for Research Data (NSD) (2019). ESS9 2018 Data Protocol.
https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/survey/ESS9_data_protocol_e01_4.pdf [2020-12-21]
Regeringen (2015). Minskad ojämlikhet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/minskad-ojamlikhet/ [2020-12-04]
Riksarkivet (u.å.). Grundskolan införs. https://riksarkivet.se/grundskolan-infors [2020-12-04]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (u.å.a). Lön eller inkomst?. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/hushallens-ekonomi-hek/produktrelaterat/Fordjupad-information/lon-eller-inkomst/ [2020-11-24]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (u.å.b). Socioekonomisk indelning (SEI).
https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/ [2020-12-04]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (u.å.c). Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK).
https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-yrkesklassificering-ssyk/
[2020-12-03]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020a). Antal examinerade efter kön, läsåren 1977/78–2019/20.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/hogskolevasende/studenter-och- examina-i-hogskoleutbildning-pa-grundniva-och-avancerad-niva/pong/tabell-och-diagram/examina/antal-examinerade-efter-kon-lasaren-197778201920/ [2020-11-09]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020b). Sysselsättning i Sverige. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/sysselsattning-i-sverige/ [2020-11-16]
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020c). På tal om kvinnor och män.
https://www.scb.se/contentassets/98bad96ec1bd44aea171b2fb4f7b3f64/le0201_2019b20_br_x10br2001.pdf
Örebro: Statistiska Centralbyrån.
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2020d). Yrken med högst genomsnittlig månadslön 2019.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/loner-och- arbetskostnader/lonestrukturstatistik-hela-ekonomin/pong/tabell-och-diagram/yrken-med-hogst-genomsnittlig-manadslon/ [2020-12-11]
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Sverige har lägst utbildningspremie i OECD.
https://www.saco.se/press/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/sverige-har-lagst-utbildningspremie-i-oecd2/
[2020-12-30]
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) (2016). Kvinnor och män i högskolan (Rapport 2016:16). Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/download/18.5d85793915901d205f9a852/1487841854015/rapport-2016-10-14-kvinnor-och-man-i-hogskolan.pdf
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) (2020). Hur värderas högre utbildning? Analys av arbetsmarknadens
lönepremie för högskoleutbildning (Rapport 2020:1). Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
https://www.uka.se/download/18.1b11a8f316f1aba2e828d2f/1579002182206/rapport-2020-02-14-hur-varderas-hogre-utbildning.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-11-28]. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [2020-11-28].