Denna studie omfattar många olika sammanhang och stora kulturella olikheter. Dessa kulturella skillnader har stor betydelser i kvinnors beslut angående att stanna kvar eller att lämna. Det empiriska materialet har samlats in från elva olika länder som nämnts tidigare. Det är stora kulturella skillnader mellan industri- och utvecklingsländer. Som nämnts tidigare anses alltså mannen vara normen och ha ful rätt att bestämma över kvinnans beteende. Han tvingar många gånger kvinnan att stanna kvar i den våldspräglade relationen genom sin överordnade status. Det är denna sociala norm som tyvärr ibland tvingar henne att stanna kvar detta påvisas i många studier från olika utvecklingsländer såsom Filippinerna, Zimbabwe och Indien (Estrellado & Loh 2014, s. 582; Vranda 2013, s. 141). De kulturella skillnaderna var ibland också mycket stora mellan välutvecklade- och underutvecklade länder. I de välutvecklade länderna fanns ofta ett bra fungerande välfärdssystem. Detta förenklade problemet för kvinnorna som därmed lättare kunde lämna ett destruktiv förhållande. Däremot i underutvecklade länder var det svårare att lämna på grund av avsaknad hjälp från samhällets sida. Studiens teoretiska ram bekräftas också i detta uttalande.
Hirdmans (2003, ss. 47-98) teori om genus förklarar ju mannen som normen i samhället (som nämnts tidigare) och kvinnan det andra, återigen har mannen tolkningsföreträde. Det är mannen som definierar kvinnans verklighet. Connell (2006, s.12) understryker återigen att det är mannen som är den överordnade. Också han fick fram, att mannen många gånger ansåg kvinnan vara hans ägodel. Ett annat exempel på kvinnans underordnade status är att kvinnan inte själv får bestämma vem hon ska gifta sig med.
Det är ofta hennes pappa som har ansvaret att bestämma. Detta påvisas också i en studie gjord av Kelmendi i Kosovo (2015, s. 696). En annan studie gjord i Kanada av Davies, Ford-Gilboe och Hammerton (2009, s.34) visar även på de kulturella svårigheterna som uppstår när kvinnor lämnar sitt förhållande. Detta beror återigen på bristande jämställdhet mellan könen. Connell (2006, ss. 16-17) håller med om detta uttalande. Han menar att det finns ojämlikheter i samhället på grund av denna könsuppdelning. I en annan studie från Kosovo visade det sig att kvinnor skämdes för att söka hjälp. De vill inte erkänna för någon utomstående att deras förhållande var misslyckat (Kelmendi 2015, s. 695). Detta lede till att kvinnor ibland stannar kvar i sitt förhållande på grund av samhällets påtryckningar.
11 Konklusion
Syftet med detta examensarbetet var att utifrån aktuell forskning samla in en översiktlig bild av de faktorer som påverkar kvinnans beslut då det gäller att stanna kvar eller att lämna ett våldspräglat förhållande. Studien har utförts genom en systematisk litteraturöversikt om mäns våld mot kvinnor i heterosexuella parrelationer. Det empiriska materialet valdes ur databaser (PsycInfo och Social Services Abstract) som hade vetenskapligt granskade artiklar. Studien har kommit fram till faktorer såsom dålig självkänsla, stigma, skuld, skam, barn, ekonomi, social status, social norm, männens makt och kontroll (som nämnts tidigare). Dessa faktorer har ett starkt samband med varandra, däremot har alla faktorerna varierande betydelse beroende på vilket socialt sammanhang det handlar om. Sedan har faktorerna analyserats utifrån genus- och maskulinitetsteorin. Studien har kommit fram till att det är mycket vanligt att mannen och kvinnan har olika status i olika länder. Det vill säga att män har en överordnad status och kvinnor har en underordnad status. Män och kvinnor har också olika könsroller där mannen har ett anställningsarbete utanför hemmet medan kvinnan ofta är hemarbetande och sköter hushållet. Både genus- och maskulinitetsteorin stödjer detta uttalande. Männen utövar våld mot kvinnorna för att behålla sin överordnade status och kvinnor härdar ut på grund av att de är underordnade.
I studiens resultat belyser den stora kulturella skillnaden mellan de olika länderna (dvs utvecklade och underutvecklade länder). I de välutvecklade länderna så finns det oftast ett välfungerande system som hjälper kvinnorna när de väljer att lämna sin partner. Däremot blir det ju betydligt svårare i dem underutvecklade länderna. Genus- och maskulinitetsteorin bekräftar också detta uttalande.
Slutligen studien även tar upp vikten av jämställdhet mellan mannen och kvinnan. Med jämställdhet menas att en man och en kvinna ska ha samma rättigheter och samma möjligheter att forma sina egna liv. I problembakgrunden diskuterades det sjätte jämställdhetsdelmålet som handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det övergripande syftet med delmålet är att män, kvinnor, pojkar och flickor ska ha exakt samma rättigheter och samma möjligheter när det gäller kroppslig integritet. Det empiriska materialitet bekräftar också detta. Genus- och maskulinitetsteorierna förklarar att det fortfarande finns könsuppdelning överallt. Fortfarandet finns det stora brister då det gäller jämställdheten i världens länder.
Ett förslag till vidare forskning är att göra en systematisk litteraturöversikt genom andra databaser (än PsycInfo och Social Services Abstract). Den andra förslaget är att studera eventuella skillnader mellan olika industri- och utvecklingsländer när det gäller kvinnans beslut att stanna kvar eller att lämna ett våldspräglat förhållande. Det tredje förslaget är att studera hur våldet påverkar andra typer av parrelationer såsom homosexuella och transpersoner.
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Allen, M. (2012). Domestic Violence within the Irish Travelling Community: The Challenge for Social Work. British Journal of Social Work, 42(5), 870-886.
Baholo, M., Christofides, N., Wright, A., Sikweyiya, Y., & Jama Shai, N. (2014). Women's experiences leaving abusive relationships: A shelter-based qualitative study.
Culture, Health & Sexuality, 17(5), 1-12.
Becker, H. (2008). Tricks of the trade : Yrkesknep för samhällsvetare (1. uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Bergström, G. & Boréus, K. (2012) Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Bergström, G. & Boréus, K. (red.) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Bettany-Saltikov J. & McSherry R. (2016). How to do a systematic literature review in
nursing: a step-by-step guide. London: McGraw-Hill Education/Open University Press.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3. ed.). Liber.
Brown, Chris, Trangsrud, Heather B., & Linnemeyer, Rachel M. (2009). Battered Women's Process of Leaving: A 2-Year Follow-Up. Journal of Career Assessment, 17(4), 439-456.
Brottsförebyggande rådet (Brå) (2018). https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html (2018-01-28)
Chireshe, E. (2015). Christian Women’s Experiences of Domestic Violence in Zimbabwe. Affilia, 30(3), 380-394.
Christy & Valandra (2017). A Multi-Systems Life Course Perspective of Economic Abuse. Advances in Social Work, 18(1), 80-102.
Connell, R. W. (1999) Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos Connell, R. W. (2006) Om genus. Göteborg: Daidalos
Davies, L., Ford-Gilboe, M., & Hammerton, J. (2009). Gender Inequality and Patterns of Abuse Post Leaving. Journal of Family Violence, 24(1), 27-39.
Diemer, K., Humphreys, C., & Crinall, K. (2017). Safe at home? Housing decisions for women leaving family violence. Australian Journal of Social Issues, 52(1), 32-47.
Ekbrand, H., & Göteborgs universitet. Sociologiska institutionen. (2006). Separationer
och mäns våld mot kvinnor (Göteborg studies in sociology, 28). Göteborg: Department
of Sociology, Göteborg University.
Ekström, V. (2012). Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck. Retfærd. Nordisk Juridisk
Tidsskrift, 35(3), 51-68.
Enander, V. (2010). ”A fool to keep staying”: Battered women labeling themselves stupid as an expression of gendered shame. Violence against Women, 16(1), 5-31.
Estrellado, A. & Loh, J. (2014). Factors Associated With Battered Filipino Women’s Decision to Stay in or Leave an Abusive Relationship. Journal of Interpersonal Violence,
29(4), 575-592.
Enander, V., & Holmberg, C. (2008). Why Does She Leave? The Leaving Process(es) of Battered Women. Health Care for Women International, 29(3), 200-226.
Fanslow, Janet L., & Robinson, Elizabeth M. (2010). Help-Seeking Behaviors and Reasons for Help Seeking Reported by a Representative Sample of Women Victims of Intimate Partner Violence in New Zealand. Journal of Interpersonal Violence, 25(5), 929-951.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier :
Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (3. utg.. ed.). Stockholm:
Natur & Kultur.
FN (1993) Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor.
Gharaibeh, M., & Oweis, A. (2009). Why Do Jordanian Women Stay in an Abusive Relationship: Implications for Health and Social Well-Being. Journal of Nursing
Scholarship, 41(4), 376-384.
Hirdman, Y. (1990). Genussystemet. I SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Hirdman, Y. (2003). Genus : Om det stabilas föränderliga former (2., [rev.] uppl.. ed.). Malmö: Liber.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande : Från kunskapsteori till metodteori (2., [utök. och kompletterade] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Johnsson-Latham, G. (2008). Mäns våld mot kvinnor i ett globalt perspektiv. Heimer, G. & Sandberg, D. (red.), (2008). Våldsutsatta kvinnor : samhällets ansvar (2 uppl.. ed). Lund: Studentlitteratur.
Kelmendi, K. (2015). Domestic Violence Against Women in Kosovo: A Qualitative Study of Women’s Experiences. Journal of Interpersonal Violence, 30(4), 680-702. Kim, J., & Gray, K. (2008). Leave or Stay?: Battered Women's Decision After Intimate Partner Violence. Journal of Interpersonal Violence, 23(10), 1465-1482.
Lacey, K. (2010). When Is It Enough for Me to Leave?:Black and Hispanic Women’s Response to Violent Relationships. Journal of Family Violence, 25(7), 669-677.
Lapan, S. (2012). Practitioner action research. I Lapan, S., Quartaroli, M., & Riemer, F. (2012). Qualitative research : An introduction to methods and designs. San Francisco, Calif.: Jossey-Bass.
Lee, Y., & Bell-Scott, P. (2009). Korean Immigrant Women's Journey from Abused Wives to Self-Reliant Women. Women & Therapy, 32(4), 377-392.
Letourneau, N., Morris, C., Stewart, M., Hughes, J., Critchley, K., & Secco, L. (2013). Social Support Needs Identified by Mothers Affected by Intimate Partner Violence.
Journal of Interpersonal Violence, 28(14), 2873-2893.
Levin, C. (2008) Att undersöka ”det social” några utgångar (red). Meeuwisse, Swärd, Eliasson-Lappalainen, Jacobsson, Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, . . . Jacobsson, Katarina. (2008). Forskningsmetodik för socialvetare (1. utg.. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Matlow, R., & Deprince, A. (2015). The Impact of Appraisals and Context on Readiness to Leave a Relationship Following Intimate Partner Abuse. Violence Against Women,
21(9), 1043-1064.
Moe, A. (2009). Battered Women, Children, and the End of Abusive Relationships.
Affilia, 24(3), 244-256.
Murray, C., Crowe, A., & Flasch, P. (2015). Turning Points: Critical Incidents Prompting Survivors to Begin the Process of Terminating Abusive Relationships. The Family
Journal, 23(3), 228-238.
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (2018). Mäns våld mot kvinnor - ett globalt
perspektiv.
http://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-perspektiv/mans-vald-mot-kvinnor---ett-globalt-perspektiv/ (2018-02-28).
Nouer, S., Mackey, S., Tipton, S., Miller, N., & Connor, N. (2014). Identifying Predictors for Children Witnessing Intimate Partner Violence. Journal of Family Violence, 29(6), 675-679.
Rasool, S. (2016). Help-Seeking After Domestic Violence: The Critical Role of Children.
Regeringskansliet. (2018). Mäns våld mot kvinnor ska upphöra - regeringens insatser. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mans-vald-mot-kvinnor-ska-upphora---regeringens-insatser/ (Hämtad 2018-06-01).
Silverman, D. (2016). Qualitative research (4.th ed.). London: SAGE.
Scheffer Lindgren, M., & Renck, B. (2008). Intimate partner violence and the leaving process: Interviews with abused women. International Journal of Qualitative Studies on
Health and Well-Being, 2008, Vol.3(2), P.113-124, 3(2), 113-124.
Scheffer Lindgren, M. (2009). "Från himlen rakt ner i helvetet": Från uppbrott till
rättsprocess vid mäns våld mot kvinnor i nära relationer: From break-up to legal proceedings in men's violence against women in intimate partner relationships. Karlstad
University Studies, 2009.
Socialstyrelsen (2016). Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens
arbete med våld i nära relationer.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-6-37 (Hämtad 2018-0529)
Socialstyrelsen (2018) Våld i nära relationer.
https://www.socialstyrelsen.se/valds-ochbrottsrelateradefragor/valdinararelationer (Hämtad 2018-05-29).
SOU 2014:49. Nationella samordnaren mot våld i nära relationer. Våld i nära relationer – en folkhälsofråga. Förslag för ett effektivare arbete: Delbetänkande.
http://www.regeringen.se/49bb84/contentassets/9d9b0adf4a844a77836ffa9ca6b466df/sa
mmanfattning-av-sou-201449-vald-i-nara-relationer---en-folkhalsofraga (Hämtad
2018-05-29)
Vranda, M. N. (2013). Exploring Domestic Violence in an Indian Setting. Indian Journal
of Gender Studies, 20(1), 135-146.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm
WHO (2005.) WHO multi country study on women’s health and domestic violence
against women. Garcia-Moreno, C., Jansen, H., Watts, C. & Ellsberg, M. (eds) (2005).
Geneva: World Health Organisation.
Zosky, Diane. (2011). A matter of life and death: The voices of domestic violence survivors. Affilia Journal of Women and Social Work, 26(2), 201-212.