Kulturmiljöarbetet som del i regional utveckling och tillväxt

V

Innovation en viktig del i attraktiviteten Den regionala tillväxtpolitiken har idag i stor utsträckning fokus på utveckling av regionala styrkeområden, s.k. smart specialisering. Detta sätter agendan för arbete såväl på EU- som natio­ nell och regional nivå. Parallellt med detta – och som en del av arbetet med smart specialisering – präglas tillväxtarbetet av ett fokus på innovation och förnyelse som en grundläggande förutsätt­ ning för hållbar tillväxt – både i näringslivet och i regionen i stort. Synen på innovation har vidgats från att omfatta enbart nya produkter och tjäns­ ter för en marknad, till att även inkludera social innovation och innovation av offentlig verksam­ het som kan bidra till förnyelse av samhället i stort. En viktig förutsättning här är att identifiera områden eller utmaningar där det finns potential

för innovation som kan bidra till skapande av nya värden.

En utgångspunkt för Riksantikvarieämbetet i arbetet med Gruvuppdraget har varit begrep­ pet attraktion. I kapitel 3 presenterades kort den modell för attraktivitet som Riksantikvarieäm­ betet använt sig av i uppdraget där man talar om tre olika typer av attraktivitet. Det är också en modell som används mer generellt i arbetet med lokal och regional utveckling för att urskilja olika dimensioner – och målgrupper – för arbetet med att stärka attraktiviteten.

För att markera den centrala roll som inn­ ovation har i arbetet med regional utveckling och tillväxt idag har vi valt att komplettera den modell för attraktivitet som Riksantikvarieämbe­ tet använder sig av. Jämte de tre typerna av attrak­ tivitet vill vi lägga till ytterligare en typ av attrak­ tivitet som rör innovationsförmågan kopplat till kulturmiljöerna så modellen kommer att omfatta följande typer av attraktivitet:

• Attraktivt för att besöka.

• Attraktivt för att bo och leva.

• Attraktivt för att verka.

För arbetet med kulturmiljöer som del i regional utveckling och tillväxt blir det då viktigt att se kul­ turmiljöer som grund för innovation och värdeska­ pande. Detta inte minst kopplat till den vidare syn på innovation som beskrivits ovan som också inbe­ griper nya former av värdeskapande som social inn­ ovation och innovation i offentlig sektor.

Kulturens roll i regionala strategier

Utifrån den syn på attraktivitet som vi beskrivit ovan har vi kartlagt innehållet i regionala utveck­ lingsstrategier samt regionala strategier för smart specialisering (i den mån man har en sådan stra­ tegi) för de län som omfattas av Bergslagssats­ ningen.

Det är slående i vilken omfattning som kultur i vid bemärkelse lyfts fram som en viktig tillgång och förutsättning för attraktionskraft för att besöka, leva och bo och att verka i de regionala strategierna. Kulturmiljöer och kulturarv fram­ hålls explicit i flera fall, men främst talar man om kultur (och kanske främst den skapande kulturen). I den regionala utvecklingsstrategin för Örebro län beskrivs kulturmiljöernas och kul­ turarvets betydelse för regional utveckling på föl­ jande sätt, främst med betoning på betydelsen för självbilden och framtidstron i regionen:

utom länet ska också stimuleras.

Kulturmiljö och kulturarv framhålls inte minst när det gäller attraktivitet för att leva och bo och att besöka där kulturmiljöerna ses som cen­ trala för en attraktiv livsmiljö. Kulturmiljöerna ses också som en självklar förutsättning för en utveckling av besöksnäringen.

Figur 6 ger några exempel på skrivningar i de regionala utvecklingsstrategierna där man fram­ håller kultur och kulturmiljöer som en viktig för­ utsättning för utvecklingen av regionens attrak­ tionskraft ur olika aspekter.

Även när det gäller attraktivitet att innovera kan vi finna exempel där kultur (i vid bemärkelse) är en viktig förutsättning för utveckling av regi­ onala styrkeområden. Det är främst Dalarna och Värmland som i sina strategier för smart specia­ lisering identifierat regionala styrkeområden där kulturen är en viktig förutsättning för innova­

Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget?

Attraktivt att besöka

”Västmanland har potential för en utvecklad besöks­ näring. De riksintressanta natur- och kulturmiljö­

värden som finns i länet är en viktig resurs för besöksnäringen. Värdena behöver bevaras, vårdas och utvecklas på ett väl planerat sätt och i bred sam­

verkan för att ge förutsättning för en långsiktigt hållbar utveckling.”

(Länsstyrelsen Västmanland)

Attraktivt att bo och leva

”Att skapa förutsättningar för goda livs- och boende­ miljöer är därför en central del i arbetet att stärka Dalarnas

attraktionskraft. Där människor och kompetens väljer att samlas, där sker också utveckling och framsteg … Kulturmiljön bidrar då i hög grad till upplevelsen av den fysiska miljön och bidrar till öppenhet och förståelse för historiska sammanhang och för platsens själ. Allt detta utgör positiva särdrag för Dalarna som region och utgör

då samtidigt en motkraft till urbaniseringen.” (Region Dalarna)

Figur 6. Kultur och kulturmiljö som del i regional utveckling. Källa: Kontigo, efter regionala utvecklingsstrategier.

Attraktivt att verka

”Kulturen har även ett viktigt värde i sig själv, genom sin betydelse för individerna och samhället. Med fler skapande individer i befolkningen och ett stort utbud av kultur så ökar möjligheterna för en plats att växa och locka till sig kreativa människor,

nya företag och investeringar.” (Region Värmland)

Attraktivt att innovera

”NATUREN, KULTUREN OCH PLATSENS DIGITALISERADE UPPLEVELSER. Vi iscensätter platsens kunskaper, berättelser och naturvärden med digital teknik och media som hjälp för att skapa unika upplevelser för besökare.” (Region Värmland)

”INNOVATIV UPPLEVELSEPRODUKTION. Dalarnas kunskaps­ miljöer inom stål och metall, besöksnäring, kultur och kreativa näringar samt energieffektivisering har potential

att vidareutvecklas till öppna innovationsmiljöer”. (Region Dalarna)

tion och utveckling av styrkeområden. Dalarna har identifierat ”Innovativ upplevelseproduktion” som regionalt styrkeområde medan Värmland har identifierat ”Naturen, kulturen och platsens digitaliserade upplevelser”. Inom dessa regionala styrkeområden är kulturmiljön, som en del av ett vidare kulturbegrepp och kopplat till besöksnä­ ring och kulturella och kreativa näringar, en del i arbetet med innovation och utveckling.

Sammantaget finns det i de regionala strategi­ erna en betydande mängd skrivningar som beto­ nar kulturens betydelse för regional utveckling och tillväxt. Strategierna uttrycker på många sätt en insikt om vilken roll som kulturen och kultur­ miljöer har för den regionala attraktionskraften. Det gäller främst attraktivitet för att leva och bo samt attraktivitet för att besöka men även attrakti­ vitet att verka i samt i viss utsträckning attraktivitet att innovera. Med tanke på den centrala roll som innovation har för arbetet med regional utveckling och tillväxt menar vi att en viktig uppgift är att i ökad utsträckning kunna exemplifiera och synlig­ göra kulturmiljön som en viktig grund för inno­ vation och smart specialisering. Där skulle man kunna bygga vidare på erfarenheterna från utveck­ lingsprojekten inom ramen för Gruvuppdraget. Svårare att integrera i praktiken

I föregående avsnitt kunde vi se att kultur, och även kulturmiljö, i stor utsträckning framhålls som en tillgång och förutsättning för arbetet med

attraktivitet i de regionala strategierna. Samtidigt tycker vi oss se ett visst gap mellan den insikt om kulturen och kulturmiljöns betydelse som formu­ leras i de regionala strategierna och det synsätt som framkommer i intervjumaterialet. En av de intervjuade tillväxtansvariga menar att:

specialisering.

Ytterligare en av de intervjuade tillväxtansvariga framhåller vikten av att arbetet med kulturmiljöer sätts i ett sammanhang för att kulturmiljön ska bli en tillgång i arbetet med regional utveckling:

detta sätt.

Två utvecklingstendenser lyfts fram i intervjuerna med regionalt tillväxtansvariga som sätter kultur­ miljöarbetet i ett delvis annat sammanhang. Det rör dels en ökad koppling mellan arbetet med regional tillväxt och fysisk och rumslig planering och dels utvecklingen mot en cirkulär ekonomi:

Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget?

Gruvdal vid Starks gruvor i Norberg, som utgör en av noderna i Strategi för hållbar turism. Bilden är tagen 1923. Foto: O. Bladh/Jernkontorets bildbank.

Utvidgningen av synen på regional utveckling och tillväxt som inbegriper fysisk och rumslig planering kommer att betyda att frågorna om

kulturmiljöerna får en annan betydelse och vikt. Idag är vi inte särskilt aktiva när det gäller

frågor kring rumslig planering, till exempel bostadsplanering. Det blir annorlunda vid regionbildning och när vi får ett tydligt

regionalt uppdrag.

Kan de här miljöerna beskrivas utifrån den cirkulära ekonomin, snarare än kring bevarande

som kostar pengar, skulle det kunna ge annat sammanhang för frågor som rör kulturmiljöer.

En ökad integrering av kulturmiljöarbetet i det lokala och regionala utvecklings- och tillväxt­ arbetet kan försvåras av flera skäl.

En del i detta handlar om skillnader i synsätt mellan å ena sidan kulturmiljö och å andra sidan regional tillväxt. Skillnader som får betydelse för hur man i praktiken ser på kulturmiljöns möjlig­ het att bidra till arbetet med regional utveckling. Det kan exempelvis handla om att man från näringslivssidan upplever bevarandeperspektivet som alltför dominerande och som ett hinder eller en utmaning för ett arbete med fokus på förnyelse och affärsutveckling. Samtidigt är bristen på håll­ bara affärsmodeller kring utvecklingen av kultur­ miljöer en utmaning för att kulturmiljöerna fullt ut ska bli en integrerad del av utvecklingen av en attraktiv besöksnäring. I vilken utsträckning

dessa skillnader beror på bristande dialog och samverkan eller är grundat i erfarenheter av prak­ tisk samverkan är svårt att säga. Vi får dock bil­ den av dessa skillnader i synsätt kan vara en häm­ sko för att kulturmiljöerna i praktiken ska få en mer aktiv och integrerad roll i arbetet med regio­ nal tillväxt.

En annan aspekt av detta rör de modeller och teorier som används som grund för arbetet med regional utveckling. De modeller och teorier som används i arbetet med regional utveckling och tillväxt berör i begränsad utsträckning frågor kring kultur (inklusive kulturmiljö). Något som vi menar kan försvåra ett tvärsektoriellt samarbete då den ”brygga” till gemensam förståelse som modeller och teorier kan utgöra i stor utsträck­ ning saknas.

Richard Floridas tankar kring den kreativa klassens betydelse för innovation och tillväxt och dess koppling till kreativa miljöer där kultur (men kanske främst den skapande kulturen) är en viktig del är en av få teorier som sätter fokus på kulturen och dess betydelse för innovation och tillväxt. Även om Floridas teorier var som mest aktuella för 10–15 år sedan kan man se hans tankegångar i flera av de skrivningar om kulturens betydelse för attraktionskraft och regional utveckling som finns i regionernas strategidokument. Något som kommer till uttryck i citaten nedan från den regi­ onala utvecklingsstrategin för Dalarna respektive Örebro.

Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget?

På platser där människor möts sker utveckling och framsteg. Sådana platser präglas av

mångfald, ett levande kulturutbud, ett mångfacetterat näringsliv, tillgång till livslångt lärande och goda kommunikationer. Att skapa förutsättningar för goda livs- och boendemiljöer

är därför centrala delar i arbetet med att stärka Dalarnas attraktionskraft.

En region som upplevs som dynamisk och attraktiv för människor och företag fylls av kreativitet, kultur, möten, kunskap och

spännande utvecklingsprocesser.

Pier Luigi Sacco är en italiensk forskare som talar om kulturdriven utveckling. Sacco betonar kul­ turen och kulturmiljön som central för såväl inn­ ovation och entreprenörskap som för lokal och regional utveckling mer generellt. Detta genom kulturens förmåga att attrahera människor, före­ tag och externa investeringar. Denna nya och utvecklade roll för kulturen och kulturmiljöerna kallar han Kultur 3.0 där kulturen är viktig för att skapa en socialt gynnsam miljö för produktion och spridning av information, idéer och positiva attityder till förändring.

Saccos tankegångar har fått genomslag inom kultur och kulturmiljösektorn, men är enligt vår uppfattning mer okänd bland personer som arbe­ tar med regional utveckling och tillväxt. En del i utmaningen att integrera kulturmiljö i arbetet

med regional utveckling och tillväxt menar vi därför handlar om att gemensamma begrepp och modeller i stor utsträckning saknas, begrepp och modeller som skulle kunna bidra till att knyta samman de två områdena.

Det kanske viktigaste skälet till varför det i praktiken upplevs vara svårt att integrera kultur­ miljön i arbetet med regional utveckling och till­ växt menar vi är avsaknaden av konkreta erfaren­ heter och goda exempel på hur ett sådant arbete kan ske. De regionala strategierna ger svar på frågorna varför och vad när det gäller kultur­ miljö som del av arbetet med regional utveckling och tillväxt. Däremot får vi bilden av att det stor utsträckning saknas svar på hur detta kan ske. Här finns ett behov av metoder och arbetssätt lik­ som goda exempel som visar hur kulturmiljöns potential kan omsättas till ekonomiskt hållbara produkter och tjänster och där fungerande affärs­ modeller är en viktig del.

Vår bild är att det gap som vi tycker oss se mel­ lan de synsätt på kulturens roll i regional tillväxt som formuleras i de regionala strategierna och den syn som framkommer i intervjumaterialet i stor utsträckning handlar om hur-frågan. Detta gör att det är svårt att omsätta den potential som spelas upp i strategier i konkreta satsningar och projekt.

Mot denna bakgrund är de utvecklingsprojekt som genomförts inom ramen för Gruvuppdraget särskilt intressanta. Det handlar om att metoder

och arbetssätt som används kan få en vidare spridning och visa hur man kan arbeta för att ta tillvara den potential som kulturmiljöerna utgör för det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Sådana metoder kan ge svar på frågan hur man kan arbeta för att aktivera kulturmiljön som del i

arbetet med regional utveckling. I det samman­ hanget är det också angeläget med metoder och arbetssätt som kan visa hur man kan arbeta med kulturmiljö som en integrerad del av arbetet med innovation och förnyelse (och arbetet med smart specialisering) på regional nivå.

Vad kan vi lära av gruvuppdraget? Vad kan vi lära av gruvuppdraget?