Kulturen i Botkyrka

Botkyrka satsar på kulturen genom en rad olika verksamheter och precis som målen beskriver riktas främst verksamheten mot barn och ungdomar. Kulturen arrangerar bland annat kulturläger och kulturmånad. Verksamheten innefattar

också Botkyrka konsthall och järnåldersbyn Hogslaby.155 Kommunen

marknadsför sig också som en ”upplevelsekommun”. Kultur- och fritidsnämnden är en del av Botkyrka kommuns upplevelsesatsning, vars mål är att ”kreativitet och upplevelser ska genomsyra alla verksamheter.”156 Detta

152

Långsiktiga mål för kultur- och fritidsnämnden, http://www.botkyrka.se/kultur-fritid/bibliotekenibotkyrka/bibliotekochoppettider//biblioteksplan//, (2006-04-20), klicka på ”bilagor”, s. 2. 153 Ibid., s. 2. 154 Ibid., s. 1. 155

”Nytt från Kulturen i Botkyrka – Botkyrka kommun”, http://www.botkyrka.se/kultur-fritid/kultur/, (2006-05-12).

156

stämmer väl överens med det som kommunförbundet förespråkade: att kulturen ska genomsyra alla verksamheter i kommunen och att man ska lämna det sektorstänkande statliga synsättet som dominerat den kommunala kulturpolitiken från 1970-talet. Upplevelsesatsningen beskrivs som en slags strategi för att ta tillvara kommunens positiva sidor och göra den till en tillväxtfaktor. Det område som det handlar om är den så kallade upplevelseindustrin.157

Satsningen kom till för några år sedan efter att kommunen kämpade med en bild av Botkyrka som en problemkommun. Företrädare för kommunen började då identifiera andra, mer positiva, bilder av kommunen. Kommunen är till exempel ung, har en mångkulturell karaktär, det finns bra utbildningar i kommunen och det finns ett aktivt kulturområde. De positivare bilderna har paketerats till en strategi för att förändra synen på kommunen. I och med detta har kulturen blivit väldigt starkt imageskapande i sin helhet för kommunen.158

Upplevelsesatsningen består av olika delar. Dels finns det en kulturell verksamhet som kommunen står för och som organisationer bidrar till. Den består också av att det satsas på utbildningar inom området. Det finns också estetiskt program och medieprogram på gymnasienivå samt cirkusutbildning. Kulturchefen menar att detta i sin tur kan leda till eftergymnasiala utbildningar eller att man kan bilda företag. Genom detta kan aktiva stärka sina villkor i de aktuella branscherna som ofta är svåra, rent ekonomiskt, att verka inom. Konstnärer och kulturarbetare kan hitta nya marknader i och med detta, eftersom det skapas kontakter och de kommer in i kommunen. De i sin tur tillför nya kompetenser genom att de tillför nya sätt att se på saker och ting.159

De delar som samspelar kan sägas vara kultur, utbildning och näringsliv. Basen för upplevelsesatsningen är kulturhuset Subtopia där näringsliv, kommunal verksamhet och fristående kulturaktörer sammanförs.160

Kulturchefen menar att Botkyrka förstått vikten av kulturen och därför har man satsat på den. Genom satsningar på kulturen har bilden av Botkyrka förändrats. Under 1990-talet, då kommunerna hade det svårt ekonomiskt, satsade ändå Botkyrka kommun på kulturen genom investeringar i nytt bibliotek, ny konsthall, Subtopia och på att Cirkus Cirkör skulle komma till kommunen, man förstärkte den kulturpedagogiska verksamheten med nya

157

”Upplevelsesatsningen – Botkyrka kommun”,

http://www.botkyrka.se/kultur-fritid/kultur/upplevelsesatsning/, (2006-03-31). 158

Jansson, Eva, Kulturchef Botkyrka kommun, intervju 2006-03-23. 159

Ibid. 160

tjänster samt satsade på mångkulturellt centrum. Idag satsas det på film samtidigt som man arbetar med frågan om att skapa en nationalscen för nycirkus.161

I reklamtidning Kraft från Botkyrka kommun står det i inledningen:

Det gäller att hitta Botkyrkas styrkor och göra dem till tillväxtfaktorer. Ett bra exempel är kommunens satsningar på en av de stora tillväxtbranscherna – upplevelsenäringen. 162

Botkyrka har verkligen använt kulturen som en lokaliseringsfaktor och en ekonomisk faktor. Det instrumentella språkbruket blir tydligt här genom att kulturen blir en metod för att uppnå ekonomisk utveckling. Kulturchefen menar också att Botkyrka arbetar för att lyfta fram kulturens roll inte bara som något som är viktigt för individen och den personliga utvecklingen. De försöker också att sätta den i ett större sammanhang: ”Du kan koppla den kulturella basen till tillväxtfrågan, näringsfrågan och det har vi gjort här”.163

Detta resonemang skiljer sig från den statliga kulturpolitiken.

Botkyrka menar att upplevelsesatsningen är en framtidsbransch som skapar arbetstillfällen och ekonomisk lönsamhet.164 Genom upplevelsesatsningen vill alltså kommunen få en positiv image samtidigt som den också vill generera ekonomisk tillväxt och sysselsättningstillfällen. Går man in på kommunens hemsida finner man upplevelsesatsningen under både kultur- och näringslivsavdelningen. Kulturgeografen Maria Wikhall pekar dock på att studier visat att kultur fungerar bättre som imageskapare för en region än vad det genererar arbetstillfällen och andra ekonomiska effekter.165

En av de intervjuade bibliotekarierna anser att det är bra att kulturen används i profileringssyfte, som det görs med upplevelsesatsningen, och menar att det vore bra om även biblioteken kunde användas på samma sätt. Problemet är att biblioteken är mer förankrade i vardagen och inte lika synliga som kulturen, trots att färre människor egentligen berörs av kulturen jämfört med biblioteken.166 Flera av de intervjuade menar att biblioteken kommer en aning i skymundan av kulturen även om det blivit bättre de senaste åren. En av dem menar att biblioteken ibland saknar uppskattning och att fokus nu främst ligger

161

Jansson, intervju, 2006-03-23. 162

Kraft, tidning från Botkyrka kommun.

163

Jansson, intervju, 2006-03-23. 164

”Vad är upplevelseindustrin? – Botkyrka kommun”,

http://www.botkyrka.se/naringslivet/naringslivibotkyrka/upplevelsesatsningen/2067.html, (2006-04-26). 165

Wikhall, 2003, s. 106. 166

på upplevelsedelen.167 En annan menar att kulturdelen utvecklats mycket mer än biblioteken och att den märks mera. De är lite mer ”spektakulära”, som bibliotekarien uttrycker det.168 För att motverka att komma i skymundan menar de intervjuade bibliotekarierna att biblioteken behöver marknadsföra sig bättre.

Uppenbart är att Botkyrka försökt att använda kulturen i ett profileringssyfte, något som Skot-Hansen menar kännetecknar den instrumentella rationaliteten. Botkyrka har flera så kallade flaggskepp såsom kulturhuset Subtopia och nycirkusgruppen Cirkus Cirkör, som framhävs i många sammanhang. Tendensen till ”kulturaliseringen”, det vill säga att allt blir kultur, finns också i Botkyrka genom att kulturen ska genomsyra alla verksamheter. Samtidigt värnar kulturpolitiken de demokratiska aspekterna genom att man vill nå ut med kulturen till alla grupper, även de som normalt inte känner sig hemma på kulturområdet. Precis som Skot-Hansen poängterar så existerar de tre rationaliteterna sida vid sida, även om den instrumentella är den som syns mest utåt och som kommunen möjligen prioriterar extra, eftersom det finns pengar att hämta där.