Vad skulle kunna förbättras?

4.2.4.1 HERBERT

En sak Herbert ser som skulle kunna förbättras är tempot på vissa låtar. Risken när nå-gon låt går för snabbt är att eleven kan sluta använda skivan. Antingen skulle man kun-na lägga till fler versioner av låtarkun-na eller forska i vilka låtar som har för högt tempo och korrigera dem. Herbert ser inte riktigt att en bok skulle kunna vara helt komplett eller att det skulle vara någonting att eftersträva. Läraren bär ändå ansvaret för vad som händer på lektionen och hur materialet används.

Herbert: Man kan ju fylla en bok med hur mycket som helst material men fortfa-rande är det ju upp till läraren att välja vad han gör med det. För jag tycker att böcker är kompetenta i sig själva redan. Det är ju därför man kan välja olika böcker för olika material men sen är det ju ändå upp till läraren att göra nå-gonting av det. I en situation när man väl sitter med en elev så är det ju ändå erfarenheten som säger någonting hur man använder materialet. Det finns ju lärare som använder böcker rätt upp och ner från låt ett till låt, till sista låten och så kör de på de sättet och låter boken ta hand om pedagogiken.

4.2.4.2 LINA

Lina efterlyser improvisationsövningar som kräver mer av gehöret. Hon anser att de flesta övningarna ger ett antal toner som fungerar över hela låten och att det inte utveck-lar lyssnandet. Hon skulle gärna se övningar med ackordsprogressioner som kräver att att eleven måste byta tonförråd så att de lär sig att lyssna efter det. Hon saknar också generella gehörsövningar som inte finns nedskrivna i boken. Hon skulle vilja ha några låtar som bara finns på CD-skivan som läraren lär ut på gehör och eleven kan fortsätta öva på hemma.

Lina: Det är ju inte så jättemycket gehörslåtar. Det är ju många improvisations-övningar men det finns ju ingen låt som inte är skriven på noter, där man får härma. För det är ju ett sånt element som jag hela tiden lägger till själv, att lära dem små folkvisor eller små låtar helt på gehör. Det skulle kunna vara som något som finns med på skivan, att låten inte skrivs ner på noter. Läraren kan låten förstås och så lär läraren eleven låten på lektionen men sen kan ele-ven fortsätta öva på låten hemma för att den finns med på skivan. Så att det fortfarande blir en gehörslåt.

Björn: Utan att kolla i några noter?

Lina: Ja, exakt. För det saknar jag själv. Det ser jag som ett hinder när jag lär ut gehörslåtar generellt att de glömmer ju alltid bort dem. Det är ju bara någon-ting man gör på lektionerna. Det är ju väldigt svårt för dem att öva på det hemma. Ibland någon enstaka gång kommer de ihåg det. Så det skulle jag kunna sakna i den boken då. Men det vet jag inte om det finns i någon bok, ärligt talat..

36

Hon önskar att improvisationslåtarna på skivan skulle vara lite längre så att man hinner öva ordentligt på varje moment. Hon föredrar Aebersoldskivorna av den anledningen.

Hon tycker dock att det finns en fördel i sig med att variera läromedlen, både för läraren och eleven. Att bara använda en bok tror hon gör att undervisningen stagnerar.

Lina: Ja, hela grejen är att jag själv är lite anti-böcker och jag har varit det precis hela mitt liv. Från att jag själv spelade så vet jag att jag tyckte att det var lite tråkigt att bara ha en bok och så tycker jag själv att man som lärare bara säckar ihop helt om man bara har en bok.

Björn: Även om den är varierad alltså?

Lina: Ja, det är lite för mycket servera. Eller, det är förstås att det är bra men jag tror att för ens egen utveckling och att man inte ska själv tröttna i sitt yrke så tror jag att man måste tänka själv också, men det är klart att det är mycket mer praktiskt för eleverna att ha en bok.

En fördel för eleverna att bara ha en bok är att det bara blir en sak att ta med sig. Med mycket eget material följer också många lösa papper. Det fungerar för vissa elever men inte för alla.

4.2.4.3 ARI

Ari skulle vilja se flera spår på varje improvisationsövning med olika stilvariationer.

Han tycker också att det skulle vara mer improvisationsövningar överlag. Han efterlyser också fler tekniska övningar som t. ex skalor som skulle kunna ha komp bakom sig för att göra det mer lekfullt. Han ser motsatsen i Blåsbus med några övningar utan komp som kallas etyder. Han anser att det går att motivera barnen att göra övningar som de inte tycker är så roliga med att säga att de är nyttiga.

Ari: De har kommit ganska långt när jag börjar komma med skalövningar och de ser då direkt användningsområdet för det. När de är såna här små så kopplar de inte användningsområdet. Varför de ska spela en tråkig etyd? Och man ska inte ens behöva förklara... Jo, det tycker jag, jag pratar mycket med mina elever. Och varför man spelar som man gör. Men när det gäller tekniska sa-ker. För att få dem att göra tråkiga saker så pratar jag hellre om nyttan av det de gör. En liknelse jag gärna använder är att nyttig mat är sällan god och rik-tigt god mat är sällan nyttig. Så att man behöver både och. Så att “Det här är en låt som är nyttig. Den är inte där för att den är speciellt kul men den är nyttig. Då är det lika bra att vi gör det.” Och det köper de för det mesta. Och då märker jag att det det går framåt. Så att det kunde vara lite mera av nyttiga saker men fast på ett lekfullt sätt. För att det är svårt att komma in med det här nyttiga men det tycker jag att Blåsbus gjorde bra med de här stationerna.

Även om det inte är komp, men det skulle kunna vara komp. Man blir bättre utan att veta om det. Man blir bättre, alltså skickligare, utan att det känns. Så jag säger att liksom att vissa övningar bara måste man göra. Det är ungefär som att alla som håller på med idrott måste göra sit-ups och armhävningar och springa i skogen, oavsett sport. Och då har vi vissa saker som varje som håller på med instrument, oavsett instrument, då är det de här sakerna. De är nyttiga. Måste göras! Så är det bara! Gör som pappa Ari säger. Och pratar man i såna termer så köper de det oftast. Varför man gör saker och ting. Och att man inte stannar för länge där.

Björn: Nej, gå vidare sen när man ätit sin broccoli.

Ari: Jajemen, så får man gå ut och leka.

37 4.3 SAMMANFATTNING

4.3.1 SAMMANFATTNING LÄROMEDELSANALYS

• Altsax.nu del 1 innehåller 17/138 (12,3%) improvisations- och gehörskopplade ele-ment.

• Altsax.nu del 2 innehåller 10/99 (10,1%) improvisations- och gehörskopplade ele-ment.

• Blåsbus 1 saxofon innehåller 6/108 (5,6%) improvisations- och gehörskopplade ele-ment.

• Blåsbus 2 saxofon innehåller 11/161 (6,8%) improvisations- och gehörskopplade ele-ment.

4.3.2 SAMMANFATTNING INTERVJUER

Alla tre använder Altsax.nu men Blåsbus används inte lika mycket. Herbert använder även boken Saxofonen och jag.

Mina tre informanter befinner sig i olika ändar av en skala när det gäller att använda böckerna överhuvudtaget och gehörs- och improvisationsövningarna i synnerhet. Her-bert använder dem inte, Ari gör mangrant de övningar som dyker upp i böckerna och Lina blandar upp med eget. De har olika synsätt på vad improvisationsövningar är. Her-bert framförallt vill att barnen ska spela musikaliskt intressanta låtar och anser att im-provisation kommer att födas naturligt ur det. Lina gör många egna övningar och börjar med improvisation så fort hennes elever kan mer än en ton. Ari jobbar oftast efter bo-kens upplägg men lägger till egna instruktioner och när han får en elev som inte vill läsa noter släpper han boken och arbetar fritt med egna improvisations- och kompositions-övningar.

Herbert tycker att låtmaterialet i båda böckerna är väldigt bra men han tycker inte att improvisationsövningarna känns relevanta för barn av den åldern böckerna riktar in sig på. Han kan sakna rent speltekniska instruktioner. Lina tycker att Altsax.nu är en väldigt bra bok med roliga låtar och övningar även om hon lägger till många improvisationsöv-ningar själv. Hon uppskattar Blåsbus inriktning på gehörsspel men är kritisk mot notbil-den, legatospelet i de första övningarna samt tycker inte att materialet är lika stimule-rande som i Altsax.nu. Ari tycker att båda böckerna är bra och uppskattar framförallt CD-skivan som följer med även om han skulle önska att kompen skulle upprepas utan melodi en gång. Han tycker att den musikaliska progressionen i Altsax.nu är för snabb med krävande låtar som barnen inte känner igen.

Herbert tycker att vissa låtar går för snabbt och skulle vilja sänka tempot på dessa eller ha fler versioner låtarna. Han ser inte att ett material kan vara komplett i sig utan varje pedagog bör behandla materialet på ett fritt sätt, variera sig och bidra med egna övning-ar. Lina vill ha fler övningar som tränar gehöret, både improvisationsövningar där ele-ven måste lyssna efter vilket tonmaterial som passar och låtar på CD-skivan som inte är utskrivna i noterna. Hon tycker också att improvisationsövningarna som finns med är för korta. Precis som Herbert ser hon inte att det är eftersträvansvärt att materialet är komplett utan hon ser det som en pedagogisk styrka att bidra med eget material även om

38

det kanske kunde vara mer praktiskt för eleven med bara en bok. Ari vill ha fler komp i olika stilar på varje improvisationsövning och fler sådana övningar överlag. Han vill också ha tekniska övningar under förutsättning att de görs på ett lekfullt sätt, med komp till.

39

5. D

Jag börjar med att diskutera hur några olika pedagogiska traditioner går att koppla till informanternas svar. Därefter talar jag om vilka medierande redskap jag har hittat i in-formanternas svar och gör en uppdatering av Leontjevs triangel med hänsyftning på ämnet i undersökningen. Efter det talar jag om läromedlets berättigande i det sociokul-turella perspektivet och listar informanternas förslag på övningar i kapitlet om framti-dens läromedel. Jag avslutar med att tala om några förslag till fortsatt forskning.

5.1. PEDAGOGISKA TRADITIONER

För att förstå de olika pedagogernas synsätt kan det vara en hjälp att koppla dem till en pedagogisk tradition. Även om ingen enbart tillhör en tradition tillhör går det att se vissa drag som pekar i vissa riktningar. Alla som arbetar som lärare har ju något mål för verk-samheten även om det skulle vara så krasst som bara att få in lönen. Min erfarenhet sä-ger mig att det är få (om ens någon) jag har mött som har börjat sin pedagogiska bana utan visioner om vad de vill förverkliga hos sina elever och hos sig själva i lärandepro-cessen.

Det mest uttalade exemplet på en pedagogisk vision i den här undersökningen är Ari när han talar om sitt mål med undervisningen. Han vill att hans elever ska kunna musicera med andra i framtiden även om de inte blir musiker. Han vill förbereda dem på att kun-na ta fram sitt instrument och spela tillsammans med andra i studentorkestrar och andra liknande sammanhang. Detta är enligt Lindeborg (1999) ett tydligt exempel på sam-spelstraditionen. Målet med undervisningen är att kunna spela med att andra och få mu-sikaliska och sociala upplevelser av detta.

Herbert ger i vissa avseenden uttryck för konservatorietraditionen när han efterlyser mer speltekniska övningar men enbart som en liten del och det är tydligt att han inte går hela vägen och sätter det framför det musikaliska innehållet. Utöver detta tycker jag att det är tydligt att alla de tre informanterna tillhör det Lindeborg kallar den progressivis-tiska traditionen, med musiken som ett individuellt mänskligt uttrycksmedel och en del i en kulturell helhet. Lina talar om hur improvisation och gehörsspel löser hämningar hos sina elever och gör dem modigare och framfusigare. Ari är inne på samma linje och menar att rätt och fel inte spelar någon roll utan att ge eleverna modet att våga uttrycka sig är det viktigaste. Även Herbert ser lekfullheten som en styrka och talar om hur miss-tag kan bli till något eftersträvansvärt.

Resultatet av intervjuerna med de här tre individerna pekar på att den estetiska traditio-nen tillhör en svuntraditio-nen tid men man kanske får andra resultat om man frågar några andra. Det är möjligt att det har att göra med deras inriktning på improvisation. Jag und-rar om inte det finns något i den progressivistiska traditionen som tilltalar improvisatö-rer. Improvisationen är en direkt form av mänskligt uttryck och stimulerar det Lipsius (1986) kallar “the creative flow”.

40 5.2 MEDIERANDE REDSKAP

Läromedel, övningar, CD-skivor, programvaror och allt annat som tillhör undervisning-en och miljön runt undervisning-en saxofonelev på musik- eller kulturskolan idag är vad Vygotskij kallade medierande redskap (Säljö 2005). Om vi inte skulle kunna ta till oss dessa skul-le vi aldrig kunna lära oss spela saxofon eftersom saxofonen ju uppfanns först på 1800-talet och Homo sapiens sapiens har funnits på jorden i hundratusentals år (Wikipedia 2008). Boken och CD-skivan som hör till är två tydliga medierande redskap. Ari påver-kar CD-skivan med ytterligare ett redskap, programvaran Amazing Slow Downer. Med hjälp av den kan han förändra tempot uppåt och neråt och på så sätt skapa en situation som förbättrar elevens möjlighet till lärande. Ari använder redskapen för att skapa en lekfull miljö och enligt hans erfarenhet är en lekfull miljö stimulerande för barnens lärande. Det gör också att han själv har roligt och det skapar en lustfylld känsla kring saxofonspelet som stimulerar både han själv och de elever han har.

Herbert använder rytmiskt drivande komp som medierande redskap för att hans elevers lärande ska stimuleras. Musikens puls och groove skapar en atmosfär som stimulerar elevens lärande. Det Herbert ser som böckernas främsta styrka är också just det, att me-lodierna och kompen är såpass musikaliskt intressanta att de ger eleverna musikupple-velser gör att de lockas att lära mer och till och med skapa själva.

Lina ser improvisationen i sig som ett medierande redskap för att lära sig sig musik.

Precis som Gunnar Andersson (2001) talar hon om att improvisation kan stärka eleven även i övrigt spel. Hon använder även gehörsövningar för att skapa ett nytt sätt för ele-verna att lyssna och orientera sig i musiken och vill genom det ge dem auditiva färdig-heter som de kan använda medierande i sitt musicerande.

För att sammanfatta vill jag återknyta till Leontijevs utveckling av Vysotskijs triangel. I detta fall anser jag att det är eleven som är subjektet i det här fallet. Vad objektet är be-ror på vilken pedagogisk tradition man tillhör. Vad är det vi vill påverka? Jag har valt saxofonen som bild för allt som har med saxofonmusicerande att göra men det skulle lika gärna kunna vara musiken eller uttrycket som står som objekt.

41

Listan på medierande redskap kan göras mycket lång och jag har valt ut ett fåtal för bil-den. Allt som är kopplat till elevens kontakt med instrumentet och alla idéer som kan hjälpa eleven att lära sig spela hör till listan. Att lära sig spela saxofon är inte någonting som sker i en isolerad kammare utan i samarbete med andra, lärare, föräldrar och kam-rater. Vilken musik eleven lyssnar på, vilka bilder han/hon ser på saxofoner på internet och på tv, vilka övningar eleven spelar i sin spelbok, allt hänger ihop och skapar möj-ligheter för eleven att lära sig spela.

5.3 LÄROMEDLETS BERÄTTIGANDE

Spelar läromedlet då någon roll i denna sociokulturella världssyn? Om allting påverkar elevens lärande varför då ha något läromedel alls. Det kanske räcker med allt annat som finns där? Styrkan hos ett läromedel, som jag ser det, är att det är en uppsättning medie-rande redskap samlade i en bok. Även om allting påverkar så är ett väl fungemedie-rande lä-romedel ett mycket bra redskap för en lärare att skapa en miljö som stimulerar lärande.

Det är långt ifrån det enda men ett viktigt hjälpmedel. Och för att förverkliga Svenska kommunförbundets vision från 1984 om hur undervisningen i musikskolan ska se ut så är improvisations- och gehörsövningar viktiga.

Den här undersökningen visar hur olika lärare kan vara. Alla tre jobbar med improvisa-tion men de har väldigt olika uppfattningar om vilket värde övningarna i Blåsbus och Altsax.nu har. Från Herberts ifrågasättande av övningarnas mening till Aris konsekvent genomförda följande av bokens pedagogiska upplägg. En åsikt som kom fram under intervjuerna som jag själv inte hade tänkt på innan var: Är det viktigt att skapa ett kom-plett material? Både Herbert och Lina såg det som en styrka att lägga till egna övningar och byta böcker då och då för att inte stagnera som lärare. Naturligtvis går det inte att skapa ett läromedel som passar alla i all framtid. Det betyder dock inte att läromedlen inte går att utveckla. Alla tre informanterna såg vilken utveckling som gjorts med de här två läromedlen och vilken medierande effekt en CD-skiva med ett välspelat komp har.

42 5.4 FRAMTIDENS LÄROMEDEL

Vad kan vi göra då för att utveckla läromedlen? De punkter mina informanter kom fram till var:

• Sänk tempot på de låtar som går för snabbt eller inkludera fler versioner

• Improvisationsövningar där eleven måste lyssna sig till vilket tonmaterial som ska an-vändas

• Gehörslåtar som inte finns med på skivan

• Längre CD-spår för improvisationsövningarna

• Fler kompvarianter på samma övning

• Tekniska övningar, såsom skalövningar, med komp till

Jag tycker också att det är intressant med Aris programvara för att ändra tempot. Kanske ett framtida läromedel skulle använda datorn mer för att kunna förändra komptempo eller tonart?

5.5 FORTSATT FORSKNING

Jag har bara naggat forskningsområdet i kanten med denna undersökning. Det finns många frågor kvar att ställa som kan leda till att läromedlen utvecklas och att pedago-gerna hittar nya sätt att använda dem för att skapa en så bra lärandemiljö som möjligt.

Herbert tog upp i intervjun att han tycker att det behövs forskning på vilka låtar som generellt går för fort för eleverna. En stort fält är att undersöka hur barn lär sig improvi-sera. En historisk överblick över läromedel för blåsinstrument vore också intressant.

Även en likadan undersökning till med andra informanter skulle säkerligen ge en hel del andra svar.

43

R

Agnestig, Carl-Bertil & Petterson, Claes-Meriths (1972) Vi spelar klarinett. Stockholm:

Gehrmans musikförlag.

Andersson, Andreas (2007) En jämförande studie av undervisningsmaterial för saxofon

— med fokus på improvisation och gehörsinlärning. Examensarbete, Musikhög-skolan vid Göteborgs Universitet, Göteborg.

Andersson, Gunnar (2001) Blås på gehör. Rönninge: GAson Musik.

Azzara, C. D. (1993) Audiation-based improvisation techniques and elementary instru-mental student’s music achievment. Journal of Research in Music Education 41.

Bailey, Derek (1992) Improvisation: Its Nature and Practice in Music. Ashborune, Eng-land: Moorland Pub.

Grout, Jay Donald (1988) A History of Western Music, Fourth Edition. New York: W.

W. Norton & Company.

Hahne, Ingemar (1978) Vispop. Solna: Intersong.

Kernfel, Barry (1988) The New Grove Dictionary for Jazz. London: Macmillan.

Lagman, Evin och Bergman, Gösta och Hultman, Charles (1964) Bergvalls ordlista för grundskolan. Stockholm: Bergvall.

Larsson, Anna (2007) Musik, bildning, utbildning. Ideal och praktik i folkbildningens musikpedagogiska utbildningar 1930—1978. Halmstad: Makadam förlag.

Lindeborg, Ronny (1999) Från musikbildningsarbete till kommunal musikskola. Vägen mot musikpedagogiska traditioners institutionalisering i Stockholm 1954—1961.

Uppsats inom forskarutbildningen vid Centrum för Musikpedagogisk forskning.

Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.

Lipsius, Fred (1986) The Complete Book on Creative Improvisation. Secaucus: Warner Bros. Publications Incorporated.

McPherson, G. E. (1993) Factors and abilities influencing the development of visual,

McPherson, G. E. (1993) Factors and abilities influencing the development of visual,