Kundens upplevelse av valfrihet

Majoriteten av intervjupersonerna upplevde att de inte visste om de själva kan göra ett aktivt och självständigt val. De ansåg att det var svårt att förhålla sig till frågan. Endast två av dem kunde svara tveklöst att de kunde göra ett aktivt och självständigt val och valde också själva.

De övriga hade hjälp i samband med valbeslutet.

31

”Det var ju jag och pojkarna. Jag visste inte så mycket. Jag förstod inte det där, en massa krångel” (Ip4)

”Jag sa till min dotter att nu får du hjälpa mig att välja. Jag bryr mig ingenting sa jag”[…]”jag tyckte att det var bäst att hon fick engagera sig i det där” (Ip2)

Många rådfrågade biståndshandläggaren men hade förståelse för att han/hon inte kunde ge dem råd. Vid frågan om vad de tycker om själva valfrihetssystemet och om det är bra att få välja utförare svarar samtliga att de upplever det som positivt att ha möjligheten att välja. Vad man upplever som viktigt i och med valfrihetssystemet är möjligheten att kunna byta om man inte känner sig nöjd med utföraren.

”Ja det måste väl vara bra på ett vis det. Är man inte nöjd med kommunen så får man ju prova på de andra, så det måste ju vara bra att kunna göra de i alla fall då” (Ip6).

”Den är guld värd. Friheten att kunna byta. Jag kan ju byta hur många gånger jag vill” (Ip5).

Ingen kunde definiera om det var något som saknades för att kunna göra ett aktivt val.

Flervalet motiverar dock att de hade kännedom sedan tidigare om kommunen som gjorde att valet blev enklare. Fler saker som var viktiga kring valet av utförare var kontinuiteten hos personalen, samt trygghet. En uppgav att kommunen är den utförare man vet finns kvar i längden då de privata aktörerna kan försvinna från marknaden.

”… tänk om de lägger ner eller försvinner, då står man ju där utan hjälp” (Ip1)

Alla intervjupersoner uppgav att de fått större möjlighet att påverka i och med valfrihetssystemet. De flesta uppgav att de kan byta om de inte är nöjda som orsak. En tyckte dock att man ska vara nöjd med det man har och inte hålla på att byta medan en annan uppgav att hon inte skulle ha insatser om denna möjlighet att välja inte funnits. Hon menar att hennes upplevelse är att man har större möjlighet till påverkan om man väljer privat utförare. Två av intervjupersonerna uppgav att värdet av valfrihet är stort medan de andra inte tyckte att det var särskilt viktigt eller hade så stor betydelse.

”Värde? Nä det har ingen betydelse för mig, inte i nuläget i alla fall. Sen vet man ju inte hur det ser ut om ett par år. Huvudsaken man får den hjälp man behöver” (Ip4)

32

”Nä, det tycker jag inte är viktigt. Tycker att det finns viktigare saker att värdera högt. För mig hade det varit viktigare att kunna klara sig själv att man inte behövde någon hjälp över huvudtaget” (Ip6)

Intervjupersonernas upplevelser av hur man förhåller sig till val i livet såg olika ut. De flesta upplever att de vet vad de vill och har lätt att välja. En tyckte att det aldrig är lätt att göra val då man inte vet förrän efteråt om det var bra eller dåligt. Att man genom hela livet måste väga för och nackdelar i sina val.

”Självklara saker har ju varit lätt, men man måste fundera och överväga för och nackdelar med det man väljer” (Ip5)

Det empiriska materialet visar att många av informanterna upplevde sig osäkra på om de kunde göra ett självständigt val. Många hade hjälp av sina anhöriga och en del sökte stöd hos biståndshandläggaren. Alla uppfattade det som positivt att få välja med den anledningen att de kan byta utförare om missnöje uppstår. Informanterna värderar valfriheten i valfrihetssystemet väldigt olika.

6.4.1 Analys av kundernas upplevelse av valfrihet

Vår tolkning utifrån vad intervjupersonerna uppgett och uppvisat är att många har svårt att förhålla sig till valfriheten och innebörden av systemet med olika utförare. Andersson (2007:311) menar att valfrihetsystemet förutsätter att kunden har potential och förmåga att kunna göra ett rationellt val. Något som framkommer i det empiriska materialet är att alla individer inte har de egenskaper som självkänsla, självförtroende och jagstyrka, vilket man inom empowerment menar är avgörande för att kunna förhålla sig till valsituationer (Askheim, 2010:23).

Hjalmarsson och Norman (2004:51) menar att upplevelsen av valfrihet hänger ihop med individens övriga livsituation. Våra informanters bakgrund ser mycket olika ut, exempelvis gällande uppnådd studienivå, alla hade gått i folkskola men endast två av dem hade någon form av vidareutbildning. Ett kulturellt kapital kan vara betydelsefullt för individens förmåga att hantera valsituationen. Bourdieu (1993:256) menar att utbildning ger individen kompetens och makt i förhållande till samhället. Alla sex hade varit yrkesverksamma under stora delar av livet. Kvinnorna utan vidareutbildning hade antingen arbetat som dagbarnvårdare eller inom kök och städ. Båda männen hade arbetat vid järnvägen från tidig ålder och sedan fortsatt till andra yrken utan att vidareutbilda sig. De två kvinnor som hade vidareutbildning hade jobbat

33 på tjänstemannanivå. Utifrån Bourdieus teori om olika kapitalformer kan individens brist på kulturellt kapital, i form av utbildning, ha påtaglig inverkan för individens uppfattning av valfrihet (Bourdieu, 1993:259). Utifrån materialet kan vi konstatera att de två informanter som hade en vidareutbildning kunde förhålla sig till valfriheten på ett självklarare sätt än de informanter som endast gått i folkskola.

De empiriska studier Schwarz (2004:12ff) genomfört visar att förmågan att välja minskar med många valmöjligheter och då ger en negativ effekt. Samtliga av våra intervjupersoner uppgav att det var positivt att ha möjlighet att välja och har också valt dock med hjälp av anhöriga.

Detta resultat skiljer sig därmed från studien av Galle et al. (2010:256) som visar att det endast är ett fåtal som använder sig av den möjligheten. Empowermentprocessen syftar till att individen ska känna att den har makt att själv bestämma (Trevithick 2008:294f). Flera informanter i undersökningen ger uttryck för att det är en positiv känsla att ha möjlighet att välja, oavsett om de gjort ett val eller inte, vilket kan bero på att de känner att de har makt över sin situation.

Många av intervjupersonerna uttryckte att personalkontinuitet var särskilt viktigt i funderingar kring valet. I Schebehelys (2011:222f) studie fann även hon att detta upplevdes som angeläget. Det framkommer även i samma studie att hjälpens innehåll är av stor betydelse vilket inte framkommer i vår undersökning. Kunderna upplever sig nöjda med att få välja utförare och finner det inte viktigt att exempelvis välja insatser. Vår upplevelse är att många av de äldre intervjupersonerna vi intervjuade hade svårt att förstå de frågor vi ställde kring valfrihet trots att vi ställde följdfrågor. Vi tolkar detta som att det inte berodde på frågorna som ställdes utan på individernas oförmåga att förhålla sig till valfrihet. Galle et al. (2010:

258) menar att det krävs en konsumentsuveränitet vilken är begränsad hos individer i beroendeställning. Meinow et al. (2011:287) studie påvisar att inte alla har den ork, kunskap och vana som behövs för att kunna förhålla sig till valfrihet. Många i vår undersökning hade som vi tidigare nämnt stort stöd av sina anhöriga i valsituationen. Detta är enligt Galle et al.

(2010:258) något som har en positiv betydelse för att möjliggöra individens upplevelse av autonomi. Bourdieu menar att om en individ har tillgång till socialt kapital, exempelvis många anhöriga och bekanta, kan det vara betydelsesfullt då detta medför tillgång till fler erfarenheter (Månson, 2010:373). Många av kunderna hade tillfrågat biståndshandläggaren om råd. Enligt Edefalk och Svensson (2005:56) kan anledningen till att kunder söker stöd bero på att de befinner sig i en utsatt och ovan situation.

34 Fyra av våra intervjupersoner ansåg att de inte upplevde värdet av valfrihet särskilt högt.

Utifrån flera av de studier vi har tagit del av beskrivs att kundens möjlighet att utnyttja sin valfrihet beror på hur stor förmågan är att kunna tolka information och kunna utnyttja den (Edefalk & Svensson, 2005:51;Möller, 1996:370). Värdet av valfrihet kan tolkas utifrån Bourdieus begrepp habitus som innebär att individers sätt att handla, välja eller uppfatta bestäms utifrån deras tidigare erfarenhet, eller brist på erfarenhet (Månson, 2010:376). Det kan betyda att informanterna upplever värdet olika på grund av vilket habitus de förfogar över där det symboliska, kulturella och sociala kapitalet skiljer sig.

Det vi kan se i vårt empiriska material är att trygghet är det som är av vikt för kunden. Deras val grundar sig i vad de känner till och har kunskap om. Det kan vara därför många väljer kommunens egen regi. En anledning som en av informanterna uppger är tryggheten att kommunen alltid finns kvar. Intentionen med valfriheten kan därmed hämmas av kundernas rädsla för det nya och obekanta. Vi menar att kundernas känsla av trygghet gör att de inte väljer bort ett sämre alternativ. Det framkommer exempelvis i det empiriska materialet att flera kunder väljer kommunen trots att de är medvetna om att det medför en bristande personalkontinuitet.