Även om det vid första anblicken kan förefalla vara relevant med värderingar som förklaringsgrund till segregeringen av elever, så är det likväl svårt att avgöra vad som faktiskt kommer först: Är segregeringen sprungen ur förskjutande värderingar eller är det ohanterbara situationer som föder segregerande värderingar?
Det är också svårt att bortse från det faktum att skolvärlden mer eller mindre delar in elevernas behov i ’normala’ och ’speciella’. Det innebär att grunden för det segregerande tänkandet kan ses som inbyggt i skolans struktur. Utifrån det resonemang som avgränsar bort organisationens betydelse i denna studie, skulle även värderingarna i detta
sammanhang kunna betraktas som en yttre ram som ligger utanför enskilda aktörers kontroll.
Att exkludera organisationens betydelse i modellen är dock problematiskt. För att hårdra så skulle det förmodligen uppstå många problem om storleken på klasserna var 100 elever. Att då komma dragandes med att lärarna har fel inställning förefaller ju lite märkligt. Eller om lärarnas planeringstid halverades. På samma sätt som denna studie kritiserar skolan för att inte beakta omvärldsfaktorer kan denna studie kritiseras för att inte beakta
organisatoriska faktorer.
Även valet av kurator som uttolkare av skolans verksamhet är problematiskt som tidigare påtalats. Det medför att de data som samlas in blir socialt vinklade. Urvalet vidgades visserligen till att även omfatta specialpedagoger, något som möjligtvis gav datamaterialet en viss pedagogisk tyngd. Båda dessa yrkesgrupper representerar dock ett
elevhälsoperspektiv som kanske inte ger en helt balanserad bild av samarbetet mellan elever, lärare och elevhälsa. Här borde datamaterialet således ha kompletterats med elevers och lärares perspektiv.
Enligt principen om konstant jämförande analys, att analys och datainsamling löper parallellt med varandra tills alla kategorier är helt mättade, är modellen följaktligen fortfarande öppen för revidering. Guvå & Hylander (1998) säger också att den grundade teorin aldrig blir ett slutgiltigt svar på en fråga och att den därför måste kunna förändras. Detta motiveras av Hartman (2001) med att nya data kan göra förändringen nödvändig eller att verkligheten förändras.
7 SLUTSATS
Studien resulterade i en modell över skolans segregeringsprocess där det är värderingarna som styr hur omgivningen förhåller sig till arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En värderingsförskjutning sker när elevens problematik växer och övergår sedermera i ett segregeringstänkande. Elevernas framgång handlar således om omgivningens inställning till deras förutsättningar: är förutsättningarna statiska eller är de möjliga att förändra? Genom att medvetandegöra dessa värderingar så blir det också möjligt att bryta den segregerande processen. Att eleverna segregeras är i mångt och mycket ett utslag av den segregerande inställning som råder i verksamheten, såväl bland personal som bland elever. Kompetens är förvisso A och O när det gäller att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, men om den som skall ta del av kunskapen inte är mottaglig för förändring kommer
kunskapen likväl inte att räcka ända fram.
Skolan bör således arbeta med att sprida vissa grundläggande värderingar som handlar om att det är möjligt för alla elever att lyckas inom ramen för den ordinarie
undervisningsgruppen, att människors förmågor inte är statiska och att misslyckanden är en väg till framgång. Både för elever och personal. Det dynamiska tänkandet. Och
framförallt att det faktiskt är möjligt att byta tankesätt.
Det gäller även för samarbete generellt. Om det betraktas som något statiskt eller
dynamiskt. Sitter alla på sin kant och fokuserar på sin del eller utvecklas samarbetet efter de behov som verksamheten uppvisar? Anstränger sig alla tills problemet är löst eller börjar några falla in i det förskjutningstänkande som i förlängningen förpassar eleven till en avskild del av omvärlden?
8 NÄSTA STEG
I denna studie har fokus legat på att identifiera vad som driver segregeringsprocessen. Ur ett metodperspektiv är urvalet dock inte att betrakta som mättat, utan det skulle mycket väl vara möjligt att komplettera datainsamlingen med fler yrkeskategorier, vilket skulle kunna resultera i att modellen reviderades.
Utifrån den aktuella modellen skulle det emellertid vara intressant att titta närmare på anpassningsfasen. Det som modellen säger är att när alla inblandade parter är fokuserade på anpassning, på att samarbeta och att verka för att elevens behov tillgodoses, så leder det till en positiv utveckling som upprätthåller sig själv.
Men modellen öppnar likväl för en övergång till en förskjutningsfas, där samarbetet förr eller senare börjar halta för att så småningom övergå till ett segregeringstänkande.
Eftersom denna utveckling finns inbyggd i segregeringsmodellen behövs uppenbarligen en alternativ modell som förhindrar denna utveckling, eller ännu bättre — leder utvecklingen åt ett annat håll.
Eftersom kärnan i modellen handlar om värderingar är det deras betydelse som är av intresse för vidare studier. Det skulle till exempel kunna resultera i en modell för värderingsförskjutning åt det inkluderande hållet.
REFERENSER
Ayala, R. (2010). Pedagogical Recognition. Phenomenology & Practice, 4 (1) 5-29. Hämtad 2017-04-16 från
https://ejournals.library.ualberta.ca/index.php/pandpr/article/view/19825
Bråten, I (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken. Studentlitteratur.
Bunketorp Käll, L. (2011). Inverkan av utökad fysisk aktivitet på skolprestationer,
kognition samt fysisk och psykosocial hälsa. Göteborgs universitet. Neurovetenskap och
fysiologi. P2011-0153. Hämtad 2017-05-01 från
http://centrumforidrottsforskning.se/research/inverkan-av-utokad-fysisk- aktivitet-pa- skolprestationer-kognition-samt-fysisk-och-psykosocial-halsa/
Dweck, C.S. (2015). Mindset: Du blir vad du tänker. Natur & Kultur.
Eresund, P. (2017). En studie i behandling av störande beteende. Mellanrummet. Nr 34. 67-75. http://www.mellanrummet.net/nr34-2017/inne34-2017.htm
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. Malmö Studies
in Educational Sciences. no.6. Hämtad 2017-05-01 från
https://lup.lub.lu.se/search/publication/21300
Fejes, A & Thornberg, R. (red). (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber. Fernell, E., Landgren, M., Svensson, L., Lindblad, I. & Gillberg, C. (2014). Ökade
kunskapskrav slår hårt mot stor grupp elever. DN. 10 augusti. Hämtad 2017-05-02 från
http://www.dn.se/debatt/okade-kunskapskrav-slar-hart-mot-stor-grupp-elever/
Greene, R. (2008). Lost at school. Scribner.
Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Hämtad 2017- 02-20 från http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?
pid=diva2%3A765543&dswid=3279
Guvå, G. & Hylander, I. (1998). Att tillägna sig grounded theory. Linköpings universitet. Institutionen för pedagogik och psykologi. FOG rapport 1998:43. Hämtad 2017-05-07 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-96760
Hagström, P. (2015). Rörelse hjälp vid adhd. Specialpedagogik. 21 oktober. Hämtad 2017- 05-01 från http://specialpedagogik.se/rorelse-hjalp-vid-adhd/
Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner: egna och andras föreställningar. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Rapport. Hämtad 2017-05-01 från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?
pid=diva2%3A765588&dswid=2466
Johansson, C. (2010). Framgång i undervisningen. Skolinspektionen. 2010:1284. Hämtad 2017-05-01 från https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och- vagledning/Framgang-i- undervisningen/
Jonsson, M. (2014). Elever med oroväckande skolfrånvaro, risk- och skyddsfaktorer och
förebyggande insatser. Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och
teknikvetenskap. D-uppsats. Hämtad 2017-04-01 från http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?dswid=2466&pid=diva2%3A703862
Karlsson, A. & Grönlund, A. (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp,
problem och möjligheter. Skolverket. Hämtad 2017-04-18 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660
Karlsson, Y. (2007). Att inte vilja vara problem. Linköpings universitet. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Doktorsavhandling. Hämtad 2017-05-01 från
http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/att-inte-vilja- vara-problem-social- organisering-och-utvardering-av-elever-i-en-sarskild-undervisningsgrupp/
Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Doktorsavhandling. Hämtad 2017-04-01 från
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32806
Linköpings universitet. (2016). Utbildningsplan för Ämneslärarprogrammet vid
Linköpings universitet. Linköpings universitet. Dnr LiU- 2016-00394. Hämtad 2017-05-
02 från https://liu.se/utbildning/program/l1a79
Linköpings universitet. (2006). Utbildningsplan för utbildning av specialpedagoger. Linköpings universitet. Dnr LiU-2016-00262. Hämtad 2017-05-02 från
https://liu.se/utbildning/program/l7ysp
Ljungblad, A-L. (2016). Takt och hållning. Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. Avhandling. Hämtad 2017-05-20 från
http://www.skolporten.se/forskning/avhandling/takt-och-hallning-en-relationell-studie- om-det-oberakneliga-matematikundervisningen/
Lundin, E. (2014). Att ha någon som bryr sig. Norrköpings kommun. FoU-rapport 2014:1.
http://www.norrkoping.se/vard-omsorg/kvalitet-utveckling/puff/forskning-och- utveckling/rapport-och-uppsatser/
Mångs, A. (2017). Perspektiv på arbetslösheten i olika grupper. Arbetsförmedlingen. Af- 2017/0004 4000. Hämtad 2017-05-01 från https://www.arbetsformedlingen.se/Om- oss/Pressrum/Pressmeddelanden/Pressmeddelandeartiklar/Riket/2017-01-31-Manga- med-kort-utbildning-ar-langtidsarbetslosa.html.
Nilholm, C. (2016). Samarbete avgörande för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket. Hämtad 2017-05-01 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen- omraden/specialpedagogik/relationer-larande/samarbete-avgorande-1.151495
SCB. (2012). Barn till lågutbildade hamnar efter i skolan. SCB. Hämtad 2017-05-01 från
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Barn-till-lagutbildade-hamnar-efter-i- skolan/
SCB. (2014). Pedagogisk examen väntas ge goda jobbmöjligheter. SCB. Hämtad 2017-05- 02 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och- forskning/Analyser-och-prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/Trender-och- prognoser-om-utbildning-och-arbetsmarknad/Aktuell-Pong/9948/Behallare-for- Press/379577/
Skolinspektionen. (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild
undervisningsgrupp. Skolinspektionen. Rapport 2014:06. Hämtad 2017-05-01 från
https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Sarskilt-stod-i- enskild--undervisning--och-sarskild--undervisningsgrupp/
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Skolinspektionen. Rapport 2015:05. Hämtad 2017-05-01 från
https://www.skolinspektionen.se/elevhalsa
Skolinspektionen. (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Skolinspektionen. Dnr 2015:2217. Hämtad 2017-05-01 från https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolans-arbete-med- extra-anpassningar/
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket. 09:1127. Hämtad 2017-05-01 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260
Skolverket (2013a). Elevhälsan i skollagen. Skolverket. Hämtad 2017-05-01 från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2477.
Skolverket (2013b). Ämnesprov Matematik Årskurs 9 Delprov B Läsår 2012/2013. Skolverket. Hämtad 2017-05-02 från https://www.skolverket.se/bedomning/nationella- prov/alla-nationella-prov-i-skolan/gamla-nationella-prov-1.218172
Skolverket. (2014). Särskilda undervisningsgrupper. Skolverket 2014:405. Hämtad 2017- 05-01 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3190
Skolverket. (2015a). Skolor och elever i grundskolan läsåret 2015/16. Hämtad 2017-04-26 från https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-
tabeller/grundskola/skolor-och-elever/skolor-och-elever-i-grundskolan-lasaret- 2015-16- 1.241617
Skolverket. (2015b). Akut behov av fler lärare närmaste åren. Skolverket. Hämtad 2017- 05-01 från https://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2015/akut-behov-av-fler-larare-narmaste-aren- 1.236606
Skolverket. (2016a). Hur upplever elever betyg och bedömning? Hämtad 2017-05-01 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema- elevperspektiv/hur- upplever-elever-betyg-och-bedomning-1.195596
Skolverket. (2016b). Särskilt stöd och anpassad studiegång i grundskolan. Hämtad 2017- 05-01 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/studie-och-yrkesvagledning/val- och-vagledning/syv-grundskola/anpassad-skolgang-1.209939/
Skolverket. (2016c). Attityder till skolan 2015. Skolverket. 2016:438. Hämtad 2017-05-01 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3654
Skolverket. (2016d). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. Hämtad 2017-05-01 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket. (2016e). Snabbfakta. Skolverket. Hämtad 2017-05-08 från
https://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i- tabeller/snabbfakta- 1.120821
Sveriges riksdag. (2017). Skollag 2010:800. Hämtad 2017-05-02 från
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Studentlitteratur.
Takala, M. (2007). The work of classroom assistants in special andmainstream education in Finland. British Journal of Special Education. 34 (1), s.50-57. Hämtad 2017-05-13 från
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-8578.2007.00453.x/abstract
(betallänk)
Thorén, M. (2014). Skolinspektionen: Lärare dåliga på att anpassa undervisningen. Lärarnas tidning. 27 mars. Hämtad 207-05-01 från
http://lararnastidning.se/skolinspektionen-larare-daliga-pa-att-anpassa-undervisningen/
Törnsén, M. (2009). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Skolverket. Hämtad 2017-05-01 från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3290
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 2017-05-01 från
http://libris.kb.se/bib/8636354
Wery, J. & Thomson, M.M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning inteaching struggling students. British Journal of Learning Support. 28 (3). 103-108. Hämtad 2017-04-19 från http://onlinelibrary.wiley.com/wol1/doi/10.1111/1467- 9604.12027/full (betallänk)
Örstadius, K. (2016). Lärarbristen slår hårdast mot de svagaste eleverna. DN. 27
november. Hämtad 2017-05-01 från http://www.dn.se/nyheter/sverige/lararbristen-slar- hardast-mot-de-svagaste-eleverna/
Bilaga 1: Intervjuguide pilotintervju
Forskningsfråga
Hur upplever kuratorer att arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar?
Respondentens uppfattning av begreppet "fungera"
Vad innebär det att något fungerar? Hur fungerar det på denna skola? Vad är det som fungerar?
Vad är det som inte fungerar?
Nyckelord för respondenten att reflektera över
Mål Förutsättningar Medel Åtgärder Roller
Skolans uppdrag
Särskilda behov Ekonomi Stödinsatser Elever
Mål Diagnos Resurser Åtgärd Lärare
Kunskapsmål Underkänd Rutiner Åtgärdsprogram Elevassistent
Betyg Frånvaro Utvärdering Anpassning Rektor
Utveckling Störning Uppföljning Extra anpassningar Speciallärare
Störande Återkoppling Särskilt stöd Specialpedagog
Särskild
undervisningsgrupp
Kurator Enskild undervisning Föräldrar
Anpassad studiegång Elevhälsa
Några formuleringar ur läroplanen att reflektera över
"Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov" (Skolverket, 2016d, s.8)
"Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd" (Skolverket, 2016d, s.14)
"Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver." (Skolverket, 2016d, s.18)
"Resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör." (Skolverket, 2016d, s.19)
Bilaga 2: Intervjuguide intervjuer
Utgångspunkter
Vad innebär "särskilt stöd"?
Vad innebär det att en elev är i behov av särskilt stöd? Vilka behov av särskilt stöd har du mött på din skola?
Elevernas anpassning
Om du tänker på de elever som har/haft behov av särskilt stöd på din skola.
På vilket sätt har dessa elever haft svårt att anpassa sig till den ordinarie undervisningen? Hur skulle du säga att dessa elever har lyckats anpassa sig?
Till vilken grad är det rimligt att dessa elever skall anpassa sig? Vilka krav kan man ställa på dem?
Har eleverna fått något stöd till ökad kompetens, som har bidragit till att de har kunnat utveckla sin förmåga till att hantera kraven från den ordinarie undervisningen? Hur har detta stöd sett ut? Har stödet givits generellt eller vid behov?
Verksamhetens anpassning
Om du tänker på de elever som har/haft behov av särskilt stöd på din skola.
Hur skulle du säga att undervisningen har anpassats för/till dessa elever? Vilka svårigheter har du upplevt i anpassningsarbetet?
Har undervisningen anpassats endast för dessa elever eller har det skett generella anpassningar? Till vilken grad är det rimligt att anpassa undervisningen?
Har lärarna fått något stöd till ökad kompetens, som har bidragit till att de har kunna hjälpa de elever som har varit i behov av särskilt stöd. Hur har detta stöd sett ut? Har stödet givits
generellt eller vid behov?
Sär-skilda fall
Vad har du upplevt för problematik som inte har gått att hantera inom ramen för den ordinarie undervisningen? Hur har det hanterats?
Hur har kravet på inkludering mötts i dessa fall?
Vad har du upplevt för problematik som legat utanför skolans kompetensområde? Hur har det hanterats?