Av redovisningen i avsnitt 3 framgår att regeringen arbetar och kommer att fortsätta arbeta aktivt med
4.6 Kunskap och innovation
Utbildning för hållbar utveckling innebär utbildning av god kvalitet som förmedlar, utvecklar och stärker värderingar och beteenden för att ge individen kunskap och färdigheter att kunna göra medvetna val om
en hållbar livsstil, i förhållande till andra och naturen. Utbildning och forskning är centrala verktyg för en globalt hållbar utveckling.
Innovation är en drivkraft för omställning inom alla delar av Agenda 2030. Genom innovation kan strukturer som hämmar förnyelse brytas.
Agendan medför komplexa utmaningar. Regeringen är angelägen om att fatta evidensbaserade beslut och avser därför att utveckla samarbe-tet med universisamarbe-tet och högskolor.
Kunskap och utbildning för hållbar utveckling ska främjas
Universitetskanslersämbetet har genomfört en utvärdering av universi-tets och högskolors arbete för att främja hållbar utveckling. Utvärdering-en utgör ett värdefullt kunskapsunderlag för universitets och högskolors fortsatta arbete. Regeringen följer upp utvärderingen. Även en samlad bild av hur utbildning för hållbar utveckling tillämpas i svensk skola be-hövs, för att i ett nästa steg kunna vidta verkningsfulla åtgärder så att alla elever i Sverige ska kunna förverkliga de rättigheter och förmågor som understryks i Agenda 2030. Statens skolverk genomför för närvarande en kunskapsöversikt som ska fungera som utgångspunkt i det fortsatta arbe-tet med att främja utbildning för en hållbar utveckling i skolan.
Det behövs även en generell kunskapshöjning i samhället om agdan. Ökad kunskap om agendans mål kan förväntas leda till ökat en-gagemang, vilket är en nödvändighet för att nå målen. Folkbildning-en bidrar till att höja dFolkbildning-en gFolkbildning-enerella kunskapFolkbildning-en om hållbar utveckling och om agendan. Det omfattande stödet från staten till folkbildningen syftar bl.a. till att stärka demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och öka delaktigheten i kulturlivet. I den senaste folkbildningspropositio-nen framhålls att folkbildningen även fortsättningsvis aktivt bör öka medborgarnas kunskap och förståelse för en hållbar samhällsutveck-ling på lokal och global nivå. Folkbildningen bedriver ett ambitiöst ar-bete när det gäller att sprida kunskap om Agenda 2030 och att erbjuda verksamhet som behandlar frågor om bl.a. hållbar utveckling, jäm-ställdhet, mänskliga rättigheter och kulturell mångfald. Såväl studieför-bunden som folkhögskolorna genomför varje år verksamhet inom ett antal av de teman som agendan omfattar.
Innovation ska användas för omställning inom alla delar av agendan
Nationella innovationsrådet har identifierat tre områden som centrala för att lösa det svenska samhällets utmaningar: digitalisering, life sci-ence och miljö- och klimatteknik. Dessa områden identifierades också som globala utmaningar i regeringens forskningspolitiska proposition.
Genom de strategiska samverkansprogrammen sker en kraftsamling av regeringen, näringslivet, akademin, den offentliga sektorn, och intres-seorganisationer kring dessa samhällsutmaningar. Satsningar görs på forskningsinstitut samt test- och demonstrationsmiljöer för att lägga grunden för en ny, långsiktig och fördjupad gränsöverskridande sam-verkan samt en stärkt innovationsförmåga.
Delegationen för cirkulär ekonomi, som regeringen beslutat att inrätta, ska bl.a. vara en kontaktpunkt och knyta en referensgrupp till sig. Dele-gationen blir därmed ett nav för nytänkande och innovation (se vidare avsnitt 4.3).
Innovation är viktigt inom svenskt utvecklingssamarbete för att kunna mobilisera resurser, utveckla nya lösningar och driva samhällsutveckling med syfte att bekämpa fattigdom. Regeringen har påbörjat ett arbete för att stärka erfarenhetsutbytet mellan Sverige och utvecklingsländer kring innovationssystem.
Forskning som främjar hållbar utveckling är centralt
Den strategiska forskningsagendan presenteras i forskningsproposi-tionen. I linje med denna fortsätter regeringen att prioritera forskning som svarar mot nationella och globala samhällsutmaningar, som klimat och miljö, hälsa, digitalisering, ett hållbart samhälle och förbättrade kunskapsresultat i det svenska skol- och utbildningssystemet. I samma proposition redovisas åtgärder för att främja jämställdhet i högskola och forskning. I enlighet med vad som anförs i propositionen förvän-tas även lärosätenas samverkan med det omgivande samhället och sam-bandet mellan utbildning och forskning stärkas.
Arbetet inom de sju nationella forskningsprogram som regeringen in-rättat fortsätter. Forskningsrådet Formas ansvarar för tre av dessa – klimat, hållbart samhällsbyggande och livsmedel. Vetenskapsrådet ansvarar för program om migration och integration samt om antibio-tikaresistens. Forskningsrådet Forte ansvarar för tillämpad välfärds-forskning och arbetslivsvälfärds-forskning. Alla program är breda, tioåriga sats-ningar som ska bidra till att lösa prioriterade samhällsutmasats-ningar och stärka samverkan mellan forskningsutförare, forskningsfinansiärer och samhällsaktörer.
Sektorsövergripande och globala åtgärder ska genomföras
• Andra centrala åtgärder som bidrar till kunskap och innovation för hållbar utveckling ska genomföras:
• En ny global strategi för hållbar social utveckling (2018–2022) för utvecklingssamarbetet ska utarbetas, med utbildning och livslångt lärande av god kvalitet som ett målområde. Den förväntas bidra till att kunskap om hållbar utveckling integreras i läroplaner, lärarutbild-ningen och i hela lärandeprocessen.
• Genomförandet av regeringens globala strategi för forskningssamar-bete och forskning inom utvecklingssamarforskningssamar-betet fortsätter. Den syf-tar bl.a. syfsyf-tar till att stärka forskningskapaciteten i låginkomstländer och regioner, samt stärka innovation för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Sida ansvarar tillsammans med Vetenskapsrådet för strategin.
• Vetenskapsrådet har gjort en gemensam utlysning av forskningsme-del med Sida och Formas med temat Sustainability and Resilience – Tackling climate and environmental changes, med utgångspunkt i Agenda 2030.
• Ett kompetenscentrum för växtförädling ska verka för framtagandet av nya växtsorter som är anpassade för svenska odlingsförhållanden i ett förändrat klimat och för omställningen till en cirkulär och bio-baserad ekonomi. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag startat centret.
• I den nationella strategin för svensk rymdverksamhet slår regeringen fast att svensk rymdforskning och rymdindustri, med teknik, inno-vationer och kunskap, ska bidra till det globala miljö- och klimatö-vervakningsarbetet och genomförandet av Agenda 2030. Insamling, bearbetning och förmedling av tillförlitliga satellitdata och informa-tion om miljö och klimat kan bidra till att stärka mänskliga rättighe-ter, jämställdhet och demokrati.
• Satsningar görs på forskningsanläggningarna MAX IV-laboratori-et och European Spallation Source i Lund, som bl.a. kan bidra till framställning av nya material för en hållbar utveckling inom klimat, miljö och hälsa.