vuxna att växa i men vill även se till så att det blir en varierad kommun både för gamla som små. Det är mina mål med min kommun.”
”Hur ungdomarna har det i kommunen och vad det finns att
göra/fritidsaktiviteter.”
Förtroende för vuxna och politiker
Ungdomarna svarade på en fråga om hur stort förtroende de har för vuxna i allmänhet respektive politiker. Vad som framgår är att cirka 70 % av ungdomarna totalt i
kommunen svarar att de har ett mycket eller ganska stort förtroende för vuxna i allmänhet. Högst förtroende för vuxna har killar i årskurs 2. Förtroendet för politiker är tydligt lägre.
Över tid ser vi att andelen högstadieungdomar som svarar att de har förtroende för vuxna har minskat något sedan år 2015.
41%
68%
50%
63%
31%
63%
38%
92%
0%
25%
50%
75%
100%
Politiker Vuxna i allmänhet
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2 D5. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer?
Andel som svarat ”mycket stort” eller ”ganska stort” Utveckling över tid
D5a. Hur stort eller litet förtroende har du för följande vuxna personer?
Andel som svarat ”mycket stort” eller ”ganska stort” Utveckling över tid
47% 45%
69% 65%
0%
20%
40%
60%
80%
100% Politiker - åk 8
Vuxna i allmänhet - åk 8
Trygghet
E
Att så många unga som möjligt får trygga uppväxtvillkor möjliggör en bra start i livet och goda möjligheter att utvecklas. Utsatthet för mobbning, kränkningar, trakasserier och våld påverkar hälsan och känslan av trygghet hos unga. MUCF konstaterar att en av de faktorer som påverkar ungas hälsa i störst utsträckning är om man under den senaste tiden har blivit utsatt för någon form av mobbning, men även andra former av utsatthet tas upp (hot, misshandel, utnyttjande)1. Otrygghet och utsatthet kan även påverka den utsattes möjligheter till kunskapsutveckling i skolan och således
potentiellt påverka möjligheterna för individen i framtiden. Att få bukt med denna typ av problem är därmed viktigt ur flera perspektiv.
Utsatthet för brott och otrygga situationer
I enkäten ställdes en fråga om man har blivit utsatt för någon otrygg situation de senaste sex månaderna. Högst andel, totalt 25 % av ungdomarna i Högsby, svarar att de utsatts för hot. 18 % totalt svarar att de utsatts för stöld. Vad som också framgår är att killar har utsatts för hot, stöld och misshandel i högre grad än tjejer, men tjejer har utsatts för sexuellt våld/utnyttjande i högre grad än killar.
På följande sida kan vi se att andelen högstadiekillar som svarar att de utsatts för de olika typerna av otrygga situationer generellt ökat från år 2015. Bland tjejerna har utsatthet för hot ökat samtidigt som utsatthet för stöld har minskat. Även utsatthet för sexuellt våld har ökat något bland tjejerna.
1 MUCF 2007: Fokus 07: En analys av ungas hälsa och utsatthet
E1. Nu vill vi att du tänker tillbaka på de senaste sex månaderna. Har något av detta hänt dig? Andel som svarat ”ja”
25%
6% 9% 13%
42%
25%
17%
6% 4%
19%
6% 13%
23% 26%
11%
0% 0%
25%
50%
75%
100%
Någon har hotat mig Någon har stulit från
mig Jag har blivit utsatt
för misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
E1a. Killar åk 8: Har något av detta hänt dig? Andel ”ja”
Utveckling över tid
E1b. Har något av detta hänt dig? Andel ja.
Per kommun
0%
10%
20%
30%
40%
Någon har hotat mig50%
Någon har stulit från mig
Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för
sexuellt våld/utnyttjande
2015 2018
0%
10%
20%
30%
40%
Någon har hotat mig50%
Någon har stulit från mig
Jag har blivit utsatt för misshandel Jag har blivit utsatt för
sexuellt våld/utnyttjande
2015 2018
E1b. Tjejer åk 8: Har något av detta hänt dig? Andel ”ja”
Utveckling över tid
Andelen som utsatts för de olika otrygga situationerna är generellt högre i Högsby jämfört med regionsnittet och rikssnittet, se diagram E1c på nästa sida.
Någon har hotat mig Någon har stulit från
mig Jag har blivit utsatt för
misshandel Jag har blivit utsatt för sexuellt våld/utnyttjande
Högsby 25% 18% 11% 7%
Region 19% 13% 6% 6%
Rikssnitt 19% 14% 5% 5%
Trygghet
Ungdomarna fick svara på en fråga om hur trygga de upplever att de är på olika fysiska platser i kommunen samt på internet. Som det framgår i diagram E2 är en hög andel, 96 % totalt, alltid eller oftast trygga i hemmet. 91 % är även trygga på träningen och 86-89 % i sitt bostadsområde, på väg till eller från skolan samt i skolan. Tryggheten är generellt något lägre på stan eller i centrum, i kollektivtrafiken, på internet samt på fritidsgård eller liknande. Tjejer känner sig i lägre grad än killar trygga på fritidsgård eller liknande, speciellt tjejer i årskurs 2.
Över tid har inga större förändringar skett, se diagram E2a och E2b på nästa sida.
Högstadietjejerna känner sig dock något tryggare än föregående år på flera av de uppräknade platserna.
I tabell E2b framgår att ungdomarna i Högsby i lägre grad känner sig trygga på stan/i centrum samt i kollektivtrafiken jämfört med både regionsnitt och rikssnitt.
E1c. Har något av detta hänt dig? Andel ja: Jämförelser
97% I mitt bostadsområde På väg till eller från skolan I skolan På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På internet På träningen eller annan organiserad
fritidsaktivitet
På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande
kille åk 2 tjej åk 2 kille åk 8 tjej åk 8
E2. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?* Andel som svarat att de ”alltid” eller ”oftast”
är trygga
*Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ”ej aktuellt” är borträknat på alternativen ”på ungdomens hus, fritidsgård” samt ”på träningen eller annan fritidsaktivitet” samt ”i skolan”
och ”påväg till/från skolan”. Andelen som svarat ”ej aktuellt” på fritidgårdsalternativet är 36 %. Andelen som svarat vet ej på träning/fritidsaktivitet är 17 %. Andelen som svarat ej aktuellt på övriga är omkring 1 %.
E2a. Kille åk 8: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?* Andel som svarat ”alltid” eller ”oftast”
Utveckling över tid
0%
E2c. Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?* Andel som svarat ”alltid” eller ”oftast”
Jämförelser
*Siffrorna i diagrammet och tabellen ovan visar endast de som svarat på frågan, dvs. svarsalternativet ”ej aktuellt” är I hemmet I mitt
bostads-område
På väg till eller från
skolan I skolan På stan eller i
internet På träningen
E2b. Tjej åk 8: Hur ofta känner du dig trygg på följande ställen?* Andel som svarat ”alltid” eller ”oftast”
Utveckling över tid
E3a. Andel som svarat ”ja” på frågan om mobbning/trakasserier/utfrysning Utveckling över tid**
37%
2009 2012 2015 2018
tjej åk 8 kille åk 8
**OBS! 2012 och tidigare fanns endast alternativen ”ja” och ”nej”. I 2015 och 2018 års enkät fanns ”ja, längre period, ”ja, enstaka gånger”, ”nej”. I diagrammet ovan är dessa sammanslagna. Detta påverkar jämförbarheten till år 2012 och tidigare.
E3. Under de senaste sex månaderna, har du blivit mobbad, trakasserad eller utfryst?
Mobbning och trakasserier
I denna del redovisas frågor som rör utsatthet för mobbning och trakasserier. Som tidigare nämnt är utsatthet för mobbning något som tydligt påverkar hälsan. Vad som framgår är att tjejer i årskurs 2 och killar i årskurs 8 är mest utsatta. Cirka 45 % av både högstadiekillarna och gymnasietjejerna svarar att de utsatts under det senaste året.
I diagram E3a framgår att andelen högstadiekillar som utsatts ökat över tid. Andelen utsatta högstadietjejer har däremot minskat något sedan 2015, men ökat sedan 2012. I jämförelsen med regionsnitt och rikssnitt i diagram E3b på nästa sida framgår även att andelen unga som utsatts i Högsby är klart högre.
9%
period Ja, enstaka gånger Nej
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
E3c. Var blev du mobbad, trakasserad eller utfryst?
Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för mobbning/trakasserier/utfrysning
E3b. Andel som svarat ”ja” på frågan om mobbning/trakasserier/utfrysning: Jämförelser
38%
25%
25%
0% 25% 50% 75% 100%
Högsby
Region
Rikssnitt
5%
3%
3%
3%
77%
5%
8%
5%
33%
10%
0% 25% 50% 75% 100%
Hemma I någon annans hem I mitt bostadsområde På väg till eller från skolan I skolan På träningen eller annan organiserad
fritidsaktivitet
På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande På stan eller i centrum På buss, tåg eller liknande På internet/i mobilen
Annat Totalt
Majoriteten, 77 %, av de som utsatts för mobbning det senaste året svarar att de blivit utsatta i skolan. En tredjedel svarar att de utsatts på internet/i mobilen.
Orättvis behandling
Ungdomarna fick även ange om de blivit orättvist behandlade på ett sätt som gjort att de mått dåligt. Högstadiekillar är den grupp som i högst grad svarar att de utsatts en eller flera gånger under det senaste året. I diagram E4a nedan framgår även att andelen högstadiekillar som utsatts har ökat över tid. Andelen högstadietjejer som utsatts är på en liknande nivå, 52-53 %, i år som år 2015.
I diagram E4b på följande sida framgår att majoriteten av de som utsatts har blivit utsatta av andra elever eller ungdomar.
E4. Har du de senaste sex månaderna, har du upplevt att du har blivit orättvist behandlad på ett sätt så att du har mått dåligt?
E4a. Andel utsatta för orättvis behandling (flera gånger + någon gång) Utveckling över tid
25% 28%
Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej
tjej åk 8
2009 2012 2015 2018
tjej åk 8 kille åk 8
E4b. Vem eller vilka har du känt dig orättvist behandlad av?
Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för orättvis behandling
E4c. Av vilken eller vilka orsaker tror du att du blev orättvist behandlad?
Besvarades endast av de som svarat att de utsatts för orättvis behandling
59%
24%
24%
35%
2%
6%
2%
15%
6%
2%
0% 25% 50% 75% 100%
Andra elever eller ungdomar Familj/släkt Annan person Personal inom skolan Personal inom fritidsgård eller liknande Personal inom sjukvården Personal inom polisen/rättsväsendet Personal inom socialtjänsten Personal inom organisation eller förening (t ex
tränare eller ledare)
Personal inom annan verksamhet Totalt
7%
15%
4%
11%
31%
7%
15%
33%
15%
0% 25% 50% 75% 100%
Etnisk tillhörighet (var jag eller min familj kommer ifrån)
Kön Könsidentitet eller könsuttryck*
Sexuell läggning Ålder Utseende Funktionsnedsättning Religion eller trosuppfattning Annan orsak
Vet inte Totalt
E5. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt?
88%
13%
75%
25%
81%
19%
78%
22%
0%
25%
50%
75%
100%
Ja Nej
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
E5a. Vet du vart du kan vända dig för att få stöd om du skulle bli illa behandlad eller må dåligt?
Andel ja: Utveckling över tid
70%
88% 88%
75%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2018
tjej åk 8 kille åk 8 Stöd och hjälp
En hög andel, mellan 75-88 % av alla ungdomar i Högsby, svarar att de vet vart de kan vända sig om de blir illa behandlade eller mår dåligt. Tjejer vet i högre grad än killar vart de kan vända sig.
Över tid har en negativ utveckling skett för högstadiekillarna, från 88 % till 75 %, medan en positiv utveckling skett bland högstadietjejerna, från 70 % till 88 %.
Hälsa
I Lupp-enkäten finns även ett avsnitt som rör ungas hälsa. En god hälsa tidigt i livet leder till att unga kan skapa goda sociala relationer och tillgodogöra sig utbildning.
Detta påverkar i sin tur bland annat möjligheterna till trygghet, arbete och inkomst.
Ungas hälsa är därför avgörande för flertalet andra aspekter senare livet. Idag finns det dock stora skillnader i ungas hälsa, bland annat utifrån om man är kille eller tjej, vilken bakgrund man har och familjens ekonomiska situation. Det finns också hälsoskillnader mellan personer i särskilt utsatta situationer och den övriga befolkningen. Särskilt tydliga är dessa skillnader för personer med funktionsnedsättning, HBTQ-personer och vissa nationella minoriteter1.
Ungas hälsa, i synnerhet den psykiska hälsan, har uppmärksammats i ett flertal
rapporter under 2000-talet. Det konstateras att de flesta ungdomar i Sverige mår bra, men att psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär har ökat betydligt de senast
årtiondena, för att under den senaste åren ha stannat på en relativt konstant och hög nivå i jämförelse med resten av befolkningen2. Ungas psykiska hälsa är därför även ett av de prioriterade områdena i den nationella ungdomspolitiken.
Relationer och nöjdhet med livet
Familje- och kompisrelationer samt andra sociala nätverk är bestämningsfaktorer som påverkar en individs hälsa. Hur individen ser på livet som helhet är en fråga som ofta, med lite olika formuleringar, även används för att avspegla psykisk hälsa. I diagram F0 på följande sida ser vi att en klar majoritet är nöjda med sina familje- och
kompisrelationer. Andelen som är nöjda med livet i sin helhet är något lägre, speciellt bland tjejer i högstadiet och gymnasieungdomarna.
Nöjdheten med kompis- och familjerelationerna är på en något lägre nivå än 2015, se diagram F0a på nästa sida. Nivån för nöjdheten med livet i sin helhet är dock oföränd-rad.
1 SOU 2016:55, Mörk, Sjögren & Svaleryd 2014: Hellre rik och frisk – om familjebakgrund och barns hälsa
F
F0. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?
Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”
F0a. Andel nöjda med livet, familjen och kompisarna: Totalnivå. Utveckling över tid 75%
83% 78%
88%
100% 100%
81%
100% 94%
82%
89%
96%
0%
25%
50%
75%
100%
Livet i sin helhet Familjen Kompisar
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
80% 80%
95%
91%
93%
88%
60%
70%
80%
90%
100%
2015 2018
Livet i sin helhet - åk 8 Familjen - åk 8
Kompisar - åk 8
Självskattad hälsa
Självskattad hälsa innebär att individer ombeds att själva skatta sitt allmänna hälsotillstånd på en skala. Den självskattade hälsan är med andra ord ett subjektivt mått. Resultat av detta slag ifrågasätts ibland på grund av det subjektiva inslaget, men har visat sig stämma väl överens med mer objektiva och medicinska mått på hälsa1. Vad som framgår är att killar i klart högre grad än tjejer svarar att de mår mycket eller ganska bra. 84 % av killarna och 54 % av tjejerna svarar att de mår bra. Vidare svarar omkring 15 % av tjejerna att de mår mycket eller ganska dåligt. I diagram F1a framgår det även att det sedan 2015 skett en positiv utveckling bland högstadietjejerna och en negativ utveckling bland högstadiekillarna.
F1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig?
F1a. Andel som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra: Utveckling över tid 63%
Mycket + ganska bra Varken bra eller dåligt Mycket + ganska dålig
tjej åk 8
2009 2012 2015 2018
tjej åk 8 kille åk 8
F1b. Andel som bedömer sin hälsa som mycket eller ganska bra: Jämförelser
71%
72%
72%
0% 25% 50% 75% 100%
Högsby
Region
Rikssnitt
Psykiska och somatiska besvär
Ungdomarna fick svara på frågor om hur ofta de upplever olika psykiska och somatiska besvär, så som stress, huvudvärk, ont i magen, sömnsvårigheter och nedstämdhet.
Enligt MUCF indikerar förekomsten av sådana besvär ohälsa om de förekommer flera gånger i veckan eller oftare under en längre period. Liknande kategorisering görs i Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor”.
I diagram F2 redovisas andelen ungdomar som har de listade besvären regelbundet, det vill säga flera gånger i veckan eller oftare. En relativt stor andel av både tjejer och killar uppger att de har problem med stress, omkring 60 % av tjejerna och drygt 40 % av killarna.Gymnasietjejer känner sig stressade i högst grad.
I diagram F2a på följande sida redovisas andelen högstadieungdomar som regelbundet stressar, har ont i magen och har huvudvärk över tid. En ökning har skett avseende alla tre psykosomatiska besvär, speciellt vad gäller stress, från 2015 till 2018. I tabellen F2b redovisas besvären över tid per kön för högstadieungdomarna. Vad som framgår är att det skett en ökning gällande majoriteten av de olika besvären bland både tjejer och killar.
I jämförelsen mellan Högsby, regionsnitt och rikssnitt på sida 54 framgår att ungdo-marna i Högsby i högre grad känner sig stressade och har ont i magen, men i något lägre grad känner sig nedstämda, deppiga eller nere.
Andelen ungdomar som mår bra i Högsby ligger på en liknande nivå som i regionsnittet och rikssnittet, se diagrammet nedan.
F2b. Andel med besvär flera gånger i veckan eller oftare: Utveckling över tid per kön1 F2. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna?
Andel som svarat ”flera gånger i veckan” eller oftare
34% 38%
Huvudvärk Ont i magen Känt dig
stressad Känt dig nedstämd, deppig eller
nere
Svårt att
somna Sovit dåligt på natten
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
F2a. Andel med besvär flera gånger i veckan eller oftare: Utveckling över tid, totalnivå
23% 20%
2009 2012 2015 2018
Huvudvärk - åk 8 Ont i magen - åk 8 Känt dig stressad - åk 8
Tjej åk 8 Kille åk 8
2015 2018 2015 2018
Huvudvärk 24% 34% 3% 8%
Ont i magen 19% 38% 5% 10%
Känt dig stressad 35% 53% 19% 41%
Svårt att somna 38% 22% 19% 26%
Känt dig nedstämd, deppig eller nere 33% 25% 14% 16%
F2c. Andel med besvär flera gånger i veckan eller oftare: Jämförelser
Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad Svårt att somna
Känt dig ned-stämd, deppig
eller nere
Sovit dåligt på natten
Högsby 20% 23% 49% 26% 23% 25%
Region 21% 15% 42% 29% 28% 26%
Rikssnitt 18% 14% 43% 27% 28% 25%
F3. Hur ofta händer det att du hoppar över följande måltider?
Andel som svarat ”flera gånger i veckan” eller oftare
Hoppa över måltider
I diagram F3 nedan redovisas andelen ungdomar som svarat att de hoppar över måltider flera gånger i veckan eller oftare. En hög andel i alla åldersgrupper, mellan 41-61 % hoppar över frukosten flera gånger i veckan eller oftare. Andelen som hoppar över övriga måltider är lägre.
41%
29%
26%
61%
39%
35%
44%
13%
13%
56%
11%
15%
0% 25% 50% 75% 100%
Frukost Lunch Middag/kvällsmat
kille åk 2 tjej åk 2 kille åk 8 tjej åk 8
Träning och motion
Fysisk aktivitet är relaterat både till fysisk och psykisk hälsa. Andelen skolbarn som uppnår den rekommenderade mängden fysisk aktivitet (1 timme per dag enligt WHO) är fortsatt låg i Sverige. Det är en levnadsvana som inte har förbättrats över tid,
konstaterar Folkhälsomyndigheten1.
Vad som framgår i diagram F4 är att en andel mellan 69-96 % tränar minst en gång i veckan. En klart högre andel killar än tjejer tränar minst en gång i veckan. Vad gäller utveckling över tid har andelen högstadieungdomar som tränar regelbundet ökat, se diagram F4a på nästa sida.
I diagram F4b framgår därutöver att unga som tränar regelbundet i Högsby inte skiljer sig från regionsnitt och rikssnittet.
F4. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas?
Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare
81%
96%
69%
81%
0%
25%
50%
75%
100%
I stort sett varje dag
tjej åk 8 kille åk 8 tjej åk 2 kille åk 2
F4b. Andel som tränar minst en gång i veckan Jämförelser
83%
85%
84%
0% 25% 50% 75% 100%
Högsby
Region
Rikssnitt
F4a. Andel som tränar minst en gång i veckan Utveckling över tid
78%
74%
81%
91%
89%
79%
96%
60%
70%
80%
90%
100%
2009 2012 2015 2018
tjej åk 8 kille åk 8
F5. Har du någon gång använt anabola steroider eller andra motsvarande prestationshöjande medel?
Prestationshöjande medel
I Lupp-enkäten ställs en fråga om användningen av anabola steroider eller motsva-rande medel. Totalt svarar 7 % av ungdomarna i Högsby att de använt denna typ av medel någon gång.
Alkohol, tobak och snus
Lupp-enkäten innefattar också frågor om hur ofta man röker, snusar och dricker alkohol. I tabell F6 på följande sida redovisas resultaten för dessa frågor. Vad som framgår i Lupp-resultatet är att andelen som röker minst en gång i veckan är högst bland tjejer i gymnasiet. En fjärdedel av gymnasietjejerna svarar att de röker minst en gång i veckan. Andelen som snusar minst en gång i veckan är däremot högst bland gymnasiekillarna, 35 %.
Över tid kan vi se att regelbunden rökning och snusning har ökat bland högstadiekil-larna i Högsby. Andelen högstadieungdomar totalt som dricker alkohol en gång per månad har också ökat.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) konstaterar att andelen skolelever i Sverige som använder tobak minskat de senaste åren. Vad gäller alkohol konstaterar CAN att såväl andelen alkoholkonsumenter som alkoholkonsumtionen bland svenska elever är på fortsatt historiskt låga nivåer. 1
2% 5%
93%
0%
25%
50%
75%
100%
Ja, flera gånger Ja, någon gång Nej
Totalt
F6. Hur ofta brukar du...
Tjej åk 8 Kille åk 8 Tjej åk 2 Kille åk 2 2015 2018 2015 2018 2015 2018 2015 2018
Röka cigaretter?
Aldrig/Sällan/En gång i månaden 93% 94% 100% 91% 75% 85%
Minst en gång per vecka 7% 6% 0% 9% 25% 15%
Snusa?
Aldrig/Sällan/En gång i månaden 100% 100% 97% 87% 100% 65%
Minst en gång per vecka 0% 0% 3% 13% 0% 35%
Dricka folköl?
Aldrig/Sällan 81% 84% 88% 70% 94% 75%
Minst en gång per månad 19% 16% 12% 30% 6% 25%
Dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit?
Aldrig/Sällan 81% 75% 82% 65% 31% 44%
Minst en gång per månad 19% 25% 18% 35% 69% 56%
Hur ofta dricker du så mycket alkohol att du känner dig full?*
Aldrig/Sällan 33% 25% 29% 38% 10% 13%
Minst en gång per månad 67% 75% 71% 63% 90% 87%
*Av de som vid något tillfälle druckit alkohol
F6a. Hur får du oftast tag på alkohol?
Besvarades endast av de som någon gång druckit alkohol
Andel 2018
Köper själv i affären 5%
Beställer på internet 7%
Handlar utomlands 7%
Tillverkar själv 9%
Får från mina föräldrar 9%
Tar från mina föräldrar utan att de vet om det 16%
Från syskon 9%
Från kompisar, kompisars syskon, flickvän/pojkvän/partner 50%
Från annan vuxen 27%
På annat sätt 18%
50 % av ungdomarna i Högsby kommun svarar att de får tag i alkohol via kompisar, kompisars syskon eller en partner. 27 % svarar ”Från en annan vuxen” (ej föräldrar) och 18 % ”På annat sätt”.
F7. Får du dricka alkohol för din/dina föräldrar?
Narkotika
Lupp-enkäten innefattar också frågor om narkotikaanvändning. I diagram F8 framgår att 9 % av högstadieungdomarna och 14 % av gymnasieungdomarna svarar att de en eller flera gånger har använt narkotika. I diagrammet framgår också att andelen
högstadieungdomar som någon gång använt narkotika är på samma nivå som år 2009, men har ökat sedan 2012.
På följande sida ser vi att hasch och marijuana är de narkotikasorter som flest ungdomar använt.
F8. Andel som använt narkotika över tid
9%
6% 5%
9%
14%
0%
10%
20%
30%
40%
2009 2012 2015 2018
åk 8 åk 2
4%
75%
22%
43%
36%
20%
0%
25%
50%
75%
100%
Ja Nej Vet inte
åk 8 åk 2
F8a. Vilken eller vilka typer av narkotika har du använt?
Besvarades endast av de som någon gång använt narkotika
F8b. Hur fick du/får du tag på narkotika?
Besvarades endast av de som någon gång använt narkotika 21%
14%
7%
43%
14%
29%
43%
7%
14%
7%
7%
0% 25% 50% 75%
Amfetamin Ecstasy/LSD GHB Hasch
Amfetamin Ecstasy/LSD GHB Hasch