7 Diskussion och slutsatser
7.2 Kritiska faktorer för användning av restprodukter
Materialtillgång och behov är viktiga faktorer som påverkar om en tekniskt och miljömässigt gynnsam lösning kan tillämpas. Materialbehovet styrs av ytan som behöver sluttäckas eller inhiberas och mängden restprodukt som behövs per ytenhet. En viktig aspekt att beakta är även i vilken takt gruvområden ska (efter)behandlas. För mindre gruvor (5-10 ha) kan efterbehandlingsåtgärden utföras under en eller två säsonger vilket ställer krav på att restprodukten finns att tillgå under relativt kort tid. Även om mängden restprodukt som behövs finns att tillgå kan transportlogistiken vara begränsande. Vissa material produceras i mängder i storleksordning 10 000 ton/år av enskilda industrier. Även om mängden material som produceras räcker för efterbehandling av ett specifikt objekt betyder det inte att restprodukten är tillgänglig. Variation i materialets kvalitet, egna behov hos industrin och konkurrerande avsättning kan leda till att material från olika producenter måste användas. För material som genereras i små mängder och har flera producenter (som t.ex. flygaskor) eller om stora mängder krävs vid efterbehandling måste flera leverantörer från olika delar av landet användas, vilket ställer krav på transportlogistiken. Ökat antal leverantör, olika transportrutter och fler inblandade parter är faktorer som påverkar ekonomin och komplicerar genomförbarhet av lösningar. Oavsett storleken på gruvområdet faller restprodukten i en takt som kräver att materialen mellanlagras. Detta kan ske hos producenten eller hos mottagren. Utöver de juridiska aspekterna som behöver lösas, finns det risk att materialen förändras på grund av yttre faktorer som nederbörd, torka och tjäle vid lagring. Beroende på hur materialen påverkas kan det bli aktuellt att ställa krav på materialförvaringen och kvalitetskontroll av de inkommande restprodukterna.
Vid val av material behöver flera faktorer beaktas för att säkerställa att lösningen fungerar i verkligheten. Ett resultat av den här förstudien är att följande kritiska faktorer bör beaktas vid val av material:
- Miljöpåverkan: Användning av de restprodukter som föreslås behöver vara miljörvänlig. Restprodukterna får inte leda till att nya miljöproblem uppstår. Utlakning av främmande ämnen, ökade utsläpp av koldioxid, patogena organismer eller näringsämnen är exempel på oönskade effekter. Även underliggande gruvavfall kan påverkas negativt av exempelvis utlakning orsakad av starkt alkalina material. Vissa material är starkt alkalina och finkorniga vilket medför att särskilda restriktioner måste vidtas vd hantering av dessa material i gruvområdena
- Blandningar med kohesiva material som GLS och slam med friktionsmaterial som sand och morän är svåra att genomföra, speciellt om moränen innehåller grus och stenar. Vid förekomst av större stenar kommer harpning eller siktning att vara nödvändigt. Därför bör kostnadseffektiva förbehandlingsmetoder tas fram för att kunna få fram lämpliga material. Inblandningen kommer att ske vid låga halter vilket ställer krav på att homogeniseringen är tillräckligt bra för att all material som tillverkas uppfyller kvalitetskraven
- Kvalitetssäkring: Viktigt är att ta fram en robust metod och identifiera dess känslighet (dvs. vilka variationer i halter som kan tolereras). En robust metod är enklare att tillämpa i stor skala för både entreprenörer och beställare.
- Åldring vid lagring: Materialen genereras inte i samma takt som tillverkningen av tätskikt- eller skyddsskiktmaterial eller inhibering sker. Därför kommer materialen att behöva mellanlagras där de genereras eller där de kommer att användas vilket kan leda till oönskade förändringar. Materialen kan förändras kemiskt på grund av karbonatisering eller vittring, vilket kan vara både positivt och negativt beroende på funktionskrav - Åldring i funktion: Vittring av material i tätskikt på grund av t.ex. hög alkalinitet,
pozzolaniska effekter eller reaktiva material, kan påverka de fysikaliska och mekaniska egenskaperna. Det kan medföra att porositet och hydraulisk konduktivitet förändras och därför måste förändringar i t.ex. ett tätskikt eller i ett inhiberat område studeras under lång tid. Den långsiktiga stabiliteten hos sekundära mineral formade vid inhibering måste studeras. En hög tillförsel av alkalinitet vid täckning eller vid inhibering, kan minska utlakning av metaller lakvatten
- Erosion: Topografin och geometrin på en avfallsdeponi samt vald restprodukt påverkar stabiliteten på täckningen samt på cementerad deponi
- Materiallogistik: De flesta restprodukten genereras långt från gruvområdena som är i behov av efterbehandling vilket innebär att transporten av materialen till mottagaren blir avgörande för efterbehandlingens ekonomi. Varje moment i hanteringen, dvs. lastning, frakt, lossning, mellanlagring, material bearbetning som siktning och harpning, blandning och utläggning bidrar var och en till efterbehandlingens slutkostnad. Varje moment bör vara så kostnadseffektivt som möjligt och onödiga omlastningar skall undvikas så lång som möjligt.
8 Referenser
Adolfsson D. 2006. Steelmaking Slags as Raw Material for Sulphoaluminate Belite Cement, Luleå, Sweden: Luleå University of Technology.
Adolfsson-Erici, M., Pettersson, M., Wahlberg, C. & Asplund, L. 2005. Östrogena ämnen i avloppsvatten, slam och lagrad urin. Svenskt Vatten AB.
Alakangas L., Dagli D., Knutsson K. 2013 Literature Review on Potential Geochemical and Geotechnical Effects of Adopting Paste Technology under Cold Climate Conditions. S. 21 aug 2013 Luleå: Luleå tekniska universitet. 36 s.
Alakangas L., Andersson E., Mueller S. 2013. Neutralization/prevention of acid rock drainage using mixtures of alkaline by-products and sulfidic mine wastes. Environment Science and Pollution Research. Volume 20, Issue 11 (2013), Page 7907-7916
Albihn, A., Berggren, I. & Johansson, M., 2005. Långtidslagring av avloppsslam – effekt på hygienisk kvalitet. Svenskt vatten AB.
Allan M. L., Kukacka L. E., 1995. Blast furnace slag-modified grouts for in situ stabilization of chromium-contaminated soil. Waste Management. 15(3) pp. 193-202.
Avfall Sverige, 2012. Kompostering. [Online] http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/ biologisk- aatervinning/kompostering/ Accessed 1 februari 2014.
Avfall Sverige, 2006. Krav på jordar för odling enligt anläggnings. AMA 98. [Online] http:// www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/U2006-11.pdf. Accessed 1 februari 2014.
Andreas L., Engström F., Diener S., Björkman B., Lind L. 2012a. Konstruktionsprodukter baserade på slagg, Stockholm: Jernkontorets Forskning.
Andreas L., Diener S., Lagerkvist, A. 2012b. Rekommendationer för användning av slagg i deponikonstruktioner, Stockholm: Jernkontorets forskning.
Andreas L., Svensson M. 2012. Sammanställning av metod och resultat, bottenaska från Bodens värmeverk. Luleå: Luleå tekniska universitete- Sweco.
Avfall Sverige, utveckling. 2007. Uppföljning av sluttäckningskontruktioner i Sverige. Rapport D2007:06. ISSN 1103-4092.
Avfall Sverige, utveckling, 2009. RAPPORT U2009:08- Alternativa konstruktionsmaterial på deponier. Litteraturförteckning
Avloppsguiden, 2013. Kemisk fällning. [Online] http://husagare.avloppsguiden.se/kemisk- f%C3%A4llning.html [Access 4 februari 2014].
Berg M., Ecke H., Svensson M., Wikman, K. 2005 Nedbrytningshastigheten för tätskikt uppbyggda av slam och aska. Rapport 943. Stockholm; Värmeforsk Service AB.
Biogasportalen, u.å. Rötning. [Online] http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/ Produktion/Rotning [Access 1 februari 2014].
Biogasportalen, u.å. Rötrest. [Online] http://www.biogasportalen.se/FranRavaraTillAnvandning/ Anvandning/Rotrest [Access 1 februari 2014].
Bortone, G. (2006). Sediment and Dredged Material Treatment. Amsterdam, NLD: Elsevier Science & Technology.
Bäckström M. , Johansson I. 2004. Askor och rötslam som täckskikt för gruvavfall- Fördelar och/eller nackdelar med att använda aska och slam som täckskikt för gruvavfall. Rapport 855. Stockholm; Värmeforsk Service AB.
Bäckström M. 2006. Lakning av antimon från energiaskor - Totalhalter, lakbarhet samt förslag till åtgärder. Stockholm: Värmeforsk Service AB.
Bäckström M., Karlsson U. 2006 Aska och rötslam som tät- och täckskikt för vittrat gruvavfall. Slutrapport. Rapport 960. Stockholm; Värmeforsk Service AB.
Bäckström M. Karlsson S., Sartz, L. 2009. Utvärdering och demonstration av efterbehandlingsalternativ för historiskt gruvavfall med aska och alkaliska restprodukter. Rapport 1099. Stockholm; Värmeforsk Service AB.
Carling M., Ländell M., Håkansson, K., Myrhede, E. 2006. Täckning av deponier med aska och slam – erfarenheter från tre fältförsök. Rapport 948. Stockholm; Värmeforsk Service AB. Carling, M., Håkansson, K., Mácsik, J., Mossakowska, A. Rogbeck Y. 2007.
Flygaskastabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial vid sluttäckning av deponier – en vägledning. VA-Forsk rapport 2007-10.
Carling M., Håkansson K., Mácsik J., 2012. Evaluation of properties of fly ash stabilized sewage sludge (FSS) as liner on landfills. WASCON 2012 – the 8th International Conference on the Environmental and Technical Implications of Construction with Alternative Materials Chen Q., Zhang L., Ke Y., Hills C., Kang Y.2009. Influence of carbonation on the acid neutralization capacity of cements and cement-solidified/stabilized electroplating sludge. Chemosphere. Volym 74, pp. 758-764.
Davidsson Å., Kjerstadius H., Jansen J., Stålhandske L., Eriksson E., Olsson M., Davidsson Å. 2012. Rötning av avloppsslam vid 35, 55 och 60 °C – Utvärdering av hygieniseringseffekt, biogasproduktion samt reduktion av läkemedel och PAH. Svenskt vatten AB.
Duchesne J., Laforest G., 2004. Evaluation of the degree of Cr ions immobilization by different binders. Cement and Concrete Research. Volym 34, pp. 1173-1177.
Durinc D. et al. 2008. Hot stage processing of metallurgical slags. Resources, Conservation and Recycling. 52(10), pp. 1121-1131.
Dutré V., Vandecasteele C., 1995. Solidification/stabilisation of hazardous arsenic containing waste from a copper refining process. Journal of Hazardous Materials. Volym 40, pp. 55-68. Ek M., Sundqvist J-O. 1998 Skogsindustriellt avfall, idéer angående utnyttjande och omhändertagande. IVL, Svenska Miljöinstitutet AB
Eklund C. Mácsik J. Maurice C., Mossakowska, A. 2005. Pilotförsök med flygaskstabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt. Rapport 942. Stockholm; Värmeforsk Service AB.
Engström F., 2010. Mineralogical influence on leaching behaviour of steelmaking slags, Luleå, Sweden: Luleå University of Technology.
Engström F. 2013. A study of the solubility of pure slag minerals. Minerals Engineering. Volym 41, pp. 46-52.
Eriksson, C., Helmfrid, I., 2010. Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Linköping: Landstinget Östergötland.
European commission 2009, Reference Document on Best Available Techniques for Management of Tailings and Waste-Rock in Mining Activities. http://eippcb.jrc.ec.europa.eu
Fahlander, D., 2004. Kompostering av avloppsslam för produktion av anläggningsjord. Examensarbete. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet Instiutionen för markvetenskap.
Flyhammap P. (2006). Kvalitetssäkring av slaggrus - miljömässiga egenskaper. Stockholm: Värmeforsk Service AB.
Gahan C. S., Cunha M. L., Sandström, Å., 2009. Comparative study on different steel slags as neutralising agent in bioleaching. Hydrometallurgy. 95(3-4), pp. 190-197.
Hamberg, R., Maurice, C. (2013) Karaktärisering av grönlutsslam för efterbehandling av gruvavfall. Tillgänglig Processum. Intern rapport. Luleå tekniska universitet.
Havsmiljöinstitutet, 2012. Rädda Östersjön!. [Access 16 januari 2014].
http://www.havsmiljoinstitutet.se/publikationer/debattinlagg/augusti-2012-radda-ostersjon-/..
Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Övergödning. [Access 16 januari 2014]. .https://www. havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/miljohot/overgodning.html.
Henriksson G., Palm O., Davidsson K., Ljung E., Sageret A. 2012. Rätt slam på rätt plats. Borås: Waste Refinery. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. ISSN 1654-4706
Herrmann I., Svensso, M., Ecke H., Kumpiene J., Maurice C., Andreas L., Lagerkvist A. 2009. Hydraulic conductivity of fly ash–sewage sludge mixes for use in landfill cover liners. Water research 43, p 3541 – 3547
Jernkontoret 2012. Stålindustrin gör mer än stål. Handbok för restprodukter, Stockholm: Jernkontoret.
Jia Y., Stenman D., Mäkitalo M., Maurice C., Öhlander, B. 2013. Use of amended tailings as mine waste cover. Waste and Biomass Valorization. http://dx.doi.org/10.1007/s12649-013- 9232-0.
Jia Y., Maurice C., Öhlander B. 2014. Effect of the alkaline industrial residues fly ash, green liquor dregs, and lime mud on mine tailings oxidation when used as covering material. Environ tal Earth Science. DOI 10.1007/s12665-013-2953-3
Jinmei L, Alakangas L., Yu J, Gotthardsson J (2013) Evaluation of the application of dry covers over carbonate-rich sulphide tailings. Journal of Hazardous Materials. 244-245, p. 180-194 Johansson, M. (2012) Närsalter och bottenkevande organismer i Mönsteråsviken. Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:562102/FULLTEXT01.pdf [Access 14 januari 2014]. Kemira 1997. Grundkurs i kemisk fällning 1. [Online] http://www.kemira.com/regions/sweden/se/ media/kemiskf%C3%A4llning/grundkurs/Documents/Grundkurskemiskf%C3%A4llning1.pdf [Accessed 4 Februari 2014].
Kogbara, R. B., Al-Tabbaa, A. 2011. Mechanical and leaching behaviour of slag-cement and lime-activated slad stabilised/solidified contaminated soil. Science of the Total Environment. Volym 409, pp. 2325-2335.
Kumpiene J., Lagerkvist A., Maurice C. 2007. Stabilization of Pb and Cu contaminated soil using coal fly ash and peat, Environmental Pollution, v 145, n 1, p 365-373.
Kumpiene J., Lagerkvist A., Maurice C. 2006. Retention of metals leached from municipal solid waste incineration (MSWI) bottom ashes in soils Soil and Sediment Contamination, v 15, n 4, p 429-441.
Lagneborg R., Waltersson E. 2004. Guide för legeringsmetaller och spårelement i stål, Stockholm: Jernkontoret.
Lahtinen P., Maijala A., Mácsik J. 2005. Produkter baserade på blandningar av flygaska och fiberslam (fiberaskor) för vägbyggande. Värmeforsk. Rapport 915
Lenströmer S 2002. Avloppsslam som tätskikt på avfallsdeponier. Examensarbete 2002:284 CIV. Luleå tekniska universitet, avdelningen för geoteknik, Luleå.
Ledin, S. 2006. Metoder för växtetablering på sandmagasinet vid Aitik - miljöeffekter av rötslam som jordförbättringsmedel. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet Institutionen för markvetenskap.
Lidelöw S. Ragnvaldsson D., Leffler P., Tesfalidet S., Maurice C. 2007. Field trials to assess the use of iron-bearing industrial by-products for stabilisation of chromated copper arsenate- contaminated soil. Science of the Total Environment. 387:68:78.
Lind B. B., Fällman A.-M. , Larsson, L. B., 2001. Environmental impact of ferrochrome slag in road construction. Waste Management. Volym 21, pp. 255-264.
Lindberg Å., 2004. En studie av sex vägsträckor med hyttsten, Luleå, Sverige: Luleå Tekniska Universitet.
Li Z., Zhao S., Zhao X. & He T. 2012. Leaching characteristics of steel slag components and their application in cementitous property prediction. Journal of Hazardous Materials. Volym 199-200, pp. 448-452.
Linderholm, K. 2011. Fosfor och dess växttillgänglighet i slam – en litteraturstudie. Svenskt vatten utveckling. Rapport Nr 2011–16
Lundquist R. 2005. Hygroskopisk släckning av kalk med ånga eller fuktig luft. Värmeforsk, Rapport 944, Q4-228. ISSN 0282-3772.Stockholm
Mácsi, J., Rogbec, Y., Svedber, B., Uhlande, O. Mossakowska A., 2003: Linermaterial med aska och rötslam – Underlag för genomförande av pilotförsök med stabiliserat avloppsslam som tätskiktsmaterial. Värmeforsk rapport 837.
Mácsik J., Svedberg B., Lenströmer S., Nilsson T., 2004 FACE. Flygaska i geotekniska tillämpningar. Etapp 1: Inventering/tillämpbarhet. Värmeforsk rapport 870.
Mácsik, J., Maurice C., Mossakowska A., Eklund C., 2005: Pilotförsök med flygaskastabiliserat avloppsslam (FSA) som tätskikt. Värmeforsk rapport 942.
Mácsik J. Svedberg B. Kärrman E. Mossakowska A. 2006. Hydraulic liner for landfill cover – an alternative use of sewage sludge. IWA World Water Congress 10 -14 September 2006, Beijing, China
Mácsik, J., Maurice, C., Mossakowska, A., Eklund, C. & Erlandsson Å. 2007: Uppföljning – Kontroll av tätskiktskonstruktionen på Dragmossens deponi. Värmeforsk rapport
Mácsik J., Ländell M., Håkansson K. 2010. Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt bestående av flygaskastabiliserat avloppsslam, FSA – Beständighet, täthet och ytutlakning. Värmeforsk rapport
Mácsik J., Maurice C., Edeskär T., Erlandsson Å., Persson E. 2011. Utformning av skyddsskikt – beständighet. Värmeforsk Service AB., Projektnummer Q9-714.
Maurice C., Lidelöw S., Gustavsson B., Lättström A., Ragnvaldsson D., Leffler P., Lövgren L., Tesfalidet S., and Kumpiene J. 2007 a. Techniques for the stabilisation and assessment of treated CCA-contaminated soil. Ambio, vol 36, No.6 430-436.
Maurice C., Gustavsson B., Haglund P., Berglind R., Johnson T., Ragnvaldsson D., Rydvall B., Leffler P., Luthbom K., von Heijne, P. 2007 b. Improving soil investigations at brownfield sites using a flexible work strategy and screening methods. Ambio, vol 36, No.6 502-511.
Maurice C., Mäkitalo, M., Villain, L., Öhlander, B. 2010. Green liquor dregs for the amendment of tailings. Paste 2010, 13th International Seminar on Paste and Thickened Tailings Toronto, Canada, May 3-6, 2010. pp.487-494.
Merox 2010. Hyttsten typ M och Hyttsand i väg och anläggningsarbeten. [Online]
http://www.merox.se/uploads/images/735/Handbok_Hyttsten.pdf. En materialguide från SSAB Merox AB. [Access 22 oktober 2013].
Merox2012. LD-slagg.[Online] http://www.merox.se/index.pl/ld_slagg [Access 23 oktober 2013].
Merox 2013. Handbok Hyttsten typ L, Väg- och anläggningsarbeten. [Online]
http://www.merox.se/uploads/images/1020/Handbok_Hyttsten_typ_L__A4-Ver_3_2.pdf [Access 22 oktober 2013].
Motz H. , Geiseler J., 2001. Products of steel slags an opportunity to save natural resources. Waste Managemen. 21(3), pp. 285-293.
Mäkitalo M. ,Lu J. , Stahre N.,Maurice C., Öhlander, B. 2012. Assessment of the effect of aging on green liquor dregs cover for tailings deposits: Field investigation. Proceedings of the 8th WASCON 2012 – towards effective, durable and sustainable production and use of alternative materials in construction.: 8th International conference on sustainable management of waste and recycled materials in construction, Gothenburg, Sweden, 30 May – 1 June, 2012. Proceeding. Arm, M., Vandecasteele, C., Heynen, J., Suer, P. & Lind, B. (red.).ISCOWA ,5 s.
Mäkitalo, M 2012. Green liquor dregs as sealing layer material to cover sulphidic mine waste deposits. Licentiate Thesis. Luleå University of technology.
Mäkitalo M., Perez N., Maurice C., Öhlander, B. 2010 By-products in the remediation of mining waste. ConSoil 2010. Management of Soil, Groundwater & Sediment, 22-24 September2010 Salzburg, Austria.
Nason P. (2013) Novel advances using sewage sludge in engineered dry covers for sulphide mine tailings remediation. Doctoral thesis / Luleå University of Technology. ISBN (electronic) 8-91-7439-798-7.
Naturvårdsverket NFS 2003:15, 2003. Naturvårdsverkets allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) om metoder föryrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall.
Naturvårdsverket NFS 2003:19, 2003. Naturvårdsverkets ändring av allmänna råd (NFS 2003:15) till 2 kap. 3 § miljöbalken om metoder föryrkesmässig lagring, rötning och kompostering av avfall.
Naturvårdsverket. 2010. Muddring och hantering av muddermassor. Stockholm: Naturvårdsverket. 2010. Återvinning av avfall i anläggningsarb. Handbok 2010:1. Naturvårdsverket, 2013. Användningsmöjligheter för avloppsslam. [Online] http://www. naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledning-amnesvis/Avlopp/Avloppsslam/Anvandningsmojligheter- for-avloppsslam/ [Access 30 januari 2014].
Naturvårdsverket, 2014. Avloppsslam. [Online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/ Vagledning-amnesvis/Avlopp/Avloppsslam/ [Accessed 28 Januari 2014].
Nordkalk Vad är kalk? Hämtad från www.nordkalk.se/vad_ar_kalk [Access 220 November 2013]. Nordström E., Holmström M., Sandström T. 2004. Användning av askor från förbränning med returpappersslam inom gruvindustrin. Rapport 862. Stockholm; Värmeforsk Service AB. Oh C., Rhee S., Oh M., Park, J., 2012. Removal characteristics of As(III) and As(V) from acidic aqueous solution by steel making slag. Journal of Hazardous Materials. Volym 213-214, pp. 147-155.
Rha C. Y., Kang S. K. , Kim C. E., 2000. Investigation of the stability of hardened slag paste for the stabilization/solidification of wastes containing heavy metal ions. Journal of Hazardous Materials. Volym B73, pp. 255-267.
Rihm T., Rogbeck Y., Svedberg B., Eriksson M. 2009. Alternativa konstruktionsmaterial på deponier – Vägledning. Värmeforsk, Rapport 1079, Stockholm
Scandiaconsult Sverige AB. 2001. Slam i mark- och anläggningsbyggande- Avvattnat vattenverks- och avloppsslam. Stockholm Vatten AB. Rapport nr.2
SGI Statens geotekniska institut 2003. Inventering av restprodukter som kan utgöra
ersättningsmaterial för naturgrus och bergkross i anläggningsbyggande.. [Online] http://www. sgu.se/dokument/miljomal/Inventering_restprod_SGI.pdf [Access 1 november 2013].
SGI Statens geotekniska institut 2006 Handbok Flygaska i mark- och vägbyggnad. Grusvägar” Information 18:1
SGI Statens geotekniska institut 2011. Stabilisering och solidifiering av muddermassor. Stockholm:Naturvårdsverket.
Sherif Z. M., 2008. Analysis of data obtained from Percostations - Differences between data obtained from Air Cooled Blast Furnace Slag & Natural Geological Materials, Luleå, Sweden: Luleå University of Technology.
Shi C. , Qian, J., 2000. High performance cementing materials from industrial slags - a review. Resources, Concervation and Recycling. Volym 29, pp. 195-207.
Sjöberg E., Nordström, E., Holmström, M., Sandström, T. 2004. Användning av askor från förbränning med returpappersslam inom gruvindustrin. Stockholm: Värmeforsk Service AB. Stahre N. 2012 Grönlutslam och flygaska som tätskiktmaterial för sluttäckning av sulfidhaltig anrikningssand – Utvärdering efter 5 års användning. Examensarbete. Luleå tekniska universitet. LTU-EX-2012-40039243.pdf
Statistiska Centralbyrån, 2010. Utsläpp till vatten och slamproduktion 2008. Statistiska centralbyrån.
Statistiska Centralbyrån, 2013. Befolkningsstatistik. [Online] http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/ Helarsstatistik---Riket/Befolkningsstatistik-i-sammandrag-1960-2012/ [Access 1 Februari 2014].
Statistiska Centralbyrån, 2014. Statistiska Centralbyrån. [Online] http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Statistikdatabasen/TabellPresentation/?layout=tableViewLayout1&rxid=2cada3b0-20dc-406e-8f31- 708031b63d4f [Access 1 Februari 2014].
Stenmarck, Å., Sundqvist, J-O. 2006 Användning av täta oorganiska restprodukter som tätskikt i deponier. IVL Rapport. B1665.
Strandkvist I., 2010. Inverkan av Järnoxid på Ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Luleå, Sverige. Luleå tekniska universitet. Svenska energiaskor http://www.energiaskor.se/. Svenska Energiaskor. 2011. Askor i Sverige, 2010. http://www.energiaskor.se/nyhet_04%20nov%20 11.html. [Access 06 11 2013]
Sweco VBB AB. (2006). Vattenteknisk utredning och förslag till reglering av Vansjön/ Nordsjön. http://vnval.se/wp-content/files/forstudievansjon_20060911.pdf [Access 14 januari 2014]. Söderberg, C. (2013). Sustainable phosphorus management of horse paddocks at Julmyra. Hämtat från http://stud.epsilon.slu.se/5668/1/soderberg_c_130613.pdf [Access 14 januari 2014]. Tideström H., 2008. Slamregler i korthet. Sweco
Witkiewicz, A., 2012. Mekanisk förbehandling av slam innan rötning – En erfarenhetssammanställning av försök gjorda på Käppalaverket. Svenskt Vatten AB.
Tossavainen M. 2010 Slutrapport Projekt 2.2.1. Utveckling av separationsmetoder för restprodukter från industrimineral och ballastproduktion. MinBas II, Rapport nr. 2.2.1
2012). Användningspotential för aska i Sverige - Erfarenheter från användningsområden ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Sundsvall: Mittuniversitetet - Institutionen för teknik och hållbar utveckling.
Uggla, J. , Ekerot, S., 2004. Järn- och stålframställning, Malmbaserad processmetallurgi - Jernkontorets utbildningspaket del 2. [Online] http://www.jernkontoret.se/ladda_hem_och_bestall/ publikationer/stal_och_stalindustri/jks_utbildningspaket/jkutbpak_del2.pdf [Access 06 november 2013]. Värmeforsk. Allaska i En vägledning i terminologin för aska och pannor för användaren av Allaska: http://allaska.varmeforsk.se/allaska/pdf/allbetse.pdf [Access 28 november 2013]. Öberg A. 2013. Askor från avfallsförbränning, farligt avfall eller en framtida resurs. Växjö: Linnéuniversitetet.
Bilaga A Slagg
Slaggtyp Företag Ort Mängd
[kton/år] Masugnsslagg
Hyttsten SSAB EMEA AB Luleå, Oxelösund 380-490
40
Hyttsand SSAB EMEA AB Oxelösund
LD-slagg
SSAB EMEA AB Luleå, Oxelösund 160
EAF-slagg
Rostfri Outokumpu Stainless AB Avesta 50
Sandvik Sandviken
Höglegerad Uddeholms AB Hagfors 16
Erasteel Kloster AB
Låglegerad Höganäs Halmstad 12
Ovako Bar Smedjebacken
Ovako Hofors 40-45
Scana Steel Björneborg Björneborg
AOD-slagg Outokumpu Stainless AB Avesta 31 SMT Sandviken LF-slagg Outokumpu Stainless AB Avesta Ovako Bar Smedjebacken Ovako Hofors 5 SMT Sandviken
Scana Steel Björneborg Björneborg
SSAB EMEA AB Uddeholms AB Hagfors 1.5 Höganäs Halmstad 2,5-3,5 TU-slagg Höganäs Höganäs 17-20 Ferrokromslagg
Vargön Alloys AB Vargön 90
Järnsand
Boliden Minerals AB, Rönnskär Skellefteå 250-300
Plasmaugnsslagg
BEFESA Scandust Helsingborg 25
Tunnelugnsslag g Slaggtyp Hyttsand LD-slagg AOD-slagg TU-slagg Järnsand Företag SSAB SSAB SSAB EME A AB SSAB Uddeholms AB Höganä s Sweden AB Ovak o Hofors AB Outokumpu Stainless AB Ovak o Hofors AB Uddeholm s AB Höganä s Sweden AB Höganäs Sweden AB Boliden Mineral AB, Rönnskä r Tillverkningsort Luleå Oxelösund Oxelösund Luleå Oxelösund Av esta Hagfors Halmstad Hofors Av esta Hofors Hagfors Halmstad Höganä sS kellefte å
Fysikaliska egenskaper Densitet [g/cm 3] 1,25 - 1,5 1,25-1,6 1.1 3-4 2.1 <2,1 Bulk 1,8-2,3 1.7 1.7 1.7 1 1,8-2,0 Kompakt 3.38 Partikel 3.5 3.5 - Proctor 2.1 1.45 Frostbeständighet F1 F1 - - -- god Kornstorlek varierande 1 varierande 1 90% < 4m m varierande 1 varierande 1 varierande 1 varierande 1 varierande 1 80% < 2m m varierande 1 finkorni g0 ,25-3, 0 Masugnsslagg (BFS) Ljusbågsugnsslag gS känkugnsslag g Höglegerad EAF-slagg Låglegerad EAF-slagg LF-slagg Hyttsten