Om kulturskolor i högre grad ger instrumentalundervisning i grupp eller har alltför korta individuella lektionstider visar denna studie att utbildningen inte liknar grundutbildningen som de professionella musiker som deltagit i min undersökning haft. Det finns privata musikskolor som erbjuder
instrumentalelever långa individuella lektioner samt ensemble och teori.
Dessa privata skolor har ramfaktorer som liknar de mina respondenter haft men skolornas instrumentlektioner bekostas helt av elevernas föräldrar.
Citat från undersökningens öppna svar:
Min erfarenhet är att det bästa är en kombination av individuell och grupp i undervisningen. Det är omöjligt att gå på djupet i undervisningen med bara grupp, Det finns så många detaljer man behöver instrueras om i en
instrumental undervisning så om gruppundervisning blir allenarådande i landet på den individuella undervisningens bekostnad så har vi inga som håller på med detta professionellt i framtiden. Endast de vars föräldrar förstår och har medel till privatlektioner kommer att fortsätta spela. Jag var barn till en ensamstående fabriksarbeterska. Hon hade aldrig klarat en privat
undervisning för mig. Jag har musikskolan att tacka för mycket.
”En inkluderande Kulturskola på egen grund” (Kulturskoleutreningen SOU 2016:69) har som mål att verka för en jämlik och tillgänglig Kulturskola.
När det inte mäts resultat av undervisning är det svårt att mäta
likvärdigheten på utbildningen. Det är inte helt enkelt att mäta likvärdighet i skolutbildning. Olika mått visar olika aspekter av likvärdighet. Gemensamt för olika modeller som jämför elever och skolors resultat är att de utgår från att utbildningen ska ge ett resultat i form av kunskaper (Skolverket, 2017).
Eftersom det saknas kursplaner för Kulturskolans undervisning finns det heller ingen utvärdering av undervisningens resultat i form av elevers uppnådda färdigheter. Med anledning av att instrumentalundervisningen i Kulturskolan saknar färdighetsmål (se kap 2.3) skulle ramfaktorer kunna användas som ett tankeverktyg för att mäta kvaliteten i undervisningen (Lundgren, 1999, sid 33).
Ett av syftena med Kulturskoleutredningen (SOU 2016:69) var att
regeringen ville få förslag på hur den kommunala kultur- musikskolan kan bli mer tillgänglig och jämlik (Regeringen, 2015.) Kulturskoleutredningens förslag att elever ska utöva konstuttryck i första hand i grupp kan enligt
kan leda till en professionell karriär. Om det endast är icke-subventionerad, privatfinansierad musikutbildning som kan leda till en yrkeskarriär blir Kulturskoleutredningens förslag på musikutbildning mindre jämlik. I dagsläget är det främst i de större städerna som det finns privata
musikskolor så tillgängligheten på mindre orter för musikutbildning som kan leda till en yrkeskarriär kan minska med Kulturskoleutredningens förslag.
9 Vidare forskning
Eftersom Kulturskolan är den enda ekonomiskt subventionerade och geografiskt spridda institution som bedriver musikundervisning i
instrumentalspel på grundnivå anser jag att det är viktigt att fortsätta forska kring undervisningskvalitet som kan leda till fortsatta studier och i
förlängningen en yrkeskarriär inom musikområdet. En förutsättning för att studera effekten (Hattie, 2014) av olika undervisningsformer inom
instrumentalundervisning är att definiera vad som utgör undervisning av god kvalitet. De definitioner som är intressant för elever som önskar söka till högre musikutbildning bör gälla färdigheter på instrument.
Jag har avgränsat denna studie till en yrkesgrupp som berörs av
Kulturskolans utbildningar, nämligen orkestermusiker inom klassisk musik.
Det finns andra yrkesgrupper inom musikområdet som också har behov av att få sin grundutbildning i Kulturskolan: musiklärare, kantorer och musiker i andra genrer än klassisk musik får inte heller sin grundutbildning via den kommunala skolan. Min förhoppning är att studiens resultat kan vara till hjälp och inspiration för att mäta kvalitet i instrumental- och
sångutbildningar även för dessa yrkesgrupper.
Utifrån perspektivet att elever bör få likvärdiga möjligheter till utbildning som kan leda vidare till högre studier anser jag att det borde göras
jämförande studier på undervisningsmetoder och undervisningsformer inom Kulturskolan i förhållande till färdighetsresultat. Dessa studier bör
genomföras innan det fattas politiska beslut om vidare förändringar i Kulturskolans kursutbud. Jag anser att det är av största vikt att hitta vidare mätverktyg för utbildningskvalitet inom Kulturskolan med avseende på studieresultat i form av färdigheter för att öka likvärdigheten i Svensk musikutbildning på grundnivå.
Här kommer några forskningsförslag:
Jämför studieresultat för elever i Kulturskola som haft individuell undervisning med elever som undervisats i liten respektive stor grupp.
Hur ser studiebakgrunden ut för elever i de ungdomsorkestrar som spelar symfonisk repertoar på hög nivå i Sverige? Har de fått undervisning i Kulturskolan och hur ser deras studiebakgrund ut i avseende på ramfaktorer? Kan man klara av att spela i
ungdomsorkester efter att endast deltagit i gruppundervisning?
Hur ser studiebakgrunden ut för elever som kommer in på Estetprogram med spetsutbildning i Sverige? Har de fått
avseende på ramfaktorer? Kan man komma in på estetprogrammet efter att endast deltagit i gruppundervisning?
Samla statistik på elever som kommer in på högre musikutbildning i Sverige, hur ser deras studiebakgrund ut i avseende på ramfaktorer?
Har de fått undervisning i Kulturskola eller i privata skolor?
Samla statistik på vad elever arbetar med efter avlagda studier från högre musikutbildning i Sverige. Hur såg deras grundutbildning och högskoleutbildning ut i avseende på ramfaktorer? Har de
konkurrenskraft på arbetsmarknaden?
10 Referenslista
The Associated Board of the Royal Schools of Music. (2017). Our exams.
Hämtad 2018-01-17, från https://fr.abrsm.org/en/our-exams/#
Carroll, J.B. (1989) The Carroll Model: A 25-Year Retrospective and Prospective View Educational Researcher, 18 (1) s. 26-31 Hämtad 2018-02-27 från
http://www.jstor.org/stable/1176007?seq=2#page_scan_tab_contents Castro Hidalgo, A. ur Gustafsson, C., & Selander, S. (1994).
Ramfaktorteoretiskt tänkande. Uppsala: Uppsala universitet.
Claesdotter, A. (2011, sep). Lördagsskola för talanger. Uttryck.
Tillgänglig: http://tidningenuttryck.net/lordagsskola-for-talanger/
EduTechWiki. (2014). Carroll model of school learning. Hämtad 2018-02-02 från
http://edutechwiki.unige.ch/en/Carroll_model_of_school_learning#The_Mo del
Ericsson, K.A. (1997). Deliberate practice and the acquisition of expert performance: an overview. I H. Jørgensen, & A.C. Lehmann (Red.). Does practice make perfect? Current theory and research on instrumental music practice (s. 9-51). Oslo: Norges musikkhøgskole
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Ek, J. (2017). Hör du hur jag mår? (Examensarbete). Stockholm:
Stockholms musikpedagogiska institut. Tillgänglig:
http://www.smi.se/pdf/forskning/uppsatser/2017/JonasEk_vt17.pdf Enkvist, I. (2016, feb). Ju fler forskare, desto sämre resultat. Pedagogiska Magasinet. Tillgänglig: http://pedagogiskamagasinet.se/ju-fler-forskare-desto-samre-resultat/
Ericsson, K.A., Krampe, R., & Tesch-Römer, C. (1993). The role of deliberate practice in the acquisition of expert performance. Psychological Review, 100(3), 363-406.
Fränne, K & Fränne, R. (2015, okt). Nedmontering av Kulturskolan i det tysta. LT Hämtad 2018-01-26, från
http://www.lt.se/opinion/debatt/nedmontering-av-kulturskolan-i-det-tysta Gunnarsson, R. (2002). Validitet och Reliabilitet.
Gunnarsson, R. (2005). Urvalsstrategier. Hämtad 2018-01-28, från http://infovoice.se/fou/bok/10000061.shtml
Gustafsson, J. (2000). Så ska det låta: studier av det musikpedagogiska fältets framväxt i Sverige 1900-1965 (Avhandling, Uppsala studies in education, 0347-1314 ; 91). Uppsala: Acta Universitatis upsaliensis.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande. Stockholm: Natur och Kultur.
D’Herouville, C. (2017). Les cycles d’études des conservatoires de musique.
Hämtad 2018-01-17, från: http://metiers.philharmoniedeparis.fr/cycles-etudes-conservatoires-musique.aspx
Holgersson, P-H. (2011) Musikalisk kunskapsutveckling i högre
musikutbildning. (Doktorsavhandling). Stockholm: KMH Förlaget, Kungl.
Musikhögskolan i Stockholm. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:398274/FULLTEXT01.pdf
Holmberg, K. (2010). Musik- och Kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad? (Doktorsavhandling).Lund: Media-tryck. Lunds universitet.
Tillgänglig: http://portal.research.lu.se/portal/files/6094378/1593039.pdf Karlstads kommun. (2016) Stråkklass. Hämtad 2018-01-26, från
https://karlstad.se/Utbildning-och-barnomsorg/Kulturskola/Kulturskolans-verksamhet1/Kultur-i-skolan/strakklass/
Kjellmer, J.R. (2014, 20 mars). Kris för klassiska instrument. Svt nyheter.
Hämtad 2018-01-01, från https://www.svt.se/kultur/musik/musikkris-for-klassiska-instrument
Kulturskolan Stockholm. (2017) KAP musik. Hämtad 2018-01-28, från http://kulturskolan.stockholm.se/globalassets/kap_musik_2017.pdf Kulturskolan Stockholm. (2016) El Sistema Stockholm. Hämtad 2018-01-28, från http://kulturskolan.stockholm.se/fristaende-sidor/el-sistema-stockholm/
Kulturskolerådet. (2016). Kulturskolan i siffror. Hämtad 2018-01-01, från http://www.kulturskoleradet.se/sites/default/files/atoms/files/kulturskolan_i _siffror_2016_0.pdf
Kulturskoleutredningen SOU 2016:69. En inkluderande Kulturskola på egen grund. Stockholm: Elanders Sverige AB. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/10/sou-201669/
Körner, S. Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 31-41. Hämtad 2018-01-25, från http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7777/6833
Martinsen, T. (2016). Finland National Overview. Hämtad 2018-01-19, från https://www.aec-music.eu/services/national-overviews/finland
Musikinstitutet Kungsvägen. (2012) Läroplan. Hämtad 2018-01-26, från http://www.kungsvagen.fi/Site/Data/2031/Files/Laeroplan%20foer%20MIK ,%202012.pdf
Musikkonservatoriet. (2018). Antagningsprocessen. Hämtad 2018-02-02 från http://www.musikkonservatoriet.com/antagning/processen/
Nebel, C.(2016). Rapport om den klassiska musikens ställning i Sverige.
Sveriges radio. Hämtad 2018-01-01, från
https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/3991/e1030e02-f0f5-43de-8dd8-a48e755cccd3.pdf
Persson, T. (2001). Den kommunala musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal. En studie av musikskolorna i Mörbylånga, Tranås, Kiruna och Borås (Doktorsavhandling). Göteborg: Institutionen för musikvetenskap,
Göteborgs universitet.
Regeringen. (2015). En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Hämtad 2018-01-28, från
http://www.regeringen.se/rattsdokument/kommittedirektiv/2015/04/dir.-201546/
Sandh, H. (2015). Kulturskolorna-lika och unika. Umeå: Mandatus.
El Sistema. (2017) El Sistema i Sverige. Hämtad 2018-01-28, från http://www.elsistema.se/om-el-sistema/el-sistema-i-sverige/
Skolverket. (2017). Likvärdig utbildning i grundskolan. Hämtad 2018-01-17, från
https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/likvardig-utbildning-i-grundskolan-1.218790
Sosniak, L. A. (1985). Phases of learning. I B.S. Bloom (Red.), Developing talent in young people (s. 409-438). New York: Ballantine Books.
SOU 1976:33. Musiken-människan-samhället. Stockholm: Göteborgs Offsettryckeri.
SOU 2006:34. Den professionella orkestermusiken i Sverige. Stockholm:
Fritzes offentliga publikationer. Tillgänglig:
Sundberg, A-M. (2011). Trumpetundervisning för små barn (FoU 2007-2009). Stockholm: Institutionen för klassisk musik, Kungl. Musikhögskolan.
Tillgänglig:
http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:563766/FULLTEXT01.pdf
Sundell, K. Stensson, E. (2010). Effektutvärderingar i doktorsavhandlingar.
Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17970/2010 -3-24.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2016). Myter om kultur- och musikskolorna. Hämtad 2018-02-01 från
https://skl.se/skolakulturfritid/kulturfritid/kulturochmusikskolor/myteromkul turochmusikskolorna.7591.html
Wennersten, L. (2011, 29 aug). Musiklektioner bara i grupp. Svenska Dagbladet Hämtad 2018-01-26, från https://www.svd.se/musiklektioner-bara-i-grupp
Öhman, Y. (2017). Musikskolan - fritidsintresse eller utbildning? En jämförelse mellan musikskolor i Sverige och Finland ur lärar- och
elevperspektiv (Examensarbete). Malmö: Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Tillgänglig: http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/8905005
11 Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2 Bäste ……
Jag är en yrkesverksam violinist och violinpedagog som håller på att skriva en uppsats i musikpedagogik från Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken mängd undervisning man behöver innan sin musikhögskoletid för att bli en professionell orkestermusiker. Jag har gjort en kort enkät där professionella musiker svarar på frågor kring sin studietid innan musikhögskolestudien, med avseende på lektionslängd och hurvida undervisningen skett individuellt eller grupp etc. Jag jämför
resultaten av min enkätundersökning med det utbud som dagens Kulturskolor erbjuder sina instrumentalister.
Är det några medlemmar i orkestern som skulle kunna medverka och vem är lämpligast att kontakta ang. distribuering av enkäten?
Alla respondenter är givetvis anonyma. Enkäten är nätbaserad och tar ca 10-15 minuter att besvara. Det enda jag behöver för distribuering av enkät är mailadresser till musiker.
Varma hälsningar
Gunilla Lindberg Karlsson