Kultur, arkiv och bibliotek

Kulturrådet uppger att de: ”har möjlighet att inom sitt arbete och sina uppdrag bidra till uppfyllelsen av de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Genom

kultursamverkansmodellen (KSM) skapas en möjlighet att på ett övergripande plan ange ändamålen med det statliga stödet.” Myndigheten fördelar cirka 1,3 miljarder kronor i bidrag till landsting och regioner, merparten av beloppet inom

kultursamverkansmodellen. Kulturrådet styr inte hur medlen fördelas inom/mellan de sju områden som anges i förordningen men ställer vissa generella krav kopplade till de kulturpolitiska målen. Kulturrådet skriver att: ”Ett moment inom KSM är de

tillfälliga utvecklingsbidragen vilka ger möjligheter att stärka och utveckla olika områden.” Ingen särskild planering finns för kulturmiljöarbetet vid Kulturrådet, enligt myndighetens svar.

Myndigheten för kulturanalys svarar att: ”Vår roll som analysmyndighet är att bidra med analyser av kulturpolitikens effekter. Genom vårt uppdrag att utvärdera den statliga kulturpolitiken bidrar vi med kunskap om måluppfyllelse inom kulturpolitikens alla områden, vilket även kan komma att beröra måluppfyllelsen av de nationella målen för kulturmiljöarbetet.” Myndigheten för kulturanalys skriver även att de har ett särskilt ansvar för den officiella statistiken inom kulturmiljöområdet. Myndigheten för kulturanalys avser att framöver kunna bidra med statistik inom området. Statistiken i kombination med övriga analyser kan utgöra underlag för hur området kulturmiljövård kan utvecklas över tid, enligt myndighetens skriftliga svar.

Statens konstråd anser att myndighetens arbete och uppdrag har hög relevans för uppfyllelsen av de nationella målen för kulturmiljöarbetet. Myndigheten redovisar ett antal exempel, vilka beskrivs i korthet nedan.

Inom tillsynsverksamheten har Statens konstråd mellan åren 2006 ‐2008 kartlagt samtliga byggnadsanknutna konstverk beställda av Statens konstråd åren1937‐ 2006⁵⁶. Mellan åren 2011‐2014 har Konstrådet med stöd av Riksantikvarieämbetet drivit ett FoU‐projekt och producerat boken Offentlig konst – Ett kulturarv. Boken innehåller 25 fallstudier över offentlig konst och moderna kulturmiljöer från 1920‐ tal till slutet av 1900‐talet. Fallstudierna visar att både offentliga och privata aktörer inom kulturmiljöområdet om den byggnadsanknutna konsten och de moderna kulturmiljöerna ska få motsvarande skydd som äldre byggnader och miljöer. Enligt Statens konstråds skriftliga svar arbetar myndigheten för att öka kunskapen om, och förståelsen för hur dessa kulturmiljöer och konstnärliga värden

56

Statens konstråd. Beställd konst: Fastighetsägarnas vård och underhåll av

byggnadsanknuten konst. Stockholm: Statens konstråd, 2008.

64

ska kunna bevaras och användas i framtiden. I detta är det nödvändigt att skapa ett brett engagemang för moderna kulturmiljöer och offentlig konst. Detta gör Statens konstråd genom böcker, seminarier, konferenser och lokala och regionala

utvecklingsprojekt. Regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga

miljöer har lett till nya arbetsmetoder för samverkan mellan yrkesgrupper och

människors delaktighet i gestaltning av offentliga miljöer.

Statens konstråd planerar att inom verksamhetsområdet stadsutveckling att vidareutveckla kunskapen och erfarenheterna som har byggts upp av

myndigheterna inom regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga

miljöer⁵⁷. För Statens konstråd är spridningen av boken Offentlig konst – Ett

kulturarv prioriterad. Inom verksamheten Tillfälliga projekt utvecklar Statens

konstråd nya metoder för att låta samtidskonsten interagera med olika

samhällsmiljöer, institutioner och civilsamhället. I tematiska satsningar, t.ex. i omvandling av bruksmiljöer eller förtätning av miljonprogramsområden inkluderas kulturmiljöarbete.

Kungliga biblioteket svarar skriftligen att de bidrar till målens uppfyllelse genom Kungliga bibliotekets uppdrag: ”… att samla in fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling, samt att ha en nationell överblick och utveckla biblioteksväsendet i samverkan”. Institutet för språk och folkminnens (SOFI) svarar att det uppdrag myndigheten har och det arbete de bedriver indirekt, genom den kunskap som finns inom myndigheten, bidrar till kulturmiljöarbetet. Vidare svarar SOFI att: ”Genom det material som finns i institutets arkiv bidrar institutet med en kunskapsbank när det gäller kulturmiljön. Kunskaperna tillgängliggörs genom besök från forskare och intresserad allmänhet, och vidare genom kunskapsspridning i form av föreläsningar, rådgivning och publikationer”. SOFI har vidare under perioden åren 2011-2013 haft regeringens uppdrag att, som samordnande myndighet, utveckla arbetet med tillämpningen av Unescos

57

Regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer har involverat myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd under åren 2010-2013.

65

konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet i Sverige. En slutrapport inlämnades i februari 2014.

Enligt Riksarkivets skriftliga svar har de inget direkt uppdrag inom området, men de kan bidra indirekt då de ”förvaltar arkiv från den statliga och enskilda sektorn från medeltiden och in i framtiden”. Riksarkivet nämner i sitt svar flera aktiviteter och projekt som de anser bidrar till målens uppfyllelse, bland annat:

- EU-projektet Digital Cultural Heritage – Road Map for Preservation (DCH-RP)

- Samverkan inom E-delegationen

- Samverkar med högskolor, länsstyrelser, regionförbund, länsbibliotek, länsmuseer och andra regionala aktörer för att stödja kulturell verksamhet i hela riket, bland annat genom utarbetande av regionala kulturarvsprogram - Samverkan inom Samordningssekretariatet för digitalisering (Digisam) - Regeringsuppdrag avseende regionalt utvecklingsarbete

Arkitektur- och Designcentrum (ArkDes) svarar skriftligen att myndighetens kunskapsarbete indirekt kan relatera ”till de nationella målen för kulturmiljöarbetet i den meningen att ökad kunskap kan bidra bl.a. till att främja människors

delaktighet i kulturmiljöarbetet och deras möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.” ArkDes uppger att de har satt upp som ett av sina strategiska mål att bidra till ökad kunskap inom myndighetens ämnesområden. De vill därmed stimulera individen till att bli en aktiv medborgare som tar del i

samhällsutvecklingen, samhällsdebatten och i utformningen av sin livsmiljö. ArkDes samlingar omfattar material kring byggnader som idag utgör en del av vårt gemensamma kulturarv och specifika miljöer som äger stort kulturhistoriskt värde.