5. Slutdiskussion
5.1 Mot förändring: oväntade allianser och trans som fenomen
Jourerna är viktiga organisationer och förmedlare av jämställdhet och mångfald.Transkvinnors utsatthet osynliggörs, trots dess omfattning, vilket förhindrar förändringsarbete och inkludering. Kvinno- och tjejjourerna arbetar hårt för att hjälpa kvinnor och barn, men vad är det som säger att de inte kan utvecklas och bli bättre? Att de vågar erkänna att det saknas kunskap inom organisationerna. Inkluderingsarbete bör inte avfärdas genom en attityd som avfärdar kritik, som säger att de redan gör allt de kan, när människor begränsas. Jourerna har makt och inflytande att skapa förändring!
Mina intervjupartners lyfter vikten av allianser mellan olika aktörer och en öppnare syn på vad det innebär att vara transkvinna och transperson, för att kunna förändra och utvidga jourernas inkluderingsarbete. Jag får intrycket av att samtliga av mina intervjupartners menar att alla jourarbetare har en viktig roll, och bör ta ansvar för sin egen kunskap och att kontinuerligt uppdatera sig om transfrågor för att kunna erbjuda bra bemötande och ha aktuell kunskap kring ämnet. Det är inte stödsökandes uppgift att informera jourarbetare om deras uppdrag. Om kunskap finns, skapas också bättre förutsättningar att ge unga transpersoner det stöd de behöver och visa att alla har rätt till bra bemötande oavsett könsidentitet eller könsuttryck. Jourerna befinner sig i varierande positioner när det kommer till transfrågan. De har nått olika nivåer i sin utbildning och kunskapsnivå. Mängden praktiska moment och vikten av ansvar skiljer sig åt, vilket kan förklaras genom att det finns mer förutsättningar och en större efterfrågan i storstäder. Men mina intervjupartners lyfter liknande problematik, samt delar ett intresse att bli bättre och att utvecklas. De upplever att de är mer progressiva när det kommer till transfrågor, och uttrycker en önskan om ytterligare samarbete och att även kvinnojourerna ska bli mer engagerade.
Det finns en kraft i oväntade allianser (Krieg 2013). Det handlar om att öppna dörren och släppa in, för att det ska ske en förändring inom feministiska rum. Trans ska ha en given plats inom feminismen, där skillnader kan upphöjas istället för att endast leta efter det som är lika, med ökade identifikationsmöjligheter. Cis och trans borde vara allierade, då de är delar av samma rörelse. När mina intervjupartners diskuterar inkludering är det tydligt att flera av dem lyfter olika kategorier, och hur viktigt det är att vara solidariska i grupperna och stå samman i kampen för inkludering. Julia Serano (2013) uttrycker en liknande önskan i Excluded: Making Feminist and Queer Movements More Inclusive: ”We all have a mutual goal: to find a support
72 network outside of the hetero male-centric mainstream where we can finally feel empowered and affirmed as women”... Det behövs en sammansvetsad feministisk kamp för ett återtagande av såväl femininitet som transkvinnors kroppar. Min fokusgrupp (Storstad, stor jour, mer progressiv) om vikten av trygga rum, hur de skapat en plats där transpersoner kan känna sig trygga och att mottagit positiv respons i sitt arbete:
När vi hade vår temadag med transaktivism, en av artisterna frågade när hen var på scen, hur många härinne identifierar sig som queer på något sätt och sen nästan alla i rummet räckte upp handen, och att den bara:
”det innebär att vi är norm här”. Och då blev det så att ja, här har vi skapat ett rum om är tryggt på riktigt, alla här tycker att de är annorlunda. Samma person sa efteråt att det varit skönt att befinna sig i ett rum där ja inte behövt typ alls försvara min identitet.
Fokusgruppen menar att det är självklart att alla ska ha en plats och ett sammanhang. Men menar att samhället saknar förståelse för något de inte känner till. Det handlar om att finnas, öppna upp stängda och separatistiska rum. Det finns en kraft och ett hopp, genom skapandet av nya forum öppnas fler möjligheter inför framtiden. Det har de märkt av exempelvis genom att de även är en plattform på internet, genom sin chattverksamhet och delningar på Facebook:
Folk känner sig bekräftade och delar vår sida. Att de vill ut. Och att de mår bra här. Det är något jag kan stå för rent personligt. Jag är inte rädd för att försvara något. Den andra separatismen kunde jag inte stå för.
Det känns viktigt för alltså tjejjourer överlag som inte har vår separatism, hela grejen känns viktigt ändå.
Att öppna upp separatismen, och att finnas på internet.
Varför går förändringen så långsamt, och varför är diskussionen kring trans begränsad? I intervjuerna antyds att det finns ett visst motstånd när det gäller att prata om trans samt okunskap kring vad trans är. Utsagorna i intervjuerna kan relateras till hur diskussionen kring transkvinnor präglas av rädsla och okunskap. När transkritiska argumenterar för en exkludering av transkvinnor, samt när de nedvärderar transkvinnor, kan det tolkas som ilska. Jag menar att det istället kan handla om rädsla för något de saknar kunskap om. Genom att inte se, eller erkänna problem med inkludering av transkvinnor eller förändringsarbete, undgås jobbiga ämnen. Att behöva bemöta andras perspektiv, ifrågasätta egna privilegier och sin makt är obehagligt, då det finns en rädsla för att förlora dem. Många säger sig vilja inkludera men är inte villiga att prata om ämnet, samt att förändra sina handlingar, vilket kan ses som en ansvarsförnekelse. Mina intervjupartners upplever att ämnet bortprioriteras, anses vara mindre och att jourer tycker att de redan gör tillräckligt.
De beskriver flera exempel på transkvinnors utsatthet och sociala exkludering. Enligt dem, bör denna problematik lyftas för att det ska skapas en förståelse och empati, samt vikten av deras stöd och arbete. Feministiska kvinno- och tjejjourer är viktiga rum för alla kvinnor som
73 är utsatta, och det finns en enorm press från samhället kring en binär mall, där de som inte
”passar” in i rummen riskerar att även i framtiden drabbas av exkludering, våld och diskriminering (Krieg 2013; Bremer 2014).
Jag och mina intervjupartners delar åsikten att det är anti-feministiskt att begränsa människor på grund av kön, att samhället präglas av ett felaktigt fokus där transkvinnor stämplas som ”oriktiga” och problematiska, trots att de lever under ett förtryck där förkroppsligade erfarenheter osynliggörs. Det finns inte ett sätt att vara trans, det finns många sätt att förstå sina identiteter på. Tills nyligen har vi sett biologiskt kön och genus på separata sätt (Erichson- Schroth 2014). Transkvinnor kan dela många erfarenheter men det finns också en mångfald av berättelser inom transrörelsen. Det finns fortfarande lite information och trygga områden och gemenskaper för transpersoner. Det handlar om att synliggöra andra berättelser, motberättelser som synliggör och öppnar upp för diskussion kring makt (de los Reyes &
Mulinari 2005). Feministiska rum bör ha som utgångspunkt att göra livet enklare för transpersoner. Det behövs ett bredare samtal om hur det är att vara trans idag, och hur en kan arbeta med det. Jourerna kan vara en inspiration för andra organisationer i samhället.
Feminismen har en bit kvar för att inkludera transkvinnor, då transkvinnors röster inte tas på allvar.
74
Källförteckning
Muntliga källor
Personlig intervju med Intervjupartner 1 ”Noomi”. Tidigare ideell jourarbetare. Mellanstor stad. 15-10-2016.
Skype-intervju med Intervjupartner 2 ”Ada” Ideell jourarbetare. Liten stad. 13-11-2016.
Fokusgruppsintervju med 3 deltagare. Två verksamhetssamordnare & en ideell jourarbetare.
Storstad. 06-11-2016.
Skype-intervju med Intervjupartner 6 ”Michele” Verksamhetssamordnare. Storstad. 01-12-2016.
Skype-intervju med Intervjupartner 7 ”Celine”. Verksamhetssamordnare. Mellanstor/Storstad.
01-12-2016.
Bremer, Signe. 2016, november. Forskare vid Uppsala Universitet. Centrum för Genusforskning (CGF) Karlstad. Seminarium.
Crenshaw, Kimberlé. 2016, oktober. The Urgency of Intersectionality” (”Vi måste prata om intersektionalitet”). TEDWomen.
https://www.ted.com/talks/kimberle_crenshaw_the_urgency_of_intersectionality?language=s v. (Hämtad 17-05-2017)
Tryckta källor
Ambjörnsson, Fanny. (2006) Vad är queer? Stockholm: Natur & Kultur.
Barad, Karen. (2003) Posthumanist Performativity: Toward an Understanding of How Matter Comes To Matter. Signs, Journal of Women in Culture and Society, vol, 28, no 3, 2003.
Binaohan, B. (2014) Decolonizing Trans/Gender 101. Biyuti Publishing.
75 Bremer, Signe. (2014-2017) Den könsbinära staden: En kritisk studie av trygghet, utsatthet och motstånd i transpersoners berättelser om stadsliv. Uppsala: Centrum för Genusvetenskap.
Butler, Judith. (1997) Excitable Speech. A Politics of the Performative. Routledge, London.
Butler, Judith. (1990) Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. Routledge, London.
Butler, Judith. (1993) Bodies that Matter. On the Discursive Limits of Sex. Routledge, London.
Butler, Judith. (1994) Undoing Gender. Routledge, New York.
Crenshaw, Kimberlé. (1991) Mapping the Marigins: Intersectionality, identity politics and violance against women of color.
Dahl, Ulrika. (2001) Ytspänningar- Feminister, Feminismer och Femmefigurationer. Nr 1.
Tidskrift för Genusvetenskap. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/988/862.
(Hämtad 2016-12-15)
de los Reyes, Paulina. Mulinari, Diana. (2005) Intersektionalitet- kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber.
de los Reyes, Paulina, Mulinari, Diana, Molina, Irene. (2004) Maktens (o)lika förklädnader:
kön, klass och etnicitet i det postkoloniala Sverige. Stockholm. Atlas.
Eduards, Maud. (2005) Förbjuden handling – om kvinnors organisering och feministisk teori.
Malmö: Liber.
Eduards, Maud. (2012) Kroppspolitik: Om Moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas Akademi.
Eduards, (1992) ”Against the Rules of the Game. On the Importance of Women’s Collective Actions”, Maud Eduards et al Rethinking Change, Current Swedish Feminist Research, HSFR.
Enke, A. Finn (2012) Transfeminist Perspectives in and Beyond Transgender and Gender Studies. Philadelphia: Temple University Press.
Erickson-Schroth (Red.) (2014) Trans Bodies, Trans Selves. A Resource for The Transgender Community. Oxford University Press.
76 Feinberg, Leslie. (1992) Transgender Liberation: A Movement Whose Time Has Come. World View Forum.
Haraway, Donna. 1998. Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist Studies. 14 (3)
Gemzöe, Lena. (2014) Feminism. Stockholm. Bilda Förlag & Idé.
Gottzén, Lucas (Red.), Jonsson, Rickard (Red.) (2012) Andra män: Maskulinitet, Normskapande och Jämställdhet. Malmö: Gleerups.
Hooks, Bell. (2000) Feminist Theory: From the Margin to the Center. 2:a utgåvan. Pluto Press, London.
Hooks, Bell. (2000) Feminism Is For Everybody: Passionate Politics. Routledge, London.
Hooks, Bell. (1983) Aint I A Woman: Black Women and Feminism. Pluto press, London.
Halberstam, Judith Jack. (1998) Female Masculinity. Durham: Duke University Press.
Halberstam, Judith Jack. (2011) The Queer Art of Failure. Durham: Duke University Press.
Haraway, Donna. (1991) A Cyborg Manifesto: Science, Technology and Socialist – Feminism in the late Twentieth century. Simians, Cyborgs and Women. Free Association Books,
London.
Haraway, Donna. (1992) The Promises of Monsters: A Regenarative politics for
Inappropriate/ed Others. I L. Grossberg, C. Nelson, P. Treichler, (eds) Cultural Studies.
Routledge, London.
Krieg, Josephine. (2013) A Social Model of Trans and Crip Theory. Narratives and Strategies in the Redefinition of the Pathologized Trans Subject. Lambda Nordica. 3-4/2013.
Kvale, Steinar, Brinkmann, Svend. (2014) Den Kvalitativa Forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lundberg, Aleksa. 2015-06-04. ”En riktig transkvinna”. Ottar. http://www.ottar.se/artiklar/en-riktig-transkvinna. (Hämtad: 2017-01-08)
Lykke, Nina. (2009) Genusforskning - En guide till feministisk teori, metodologi och skrift.
Stockholm: Liber.
77 Lykke, Nina. (2003) Intersektionalitet- ett användbart begrepp för genusforskningen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift (Tidskrift för Genusvetenskap) 1.2003.
http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2275/2031
Lykke, Nina. (2005) Nya perspektiv på intersektionalitet. Problem och möjligheter.
Kvinnovetenskaplig tidskrift (Tidskrift för Genusvetenskap) 2-3.2005 http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/2332/2086
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2010). Hon, Hen, Han. En analys av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner.
Ungdomsstyrelsens skrifter. Stockholm.
Pincus, Ingrid.(1997) Manligt motstånd och ambivalens till jämställdhetsreformer.
Kvinnovetenskapligt forum, skriftserie. Örebro Högskola.
Ramnehill, Maria. (2016) Ett Transfeministiskt Manifest. Stockholm. Atlas Förlag.
Ramnehill, Maria. (2014) Feminismen behandlar transfrågor som en plusmeny. Bang. Nr 3.
http://www.bang.se/feminismen-behandlar-transfragor-som-en-plusmeny/ (Hämtad 2016-12-18)
Raun, Tobias. Trans as Contested Intelligibility. Interrogating how to Conduct Trans Analysis with Respectful Curiousity. 1/2014. Lambda Nordica.
Raymond, Janice. (1994) (orig. 1979) The Transsexual Empire: The Making of the She-Male.
Teachers College Press. Columbia University. London.
Riddell, Carol. (2006) (orig. 1980) ”Divided Sisterhood?”. I Susan Stryker, Stephen Whittle.
The Transgender Studies Reader. New York: Routledge.
Rönnblom, Malin. (SOU 2005:66) Kvinnors organisering möter etablerade politiken. Makt att forma samhället och sitt eget liv. Forskarrapporter till jämställdhetspolitiska utredningen.
Saedzadeh, Zara & Susan Stryker. (2016) Frispel: Möte med Susan Stryker. Om trans* och framtidens forskning. Tidskrift för Genusvetenskap nr 37(4).2016
Scott-Dixon, Krista. (2006) Trans/forming feminisms: Transfeminist voices speak out.
”Inclusion and exclusion”. Sumach Press. Toronto.
Serano, Julia. (2013) Excluded- Making Feminist and Queer Movements more Inclusive.
Berkeley: Seal Press.
78 Serano, Julia. (2016) Whipping Girl- A Transsexual woman on Sexism and the Scapegoating of Femininity. Berkeley: Seal Press.
Serano, Julia. (2009) Whipping Girl- A Transsexual woman on Sexism and the Scapegoating of Femininity. Berkeley: Seal Press.
Stone, Sandy. (2006) (orig. 1991) ”The Empire Strikes Back: A Posttransexual Manifesto”. I Susan Stryker och Stephen Whittle, The Transgender Studies Reader. New York: Routledge.
221-235.
Stryker, Susan. (2006) (De)Subjugated Knowledges: An Introduction to Transgender Studies.
I Susan Stryker och Stephen Whittle. The Transgender Studies Reader. New York, Routledge.
1-17.
Stryker, Susan. (2006) (orig. 1994) ”My Words to Victor Frankenstein Above the Village of Chamounix: Performing Transgender Rage. I Susan Stryker och Stephen Whittle. The Transgender Studies Reader: New York: Routledge. 244-256.
Wahl, Anna, Holgersson, Charlotte, Höök, Pia, Linghag, Sophie. (2011) Det ordnar sig- Teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Otryckta källor
Abramovich, Alex. 13-07-2014. ”Transgender youth will be rejected by a shelter on account of their gender identity/expression”. Centre for addiction and mental health (camh). The Homeless Hub. http://www.homelesshub.ca/blog/1-3-transgender-youth-will-be-rejected-shelter-account-their-gender-identityexpression (Hämtad 2016-10-17)
Duffy, Nick. 19-12-2015. Germaine Greer on Trans Women: ”I Could Call Myself a Cocker Spaniel…” Pink news. http://www.pinknews.co.uk/2015/12/19/germaine-greer-on-trans-women-i-could-call-myself-a-cocker-spaniel/ (Hämtad 13-12-2016)
Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner. En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Halmstad.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/20250/halsan-halsans-bestamningsfaktorer-transpersoner-15038-webb.pdf (Hämtad 2016-12-17)
79 Färlin, Mårten & Bremer, Signe. 28-03-2014 ”Debatten om transpersoners inkludering i feminismen inte ny”. Feministiskt Perspektiv.
https://feministisktperspektiv.se/2014/03/28/debatten-om-transpersoners-inkludering-i-feminismen-inte-ny/ (Hämtad 17-12-2016)
Golightley, Sara. 03-05-2014. Transforming Survival: Transgender People’s Access to Domestic Violance Refugees. Transgender Europe Budapest, Hungary.
http://www.academia.edu/7114765/Transforming_Survival_Transgender_Peoples_Access_to _Domestic_Violence_Refuges. (Hämtad 15-10-2016)
Hale, Jacob & Sandy Stone (1997). ”Suggested Rules for Non-Transsexuals Writing about Transsexuals, Transsexuality, Transsexualism, or Trans”.
https://sandystone.com/hale.rules.html (Hämtad 18-05-2017)
Kulturdepartementet. (2015) Sylvia Rivera Stonewall Upproret. Forum för Levande historia http://www.levandehistoria.se/hbtq/sylvia-rivera-stonewall-upproret
Lundberg, Aleksa. 07-03-2015 ”8 Mars- Viktigt Att Lyfta Transperspektivet”. Politism.
http://www.politism.se/story/8-mars-viktigt-att-lyfta-transperspektivet/#post-23333 (Hämtad 28-12-2016).
Lundberg, Aleksa. 2015-02-11. ”Nej, du får inte kalla mig transa”. Politism.
http://www.politism.se/aleksa-lundberg/nej-du-far-inte-kalla-mig-transa/ (Hämtad 01-01-2017)
Merlan, Anna. 04-22-2015. ”Michigan Womyns Music Festival”. Jezebel.
http://jezebel.com/trans-excluding-michigan-womyns-music-festival-to-end-t-1699412910 (Hämtad 24-10-2016)
Mingus, Mia. 22-08-2011. ”Moving Toward The Ugly: A Politic Beyond Desirability”.
Wordpress. https://leavingevidence.wordpress.com/2011/08/22/moving-toward-the-ugly-a-politic-beyond-desirability/ (Hämtad 06-12-2016)
RFSL. (2015) Begreppsordlista. http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/ (Hämtad 06-01-2017)
RFSL ungdom. (2014) Transformering. ”Rätt och fel- bemötande av transpersoner”.
http://www.transformering.se/ratt-och-fel/bemotande & http://www.transformering.se/
80 Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) (2016). ROKS
värdegrund. http://www.roks.se/sites/default/files/pdf/vardegrund_for_roks.pdf (Hämtad 06-12-2016).
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). ROKS Verksamhetsplan 2015-2017. https://www.roks.se/sites/default/files/2016-10/Verksamhetsplan%202015-2017.pdf (Hämtad 05-02-2017)
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS).(2016) Information om transkvinnor och transtjejer.
https://tjejjouren.se/system/files/media/information_om_transkvinnor_och_transtjejer.pdf (Hämtad 05-03-2017)
The Sylvia Rivera Law Project. (2017) ”Our Approach and Principles”.
http://srlp.org/about/principles/ (Hämtad 05-28-2017)
The TransAdvocate. ”Michigan Womyns Music Festival” http://transadvocate.com/michigan-womyns-music-festival_n_8943.htm (Hämtad 05-05-2017)
Williams, Cristan. 14-09-2013. (Redaktör, The TransAdvocate) ”Michigan Womyns Music Festival”. Texas, Houston. http://www.cristanwilliams.com/b/2013/04/09/michigan-womyns-music-festival/ (Hämtad 05-05-2017)
Framsida: Ebbe Eriksson (2017) Kontakt: erikssonebbe@gmail.com