Ur resultatet av vår studie framgår att 56 % av de passiva värmer kommer från hushållsel. Om man bortser eller minskar hushållselen ökar däremot behovet av den aktiva uppvärmningen vilket leder till att byggnaden framstår som sämre. Detta har även presenterats som ett resultat ur en artikel av Öman, 2019:
”ökad energieffektivisering avseende hushållsel medför att byggnaden framstår som sämre eftersom minskad passiv värme från hushållsel då till stor del kompenseras av ökat
energibehov för aktiv uppvärmning”.
Därmed kan vi dra slutsatsen att byggnaden anses vara sämre om man försummar hushållsel och framstå som bättre med en ökning av hushållsel eftersom behovet av aktiv uppvärmning minskar. Detta är missvisande då byggnaden kan uppnå ett högre betyg i samband med att man slösar mer hushållsel, vilket på något sätt inte är mer miljövänligt. Så det gäller att vara konsekvent med miljöcertifieringssystem och dess poängsättning. Genom att projektet uppnår betygsskalan Guld innebär detta att våra studier av byggnaden framstår som bättre i
miljöklassning.
För att kunna dra en mer realistisk slutsats har vi framtagit detta exempel: för att bevisa att energieffektivisering av hushållsel medför att en byggnad framstår som sämre har byggnadens totala energianvändning beräknades enligt Miljöbyggnad. Summan av all hushållsel i
byggnaden uppskattas i grundfallet till 545Kwh/dygn vilket resulterar 44,6 MWh/år aktiv uppvärmning. Vidare halverades hushållselen och det nya förbruknings värdet hamnar på cirka 276 kWh/dygn vilket resulterar 76 MWh/ år aktiv uppvärmning men även fler månader av aktiv uppvärmning. I det här exemplet som är baserat på värden från den aktuella
byggnaden uppfyller byggnaden Guld både innan och efter energieffektivisering av hushållselen.
Hade man dock tex startat med ett värde på 60 kWh/m2 och år hade man efter halvering hamnat på 67 kWh/m2 och år vilket resulterar i att guldmedaljen går förlorad och byggnaden hamnar istället på Silver nivå, eftersom man uppnått en förbättring avseende hushållsel.
SLUTSATSER
Nedan följer de slutsatser som kan dras utifrån genomförd litteraturstudie, och beräkningar av energianvändning. Slutsatserna presenteras utifrån examensarbetets uppsatta
frågeställningar.
Miljöbyggnad är den mest använda certifieringen på Sveriges marknad idag på grund av dess enkla tillämpning enligt svenska normer och regler.
Vad som potentiellt kan skada tillförlitligheten är att energiberäkningar är beroende av brukarvanor från antaganden. Insamling av data i denna typ av undersökning kan således innebära minskad tillförlitlighet. Detta med anledning av att antaganden kan tillföra stor osäkerhet i praktiken, eftersom det är svårt att estimera enskilda brukarvanor som bland annat hur mycket tappvarmvatten och hushållsel de boende kommer att använda. Exempelvis, vid mätning av energianvändningen i en verklig byggnad förekommer svårigheter i att inte kunna skilja på vad som beror på människor och vad som beror på teknik, detta framkommer även ur forskning från Öman (2019). Det behövs mer forskning kring brukarbeteende samt mer typer av olika beteenden, för att varje människa är unik med olika beteendemönster.
För att kunna dra en slutsats kring exakt hur mycket energianvändningen blir för den aktuella byggnaden krävs det en undersökning efter att byggnaden har tagits i drift då byggnaden är mer fullständig. Det är enklast och mest effektivt att planera i projekteringsskede gällande miljöcertifieringsaspekter. Det krävs mycket planering vid val av ingående byggnadsdelar för att uppnå en högre nivå på indikatorer.
Genom att utföra månadsvisberäkning och årsvisberäkning kan man dra slutsatsen att den månadsvisa resulterar i ett mer pålitligt resultat, man kan tex säkerhetsställa att det man räknat fram årsvis verkligen stämmer. Årsvisberäkningar tenderar i att bli runt ca 10% mer, ett högre värde än 10% påvisar att månadsberäkningarna är felaktiga. Att göra energiberäkningar månadsvis är mer fördelaktigt, då man får ett resultat månad för månad. Det visar även tydligt vilka månader som är i behov av aktiv uppvärmning respektive kylbehov.
Energibehovet för aktiv uppvärmning kommer att öka i samban med energieffektivisering av hushållsel, då hushållsel utgör en stor del av den passiva värmen. Tvärtemot så bidrar
minskad passiv värme till ökad aktiv uppvärmning. Att uppnå energieffektivisering av hushållsel kan därför få byggnaden att framstå som sämre.
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Förslag till fortsatt studie presenteras nedan:• Genomföra en liknande studie med fokus på en annan miljöcertifiering än Miljöbyggnad och jämföra sedan resultaten.
• En studie där man utför nya energiberäkningar efter att byggnaden tagits i bruk och jämföra sedan resultaten.
REFERENSER
Baylis, J., Smith, S. & Owens, P.(red.) (2014). The globalization of world politics: an
introduction to international relations. 6., [rev.] uppl. Oxford: Oxford University Press Berry, T. (2007). Towards a green building and infrastructure investment fund: A review of
challenges and opportunities. Compass Resource Management.
Bjerregaard Orry, R. (2019). SUSTAINABLE BUILDINGS MAKE PEOPLE PROUD ur: SUSTAINABLE BUILDINGS MARKET STUDY 2019. Ramboll Buildings. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-13 https://ramboll.com/-
/media/files/rgr/documents/markets/buildings/s/sustainable-buildings-market- study_2019_web.pdf?la=en
Bonde, M (2011). Fastighetsförvaltning. I Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: fastighetsnomenklatur. (11. uppl.). Stockholm: Fastighetsnytt. s. 418 – 428. Boverket. (2017c). Boverkets uppdrag och styrning. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-12
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/
Boverket. (2017d). Så bygger vi ett hållbart samhälle. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-12 https://www.boverket.se/sv/om-boverket/boverkets-uppdrag/sa-bygger-vi-ett-hallbart- samhalle/
Boverket. (2020a). Bygg- och fastighetssektorns energianvändning uppdelat på förnybar energi, fossil energi och kärnkraft. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-02
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/energianvandning/
Boverket. (2020b). Miljöpåverkan ökar från byggsektorn. Elektronisk källa: hämtad 2020-04- 02, https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-
boverket/nyheter/miljopaverkan-okar-fran-byggsektorn/
Brounen, D. & Kok, N. (2011). On the economics of energy efficiency in the housing market. Journal of Environmental Economics and Management 62, 166–179.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Dalen, M. (2011). Intervju som metod. Gleerups Utbildning AB. Upplaga 1.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ebab. (2018). Bra byggande, formfaktor. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-26
https://kunskap.ebab.se/blogg/bygg-formfaktorn
Eichholtz, P., Kok, N. & Quigley, J.M. (2010). Doing well by doing good? Green office buildings. American Economic Review, 100 (5), 2492-2509.
Eichholtz, P., Kok, N. & Quigley, J.M. (2013). The Economics of Green Building. Review of Economics Of Statistics, 95 (1), 50-63.
Fastighetskontoret. (2011). Miljöklassning av befintliga byggnader. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-23
Fastighetskontoret. (2011). Miljöklassning av befintliga byggnader. Elektronisk källa: hämtad 2020-05-12. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=67789 Fuerst, F. & McAllister, P. (2011). Green Noise or Green Value? Measuring the Effects of
Environmental Certification on Office Values. Real Estate Economics forthcoming. Hoang, C.P., Kinney, K.A., Corsi, R.L., & Szaniszlo, P.J. (2010). Resistance of green
building materials to fungal growth. Int Biodeterior Biodegr, 104-113.
Hvac. (2001). Kursmaterial installationsteknik FK. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-26
http://www.hvac.lth.se/fileadmin/hvac/files/varmebeh.pdf
JM. (u.å.). Rosendal. Elektronisk källa: hämtad 2020-05-11 https://www.jm.se/uppsala-lan/uppsala- kommun/rosendal/#
Johan Heimer. (2016). Nu växer gröna stadsdelen fram. Elektronisk källa: hämtad 2020-05-11 https://www.unt.se/nyheter/uppsala/nu-vaxer-grona-stadsdelen-fram-4106443.aspx
Lilliehorn, Per Miljöklassning i praktiken. Miljöbyggnad, BREEM, LEED och GreenBuilding
i offentliga byggnader (2012). Beskrivande text.
Millington, A. (2014). An Introduction to Property Valuation, Fifth edition. Routledge. Naturvårdsverket. (2015). Miljö- och klimatarbete i näringslivet. En översikt med fokus på
drivkrafter och klimat. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-02
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6665- 9.pdf?pid=16480
Nelson, A. (2007). The Greening of U.S. Investment Real Estate – Market Fundamentals, Prospects and Opportunities. RREEF Research Report No. 57.
Nyproduktion. (u.å.). Perfektgatan 8. Elektronisk källa: hämtad 2020-05-11
https://nyproduktion.notar.se/projekt/4L8K09U4392F63E1/prefektgatan-8 SGBC. (2018). Vad är BREEAM-SE? Elektronisk källa: hämtad 2020-04-23
https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/vad-ar-breeam-se/
SGBC. (2019b). Vad är GreenBuilding. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-23
https://www.sgbc.se/certifiering/greenbuilding/vad-ar-greenbuilding/
SGBC. (2019e). Indikatorer i Miljöbyggnad. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-14,
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifiera-med- miljobyggnad/indikatorer-i-miljobyggnad/
SGBC. (2020a) Miljöbyggnad, svensk miljöcertifiering för svenska förhållanden. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-13
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/?gclid=Cj0KCQjw-
Mr0BRDyARIsAKEFbefcmWb_DqDZW74gD0fwFz3_CHMpjvlS1RaqY8pFTjPQh lucv6fnZvgaAg6aEALw_wcB
SGBC. (2020b) Vad är miljöbyggnad? Elektronisk källa: hämtad 2020-04-13,
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/vad-ar-miljobyggnad/
SGBC. (2020c). Miljöbyggnad metodik. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-13,
https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Miljöbyggnad-3.0-Metodik-vers- 170915.pdf
SGBC. (2020d). Manualer och verktyg för certifiering. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-13,
https://www.sgbc.se/certifiering/miljobyggnad/certifieringsstod-for- miljobyggnad/manualer-och-verktyg-for-certifiering-i-miljobyggnad/
SGBC. (2020e). LEED. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-23
https://www.sgbc.se/certifiering/leed/
Sveby. (2012). Brukarindata bostäder. Hämtad 2020-04-15, http://www.sveby.org/wp- content/uploads/2012/10/Sveby_Brukarindata_bostader_version_1.0.pdf Sweden green building council. (2017). Miljöbyggnad 3.0” Metodik”. Elektronisk källa:
hämtad 2020-04-02 https://www.sgbc.se/app/uploads/2018/07/Miljöbyggnad-3.0- Metodik-vers-170915.pdf
SWENCN AB. (2020). Om oss. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-02 https://www.swencn.se/om-oss
SWENCN AB.(2020). Om oss. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-12 https://www.swencn.se/om-oss
UFOS. (2012), Miljöklassning i praktiken, Miljöbyggnad, BREEAM, LEED och GreenBuilding i offentliga byggnader, Stockholm.
Weber. (2020). LEED. Elektronisk källa: hämtad 2020-04-23 https://www.se.weber/miljo- och-hallbarhet/certifiering-av-byggnader/leed
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk] Stockholm.
Öman, R. (2019). Byggnaders Energibalans. Aktiv – passiv och köpt – gratis. Bygg & Teknik 4/19.
Öman, R. (2019). Energianvändning per kvadratmeter golvarea – Om energieffektivitet,
utspädning och människor i byggnader. Bygg & Teknik 5/19.