Vecka 7 # Kroppssammansättning
6.1.4 Kroppssammansättning
Under arbetets gång har vi haft problem att finna studier som avsett studera effekterna av fysisk träning på kroppsfetter och vikt då de flesta interventioner kombinerar fysisk träning och olika kostprogram (Groeneveld & Proper, 2010). Groeneveld och Propers (2010) kunskapsöversikt över arbetsplatsinterventioner för att minska riskerna för hjärt-kärlsjukdom visade få eller inga signifikanta resultat på fettprocent, fettmassa, vikt, BMI och visceralt fett vilket motstrider våra resultat då vi ser positiva signifikanta skillnader för interventionsgruppen på BMI (p=0,005) (se tabell 3) och för visceralt fett (p=0,001) (se tabell 4). Författarna belyser dock problematiken med att flertalet av studierna använt sig av mätmetoder som inte uppnår samma precision som DXA och impendensmätning vilket vi har använt oss av i vår studie. Här efterlyser vi
undersökningar med flera olika grupper t.ex. kontrollgrupp, grupp med fysisk träning och grupp med fysisk träning+kost program vilket skulle kunna ge mer kunskap kring de olika momentens effektivitet på dessa parametrar. Vår studie fann signifikanta skillnader i vikt för interventionsgruppen (p=0,006) med en genomsnittlig viktnedgång
på -1,6 kg/person (se tabell 3). Vid en ökad fysisk aktivitet ser man en ökad
energiåtgång vilket kan vara en av förklaringarna till detta resultat. En annan förklaring, som vi ovan diskuterat, skulle kunna var kostintaget hos deltagarna som i vår studie inte på något sätt begränsats eller analyserats. Signifikanta skillnader sågs i viscerala
fettnivåer hos interventionsgruppen (p=0,001). Risker med höga nivåer av visceralt fett menar Ibrahim (2010) är att de viscerala fettcellerna visat sig vara insulinresistenta men även mindre bra på att lagra fria fettsyror från blodet vilket skapar högre risk för
åderförkalkning och insulinresistens. Yusuf et al. (2005) menar på samma sätt att bukfettet är starkt relaterat till hjärtinfarkt och stroke och att det gynoida fettet
”kvinnliga fettet”, fettet runt midja, höft och tu ) har mot atta effekter vad det g ller lagring av fettsyror och insulinkänslighet. Därför skulle midjemått vara en bättre prediktor än BMI för att utröna risker för denna typ av sjukdomar (Yusuf et al. 2005). Skulle fler studier visa på samma effekt av 7 veckors fysisk träning på viscerala fettnivåerna skulle det vara en stor hälsoinvestering både för arbetsgivare och för den enskilde individen eftersom hjärtkärlsjukdom och stroke står för 45 % av alla dödsfall i Sverige idag (Vetenskapsrådet, 2013). Det man kan sett är att i en studie (n=225) där deltagarna hade samma energiintag/dag fanns ett dos-respons förhållande på de viscerala fettnivåerna, alltså ju högre intensitet på aktiviteten ju större förlust av visceralt fett (Slentz & Aiken, 2005). Effekterna av träningen är inte bara direkta utan Andersson (2011) menar att ett träningspass på 75 % av VO2max under en timme och 20 minuter ger en medelökning av ämnesomsättningen i vila det närmsta dygnet på cirka 7 procent, vilket motsvarar 150 kcal. Om man kalkylerar med att våra testpersoner i övrigt levde som innan interventionen skulle energiåtgången (kcal)/dag öka både genom den fysiska träningen OCH effekterna dagen efter och då generera en
viktnedgång vilket då kan förklara resultaten. BMI har flertalet gånger debatterats som prediktor för ohälsa och anses ha brister i tillförlitlighet eftersom den inte skiljer på olika typer av lipider (fetter). Här kan man tänka sig att midja-höftkvot skulle vara en bättre mätmetod. BMI fungerar bättre om man vill se tendenser i en stor population men i vår studie är underlaget av testpersoner för litet för att dra några slutsatser kring
förändringarna i BMI nivåer.
6.2 Metoddiskussion
6.2.1 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet avser hur säkra vi kan vara på att det vi mätt är representativt för det urval vi studerat (Backman, 1998). Eftersom vi valt att ta med alla som var
intresserande av att delta i studien kan man vara tveksam till generaliserbarheten eftersom urvalsmetoden kan innebära att vi bara fått tag på en viss typ av personer med stillasittande arbete. Detta bör tas i beaktande vid resultatavläsning.
6.2.2 Metoddiskussion
6.2.2.1 Rörlighet
I alla rörlighetsmoment används en myrinmätare vilken mäter rörlighet i flera plan. Denna är använd i ett stort antal studier och har stor tillförlitlighet (Bellardini et al. 2009). Dock anser vi att den har stor felmarginal då en ytterst liten förändring i testmomentet gav stort utslag på myrinmätaren vilket ger ett missledande resultat i undersökningen och gör att validiteten i testet minskar. Bellardini et al. (2008) menar att
rörlighet i axlar, ryggrad och övre extremiterna”. Detta bör tas i beaktande då man
utläser resultaten då en minskad reliabilitet finns.
6.2.2.2 Uthållighetsstyrka
Sörensens isometriska uthållighetstest har vissa faktorer som kan ge olika mätresultat såsom armarnas position och höftens placering (Bellardini et al. 2008). Här försökte vi ha exakt samma position för alla testpersoner. Trunk Curl Static Endurance testet anser vi har en ett problem som gör att reliabiliteten i testet kan minska, detta på grund av att man kan koppla in m. abominis och m. ilopsoas när man sitter under testförfarandet, vilket kan göra att respondenterna orkar sitta längre. Validiteten i testet ökade då vi med noggrannhet såg till att varje testperson satt raka i ryggen i 60 grader. Validiteten kan här snabbt minska om testpersonerna inte sitter rak i ryggen utan krummar ryggen.
6.2.2.3 Kondition
Åstrandstestet som mäter den maximala syreupptagningsförmågan har som de flesta test vissa felkällor. Andersson (2011) menar att vid mätning vid endast ett tillfälle kan uppstå mätfel men att det är en säker metod om man avser mäta en och samma person vid flertalet tillfällen. Därför bör man ha det i åtanke om man ska jämföra olika personers värden då ett maximalt löptest skulle vara att föredra istället. Andersson (2011) delar in felkällorna på Åstrandstestet i tre kategorier, tillfälliga, systematiska och övriga felkällor. I de tillfälliga finns den som vi ofta kallar ”den mänskliga faktorn” d.v.s. att testledaren på ett eller annat sätt påverkat resultatet. I de systematiska
felkällorna menar Andersson (ibid) att man under testet bara gör en uppskattad maxpuls hos testpersonen (220 - ålder) vilket har en stor individuell avvikelse. Den andra
felkällan handlar om variationen i den mekaniska verkningsgarden, alltså att olika människor har olika energiomsättning vid samma belastning. Här är skillnaderna väldigt små men dock finns en viss felmarginal. Andersson (2011) menar att dessa tillsammans har visat att det sammanlagda metodfelet innebär att 5 % kan komma att avvika mer än +- 30 %.
Det maximala syreupptagningstestet på löpband har även det vissa kända mätfel. Ett av dessa är standardiseringen vilket vi försökt undvika genom att vid varje tillfälle ha så identiska förutsättningar som varit möjligt. Ett annat är att man under testet bör fastställa att testpersonen verkligen nått VO2max, vilket för många personer är ett problem att nå upp till. Bellardini et al. (2009) menar att hos elitidrottare når man bara den nivån hos ungefär 50 % och hos ”vanliga” testpersoner är denna siffra lägre än så.
7. Slut at
Slutsatsen av vår studie är att man kan se effekter av 7 veckors fysisk träning på arbetsplatsen hos personer med stillasittande arbete på variablerna VO2max , visceralt fett, fettmassa, vikt, BMI, uthållighetsstyrka enligt Sörensens isometriska
uthållighetstest och Trunk Curl Static Endurance test , rörlighet i halsrygg och rörlighet i hamstringsmuskulatur via Sit and reach test . Inga skillnader kunde ses i blodtryck och skelettmuskelmassa i armar, bål och ben. Vi såg inga signifikanta skillnader ses hos kontrollgruppen oberoende av undersökt variabel.
Om effekterna kommer av endast den fysiska träningen kan vi inte dra några slutsatser om men resultaten var så pass bra att vi anser detta vara en kostnads- och tidseffektiv intervention för arbetsplatser för att förbättra de anställdas fysiska hälsa. Framtida forskning behövs där man försöker utesluta andra faktorers samverkan med den fysiska träningen för att ge större tyngd åt dess eventuella effekter. Fler studier som har studerat långtidseffekterna av denna typ av intervention skulle vara intressanta för att se om det finns några indikationer på hållbara förändringar av kortare interventioner.
Som vidare forskning skulle man också kunna tänka sig att jämföra grupper som använt olika typer av träning (intervall och uthållighet) och se eventuella skillnader i VO2max.
8. Referen er
8.1 Litteratur
8.1.2 Böcker
Andersson, G (2011) Nya konditionstest på cykel. Stockholm: SISU Idrottsböcker. Annerstedt, C & Gjerset, A (1992) Idrottens träningslära. Malmö: SISU Idrottsböcker. Backman, Jarl. (1998) Rapporter och uppsatser. Lund; Studentlitteratur
Bellardini, H., Henriksson, A. & Tonkonogi, M. (2008) Tester och mätmetoder för
idrott och hälsa. Stockholm: SISU Idrottsböcker
Edling, C., Nordberg, G., Albin, M. & Nordberg, M. (2010) Arbets- och miljömedicin –
en lärobok om hälsa och miljö. Lund: Studentlitteratur.
Holme, I & Solvang, B (1997) Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Jeukendrup, A & Gleeson, M (2007) Idrottsnutrition, för bättre prestation. Stockholm: SISU idrottsböcker
Kendall, F. P. & Kendall F. P (RED) (2005) Muscles testing and functions with posture
and pain. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins.
Lännegren, J., Westerblad, H., Ulfendhal, M. & Lundberg, T. (2012) Fysiologi. Lund: Studentlitteratur.
Mathiassen, SE., Munck-Ulfsfält, U., Nilsson, & Thornblad, H. (2007) Ergonomi för ett
gott arbete. Solna: Prevent.
Michalsik, L. & Bangsbo, J (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Patel, R & Davidson, B (1994) Forskningsmetodikens grunder – Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Thomeé, R., Augustsson, J., Wernblom, M., Augustsson, S. & Karlsson, J. (2008).
Styrketräning för idrott, motion och rehabilitering. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Toomingas, A., Mathiassen, S-E. & Wigaeus Tornqvist, E. (2008) Arbetslivsfysiologi. Lund: Studentlitteratur AB
Wigaeus Tornqvist E., Kindenberg U. & Schaerström A (red) (2002) Arbetsrelaterat?
Skador i nacke – skuldror – armar. Stockholm: National institute for working life and
authors.
Wallskär, H., Theorell, T. & Linderborg, C (2007) Stora hälsoboken – Hur din kropp
fungerar och håller längre. Italien: Graphicom srl.
Wirhed, R. (2009) Anatomi med rörelselära och styrketräning. Bjursås: Harpoon Puplications AB.
8.1.2 Artiklar
Alipour A., Ghaffari M., Shariati B., Jensen I., Vingard E (2009). Four-years incidence of sick leave because of neck and shoulder pain and its association with work and lifestyle. Karolinska Institute, Stockholm, Sweden. 34(4), Februari 2009, s.413-418. American College of Sports Medicine (1998). The recommended quantity and quality of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory and muscular fitness and flexibility in healthy adults. Medicine Science in Sports and Exercise. 30(6), Juni 1998, s.975-991.
Andersen, L., Zebis, M., Pedersen, M., Roessler, K., Andersen, C., Pedersen, M., Feveile, H., Mortensen, O. & Sjogaard, G (2010). Protocol for Work place adjusted intelligent physical exercise reducing Musculoskeletal pain in Shoulder and neck (VIMS): a cluster randomized controlled trial. BMC Musculoskeletal Disorders. Vo.11, Augusti 2010, s.173.
Bedogni, G., Malavolti, M., Severi, S., Poli, M., Mussi, C., Fantuzzi, AL. & Battistini, N. (2002). Accuracy of an eightpoint tactile-electrode impedance method in the
assessment of total body water. Eur J Clin Nutr. 56(11), November 2002, s.1143-1148. Borg, E & Kaijser, L (2006). A comparison between three rating scales for perceived exertion and two different work tests. Scandinavian Journal of Medicine & Science in
Sports. 16 (1), Februari 2006, s.57–69.
Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M (1985). Physical Activity, Exercise and Physical Fitness: Definitions and Distinctions for Health-Related Research. Public Health Reports. 100(2), Mars 1985, 126-131.
Ce E., Margonato V., Casasco M., Veicsteinas A (2008). Effects of stretching on maximal anaerobic power: the roles of active and passive warm-ups. J Strength Cond
Res. 22(3), Maj 2008, s.794–800.
Choi, B., Schnall, PL., Yang, H., Dobson, M., Landsbergis, P., Israel, L., Karasek, R & Baker, D (2010). Sedentary work, low physical job demand, and obesity in US
workers. American Journal of industrial Medicine. 53(11), November 2010, s. 1088-1101.
Christensen, J. R., Faber, A., Ekner, D., Overgaars, K., Holtermann, A & Sogaard, K. (2011) Diet, physical exercise and cognitive behavioral training as a combined
workplace based intervention to reduce body weight and increase physical capacity in health care workers - a randomized controlled trial. BMC Public Health. vo.11, Augusti 2011, s.671.
Ekblom-Bak, E (2012). Långvarigt stillasittande är en metabol riskfaktor.
Läkartidningen: Klinik och vetenskap. 109(34-35), 2012, s.1467-1470.
Ekblom-Bak, E, Ekblom, B & Hellénius, M-L (2010). Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet. Läkartidningen. 107(9) Mars 2010, s. 587-588.
Epstein, L H & Roemmich, J N (2001). Reducing Sedentary Behavior: Role in
Modifying Physical Activity. Exercise and sport Sciences Reviews, 29(3), Juli 2001, s. 103-108.
Groeneveld, I, F., Proper, I, K., Beek, A., Hilderbrandt, V.H. & Mechelen, W (2010). Lifestyle-focused interventions at the workplace to reduce the risk of cardiovascular disease - a systematic review. Scandinavian Journal of Work, environment and Health. 36(3), Maj 2010, s.202-215.
Hamer, M., Stamatakis, E., & Mishra, G. D (2010). Television and screenbased activity and mental wellbeing in adults. American journal of preventive medicine. 38(4), April 2010, s.375–380.
Hewitt, J., Whyte, G P., Moreton, M., Someren, K. & Levine, T (2008) The effects of a graduated aerobic exercise programme on cardiovascular disease risk factors in the NHS workplace: a randomised controlled trial. Journal of Occupational Medicine and
Toxicology. 28(3:7), Februari 2008.
Ibrahim, MM. (2009). Subcutaneous and visceral adipose tissue: structural and functional differences. Obesity Reviews. 11(1). Juli 2009, s.11-18.
Izquierdo, M., Ibañez, J., HAkkinen, K., Kraemer, WJ., Larrión, JL. & Gorostiaga, EM (2004). Once weekly combined resistance and cardiovascular training in healthy older men. Med Sci Sports Exerc. 36(3), Mars 2004, s.435-443.
Karavirta, L., Häkkinen, A., Sillanpää, E., García-López, D., Kauhanen, A., Haapasaari, A., Alen, M., Pakarinen, A., Kraemer, WJ., Izquierdo, M., Gorostiaga, E. & Häkkinen K (2011). Effects of combined endurance and strength training on muscle strength, power and hypertrophy in 40-67 year-old men. Scandinavian Journal of Medicine and
Science in Sports. 21(3), Juni 2011, s.402 411.
Katzmarzyk, PT. & Craig, CL (2002). Musculoskeletal fitness and risk of mortality.
Kawano, M., Ambar, G., Oliveira, B., Boer, M., Gardoso, A., & Cardoso, J (2010). Influence of the gastrocnemius muscle on the sit-and-reach test assessed by angular kinematic analysis. Revista Braseleira de Fisioterapia. 14(1), januari/februari 2010, s.10-15
Mattson, C, M. & Holmberg, H-C. (2012) Intervallträningen som ger guld. Svensk
Idrottsforskning. Nr. 2, 2012, s.44-49.
Omer, SR., Emel, O., Ayse, K & Aysegul, K. (2003/2004), Musculoskeletal system disorders in computer users: Effectiveness of training and exercise programs. Journal of
Back and Musculoskeletal Rehabilitation. 17(1), 2003/2004, s.9-13.
Philipson, T J & Posner, R A (1999) The long-run growth in obesity as a function of technological change. NBER Working paper. nr. 7432, November 2008, s. 3-34. Prank, N., Martinson, B., Kessler, R., Beck, A., Simon, G. & Wang, P (2004) The association between work performance and physical activity, cardiorespiratory fitness, and obesity. JOEM. 46(1), Januari 2004.
Proper, K., Koning, M., Beek, A.J., Hildebrandt, V.H., Bosscher, R.J. & Mechelen, W. (2003). The effectiveness of worksite physical activity programs on physical activity, physical fitness, and health. Clinical journal of sport medicine. 13(2), Mars 2003, s.106-117.
Richardson, C. A. & Jull G. A. (1995). Muscle control- pain control. What exercises would you prescribe?. Manual Therapy. nr.1, 1995, s.2-10
Rogoza, AN., Pavlova, TS. & Sergeeva, MV. (2000) Validation of A&D UA-767 device for the self measurement of blood pressure. Blood Pressure Monitoring, 5(4), Augusti 2000, s.227-231.
Salmi, J A (2003). Body composition assessment with segmental multifrequency bioimpedance method. Journal of sports science & medicine. 2(3), September 2003, s.1-29.
Slentz, A, C. & Aiken, B, L. (2005). Inactivity, exercise, and visceral fat. STRRIDE: a randomized, controlled study of exercise intensity and amount. American physiological
society. 99(4), November 2005, s.1613-1618.
Taylor, KL., Sheppard, JM., Lee, H., Plummer, N (2009). Negative effect of static stretching restored when combined with a sport specific warm-up component. J Sci Med
Sport. 12(6), November 2009, s.657–661.
Verdecchia, P., Angeli, F., Poeta, F., Reboldi, GP., Borgioni, C., Pittavini, L. & Porcellat, C (2004). Validation of the A&D UA-774 (UA-767Plus) device for self-measurement of blood pressure. Blood Pressure Monitoring. 9(4), Augusti 2004, s.225-229.
Von Thiele Schwarz, U., Lindfors, P. & Lundberg, U. (2008). Health-related effects of worksite interventions involving physical exercise and reduced workhours. Scand J
Work Environ Health. 34(3), Juni 2008, s. 179-188.
Wilson, JM., Hornbuckle, LM., Kim, JS., et al. (2010). Effects of static stretching on energy cost and running endurance performance. J Strength Cond Res. 24(9), September 2010, s.2274–2279
Zavanela, PM., Crewther, BT., Lodo, L., Florindo, AA., Miyabara, EH. & Aoki, MS. (2012) Health and fitness benefits of a resistance training intervention performed in the workplace (2012). J Strength Cond Res. 26(3), Mars 2012 s.811-817.
Young, W., Elias, G. & Power, J. (2006). Effects of static stretching volume and intensity on plantar flexor explosive force production and range of motion. J Sports
Med Phys Fitness. 43(3), September 2006, s.403–411.
Yusuf,S., Hawken,S., Ôunpuu,S., Bautista,L., Franzosi,M., Commerford, P., Lang, C., Rumboldt,Z., Onen,C., Lisheng,L., Tanomsup, S., Wangai, P., Razak,F., Sharma,A. & Anand,S. (2005). Obesity and the risk of myocardial infarction in 27 000 participant from 52 countries: a case-control study. The Lancet. 9497(366), November 2005, s.1640-1649.
8.2 Rapporter
Anderssen A, S & Jansson, E (2008). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet: Statens Folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet (2008) Fysisk
aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) Stockholm, 2008. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Barnekow Bergkvist, M. (2007). Kan fysisk träning i anslutning till arbetet förbättra
muskuloskeletal hälsa? En kunskapsöversikt. Stockholm: Arbetslivsinstitutet och
författaren. ISBN: 978-91-7045-813-2.
Faskunger, J & Schäfer Elinder, L. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens folkhälsoinstitut. ISBN: 91-7257-468-2.
Klungland Torstveit, M & Bø, K (2008). Olika typer av fysisk aktivitet och träning: Statens Folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet (2008) Fysisk
aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) Stockholm, 2008. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Källestål, C., Bjurvald, M., Menckel, E., Scherström, A., Schelp, L., & Unge, C. (2004). Hälsofrämjande arbete på arbetsplatser. Effekter av interventioner refererade i
systematiska kunskapsöversikter och i svenska rapporter. Sandviken: Statens
Sjögren Lindquist, C. & Wadensjö, E (2010). Kunskapsöversikt, samhällsekonomiska
kostnader för arbetsproblem. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SUB) (2000). Ont i ryggen, ont i nacken. Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SUB) (2007). Metoder för att främja
fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Statens beredning för medicinsk
utvärdering.
Statens folkhälsoinstitut (2011). Ekonomiska beräkningar och bedömningar. Stockholm: folkhälsoinstitutet. ISBN: 978-91-7257-849-4.
Statens folkhälsoinstitut (2012). Stillasittande och ohälsa.- En litteratur samanställning Stockholm: Statens folkhälsoinstitut ISBN: 978-91-7521-057-5.
Statens Folkhälsoinstitut och Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet (2008). Fysisk
aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling/yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA) Stockholm, 2008. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Statens offentliga utredningar (SOU) (1998). Hur ska Sverige må bättre? – Första
steget mot folkhälsomål. Stockholm: Socialstyrelsen.
UK Department of Health (2004). At least five a week. Evidence in the impact of
physical activity and its relationship to health. En rapport från Chief Medical Officer.
London: Department of Health.
US Department of Health and Human Services (2008). Physical Activity Guidelines
Advisory Committee Report, 2008. To the Secretary of
Health and Human Services. Washington: Department of Health and Human Services. Wikland, M (2009). Om fysisk aktivitet. En kunskapsrapport om fysisk aktivitet till Stockholms läns landsting. Stockholm: Centrum för hälsa.