I inledningen uppgav jag att syftet med den här presentationen var att ge en orientering inom området plagiat och fusk kopplat till examination. Dessut- om var avsikten att introducera Urkund. Ursprungligen fanns också intentio- nen att förbättra min professionella kompetens angående rättssäker examina- tion genom att fördjupa mig i området. Avslutningsvis vill jag därför kom- mentera några aspekter.
Först och främst har jag under arbetets gång fått en betydligt större insikt i det komplexa område som fusk och plagiat inom högskola och universitet faktiskt är. Lite blåögt har jag väl inte tidigare förstått omfattningen av den-
8 För intresserade läsare hänvisas till Hult & Hult, 2003, s. 14-15.
Bedömning och examination na problematik. Inte minst med tanke på det antal artiklar som har genere- rats inom området de senaste åren10. Jag har också fått några tankeställare
om vad jag som universitetslärare bör tänka på när jag arbetar med examina- tioner. Vilken pedagogisk metod använder jag och vilka tillfällen till fusk kan det skapa? Vilka instruktioner ger jag? Vad är tillåtet respektive inte tillåtet vid mina examinationer? Vad menar jag när jag skriver att ”alla hjälpmedel är tillåtna” vid en examination? Sammanfattningsvis har nog arbetet genere- rat mer frågor än svar?
En annan insikt som jag fått är att det är svårt att bemöta misstankar om fusk och plagiat oavsett om man är lärare eller student. Ämnet är känsligt och troligtvis belagt med skam och skuld om man blir upptäckt. Trots att jag vid flera tillfällen stött på renodlade plagiat har jag valt att inte gå vidare med någon anmälan. Jag har löst det på annat sätt. Att fler än jag väljer att hantera misstanken om fusk på andra sätt är något som ev. kan förklara vis- sa av resultaten i de olika studierna. Vid seminariet med chefsjurist Göran Hessling (050405) förstod jag att det senare beteendet inte är ett önskvärt be- teende hos en universitetslärare. Något som Hessling faktiskt motsäger i ett svar under debatt i Liu-nytt (Hessling, 050316). Vid seminariet uppfattade jag att Hessling var helt tydlig med att all misstanke om fusk skulle anmälas och att det var disciplinnämnden som skulle göra utredningen, inte den en- skilda läraren. I artikeln backar han lite och menar att ”Från rättssäkerhets- synpunkt anser jag det rimligt att examinatorn i sådana lägen inte rent me- kaniskt skickar misstanken vidare (s. 4).11 Osäkerheten består alltså och jag
är inte helt på det klara hur jag ska bete mig nästa gång jag stöter på miss- tanke om fusk.
Fortsättningsvis kan jag konstatera att i likhet med konflikthantering, (Hammar Chiriac och Hempel, 2005) måste det bästa och mest optimala sät- tet att hantera plagiat vara förebyggande åtgärder. Urkunds förebyggande funktion är något som jag inte problematiserat eller utvecklat i den här pre- sentationen. En funktion som dock inte bör underskattas utan istället upp- värderas. Vid några universitet i Australien har man tagit fasta på vikten av att information om vad som räknas som plagiat, hur man använder referen- ser på ett korrekt sätt och konsekvenserna av fusk. Denna information finns i den informationsskrift som kan jämföras med de blockböcker eller kurskom- pendier som används vid Linköpings universitet (se exempelvis Monash Uni-
10 I Urkund (www.urkund.se) ges en lista på ca.150 artiklar i dagstidningar under ti-
den 2002-01-24 till 2005-02-09.
11 Svaret ges på ett debattinlägg om Fuskutredning – ett obetalt jobb av Hackman,
Bedömning och examination
versity12 studenthandledning till Introduction to Sociology 1 och Social psy-
chology). Vissa försök till systematisk information om vad som räknas som normal verksamhet kontra fusk och plagiat har även gjorts vid Linköpings universitet (se exempelvis Hallström, 2004).
Avslutningsvis kulle jag vilja dela med mig några god råd som jag tagit till mig och som är hämtade från Plagiathandboken (Wiedersheim-Paul, 2005). • Gör fusk olönsamt
• Inför antiplagiatutbildningar (”sk. förebyggande hälsovård”) • Inför plagiatkontroll (ex. Urkund).
Med ovanstående text har jag förmedlat en del av den kunskap som jag tagit till mig under arbetets gång. Genom att fördjupa mig i området fusk och plagi- at kopplat till examination, har jag samtidigt förbättrat min professionella kompetens. Förhoppningsvis har jag också bidragit med kunskap till lärare och andra intresserade som ännu inte hunnit sätt sig in i området. Ovan nämnda goda råd kan vara en bra utgångspunkt för hur man som lärare kan börja ar- bete med att minimera förekomsten av fusk och plagiat i utbildningen.
Referenser
Centrum för undervisning och lärande. (2003). Universitetspedagogik, steg 2.
Design, utvärdering och organisation för lärande, DUO [Kursplan]. Linkö-
pings universitet, Centrum för undervisning och lärande.
Hammar Chiriac, E. & Hempel, A. (red.).(2005). Handbok för grupparbete – att
skapa fungerande grupparbeten i undervisning. Lund: Studentlitteratur.
Hessling, G. (2005). Seminarium med Göran Hessling i kursen Universitetspe-
dagogik, steg 2. Design, utvärdering och organisation för lärande, DUO, 050405 . Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande.
Hessling, G. (2005). Svar på debattinlägg om Fuskutredning – obetalt jobb? LiU-
nytt, Nyheter från Linköpings universitet, nr. 2, 2005-03-16.
Hackman, P. (2005). Debattinlägg Fuskutredning – obetalt jobb? LiU-nytt, Ny-
heter från Linköpings universitet, nr. 2, 2005-03-16.
Hallström, J. (2004). Information om vetenskapligt skrivande, källhänvisning
och plagiat [paper]. Linköpings universitet, Institutionen för utbildningsveten-
skap.
Bedömning och examination Hult, H. & Hult, Å. (2003). Att fuska och plagiera – Ett sätt att leva eller ett sätt
att överleva? Linköpings universitet, Centrum för undervisning och lärande.
Högskoleverket (1993). Högskoleförordningen (1993:100). Hämtad 12 maj från http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet?page_id=214&expand_tree=268& Högskoleverket (1992). Högskolelagen (SFS 1992:1334). Hämtad 12 maj, 2005
från http://web2.hsv.se/publikationer/lagar_regler/hogskolelagen.shtm
Linköpings universitet regelverk (2005). Föreskrifter rörande examination och
examinator. Hämtat 1 juni 2005 från http://regelverk.liu.se/
Monash University. (2005). www.monash.edu.au Hämtad den 16 november 2005.
Monash University. (2005). SCY1100. Introducyion to Sociology 1. School of
Political and Social Inquiry, Sociology. Semester 1, 2005, Caulfield and Clay-
ton Campus.
Monash University. (2005). SCY2400/3400. Social psychology. School of Politi-
cal and Social Inquiry, Sociology. Semester 1, 2005, Caulfield and Clayton
Campus.
Pravitz, G. (2005) Så kommer vi åt forskningsfusket. LiU-nytt, Nyheter från
Linköpings universitet, nr. 3, 2005-04-27.
Rehnberg, Y. (2005). Med andras ord. Studentliv, nr 4 2005.
Tentamensguide (2005) Tentamensguide vid Linköpingsuniversitet. Hämtad den 12 maj från www.liu.se/org/studc/tenta/regler.html)
Toohey, S. (2002). Designing courses for higher education. Ballmoor: Open Uni- versity Press.
Urkund (2005). Urkund. Hämtat 12 maj, 2005 från http://www.urkund.se
Wiedersheim-Paul, F. (2005). Plagiathanboken. Hämtat 1 juni 2005 från
http://fefiwid.fek.uu.se/plagiathandbok.htm. (Den här sidan finns inte längre utan har den 6 juni 2005 ersatts av
Bedömning och examination
BILAGA 1
Nedan följer ett urval av undersökningar om fusk och plagiat. Undersök- ningarna är direkt citerade från källan som anges under varje utdrag.
Sverige
De två första exemplen består av sammanställningar gjorda av föreliggande författaren medan resterande exempel är hämtade som direkta citat från de källor som anges.
2003