Tydligt i styrdokumenten är att språk och litteratur ska ses som en helhet. Läsning ska bidra till en förmåga att se ”hur man använder språket i olika sammanhang” (Skolverket 2000a) och genom läsningen kan man både utveckla sitt eget språk och skapa förståelse för de tankar som bärs fram i litteraturen. Svedner (1999) menar att om eleven stimuleras till att läsa och skriva i ett meningsfullt sammanhang har hon eller han större möjligheter att utveckla sin språkliga säkerhet. Huruvida antologiläsning med instuderingsfrågor kan ses som ett meningsfullt
41
sammanhang för eleverna, är tveksamt. Två av de intervjuade lärarna säger sig inte alls arbeta med språket i samband med litteraturen utan gör det på andra sätt inom ämnet svenska. Det kan därför antas att de inte ser på språk och litteratur som en helhet.
Vad gäller elevernas egna läsning, berättar tre av lärarna att de använder sig mycket av högläsning på lektionerna och att eleverna sällan eller aldrig läser själva, varken hemma eller i skolan. När eleverna läser, gör de det främst i syfte att finna svar på instuderingsfrågor vilket i första hand utvecklar förmågan att sökläsa, vilket inte är i linje med vad styrdokumenten hävdar är skönlitteraturens främsta uppgift. De två lärare som låter sina elever läsa flest hela verk är också de som har mest fokus på språkutveckling och ger skriftliga övningar i form av uppsatser etc. Båda lyfter fram vikten av att kunna läsa och att kunna läsa olika former av texter. De ser själva läsandet som en viktig kunskap att stimulera till och erövra i strävan efter att ge eleverna större möjlighet i samhället.
42
8 Sammanfattning
Skönlitteratur kan och ska ge eleverna möjlighet att utveckla flera olika former av kunskaper.
Vilka dessa är och hur de utvecklas är beroende av lärarnas syn på vilka kunskaper som är viktiga och möjliga att utveckla. Möjligheten att utveckla dessa kunskaper är i sin tur beroende av den uppgiftskultur som omger läsandet. Lärarna i den här undersökningen vittnar om olika kunskapssyn och olika syn på elevernas och texternas potential som kunskapskällor.
Majoriteten av lärarna fokuserar på att eleverna ska utveckla kunskaper om litteratur och kulturarv, medan övriga ser litteraturen som något genom vilken man kan utveckla kunskaper om sig själv och andra.
De lärare som ser som främsta syfte med litteraturundervisningen att eleverna ska bli allmänbildade och utveckla epokkunskaper, är de lärare som i första hand arbetar antologibaserat och kronologiskt. Dessa lärare är också de som har lägst tilltro till sina elevers läsande, och samtidigt låter eleverna läsa väldigt få eller inga hela verk alls. Det föreligger alltså en diskrepans mellan vad lärarna eftersträvar att eleverna ska utveckla och den uppgiftskultur som lärarna skapar. Lärarna i denna grupp kan inte anses utgå från strävansmålen i kursen Svenska, utan fokuserar förmodligen bokstavligen på kursmålen för kursen Svenska B.
De lärare som i första hand strävar efter att litteraturen ska hjälpa till med att utveckla elevernas kunskaper om andra och sig själva som individer, är de lärare som ser kombinationen av texter och elever som kunskapskällor. Dessa lärare arbetar inte kronologiskt och ser epokkunskap i första hand som underlag till att utveckla livskunskap genom litteraturen. Lärarna i denna grupp utgår i första hand efter strävansmålen i gymnasiekursen Svenska.
Sammanfattningsvis kan sägas att elever som har turen att undervisas av lärare som har hög tilltro till sina elevers förmågor och finner en balans i hur de använder texten och eleverna som källor till kunskap, förmodligen har stora möjligheter att utvecklas både språkligt och som individer med hjälp av den litteratur de möter.
43
Litteraturförteckning
Chambers, Aidan (2005) Böcker inom oss, Raben & Sjögren:Stockholm ISBN:91-2964542-5 Lindström, Lars (2006) Pedagogisk bedömning, I Pedagogisk bedömning – Om att
dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, Lindström Lars och Lindberg Viveca Red. HLS Förlag, Stockholm ISBN: 10:91-7656-594-7
Lonning Stromnes, Åsmund (1995) Kunskapssyn och pedagogik – Historisk analys och jämförelse, Liber utbildning AB:Stockholm ISBN: 91-634-1250-0
Lundgren, Ulla (2009) Transatlantiskt samtal om skönlitterära texter – ett didaktiskt exempel I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Kåreland Lena Red.
Liber AB, Stockholm ISBN: 978-91-47-09395-3
Malmgren, Gun (1999) Svenskämnets identitetskriser – moderniseringar och motstånd I Thavenius, Jan red. Svenskämnets historia, Studentlitteratur, Lund ISBN:91-44-00955-0
Malmgren, Gun (2003) Svenskämnet som demokrati och ”värdegrundsämne” I Utbildning och Demokrati, Vol 12, Nr 2, s63-76 hämtad 20100501 från
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskrifte n/2003/Nr_2/Malmgren.pdf
Måhl, Per (2006) I förväg upppställda krav I Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, Lindström Lars och Lindberg Viveca Red. HLS Förlag, Stockholm ISBN: 10:91-7656-594-7
Molloy, Gunilla (1996) Reflekterande läsning och skrivning, Studentlitteratur:Lund ISBN:91-44-61861-1
Myndigheten för skolutveckling (2008) Gör klassikern till din egen, hämtad 20100215 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1892
Patel, Runa & Davidson, Bo (1991) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur:Lund ISBN:91-44-30951-1
Persson, Magnus (2007) Varför läsa litteratur? – Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen, Studentlitteratur, Stockholm ISBN:978-91-44-04844-4
Pettersson, Astrid (2006) Bedömning – varför, vad och varthän? I Pedagogisk bedömning – Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, Lindström Lars och Lindberg Viveca Red. HLS Förlag, Stockholm ISBN: 10:91-7656-594-7
44
Probst, Robert E (1992) Five Kinds of Literary Knowings, Literary Center, University of Albany, hämtad 20100301 från:
http://www.eric.ed.gov/ERICDocs/data/ericdocs2sql/content_storage_01/0000019b/80/23/01/
d5.pdf
Rosenblatt, Louise M. (2002) Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa, Studentlitteratur, Lund ISBN:91-44-01547-X
Skolverket (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna – Lpf 94, hämtad 20100305 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1071
Skolverket (2009a) Läsa för lust och lärande, hämtad 20100125 från:
http://www.skolverket.se/content/1/c4/19/14/Svenska_kursA.pdf
Skolverket (2009b) Likvärdig betygsättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och kursbetyg , hämtad 20091230 från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2286
Skolverket (2000a) Svenska, kursbeskrivning, hämtad 20100122 från:
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=16&skolform=21&i d=SV&extraId=1585
Skolverket (2000b) Kursplan för SV1202 – Svenska B, hämtad 20100122
från:http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3206/titleId/SV1202%20-%20Svenska%20B
Skolverket (2009) Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygssättning, hämtad 20100228 från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2207
Skolverket (2010) Förslag på ämnesplan i ämnet Svenska GY2011, hämtad 20100206 från:
http://www.skolverket.se/sb/d/3445
Svedner, Per Olov (1999) Svenskämnet & svenskundervisningen – närbilder och helhetsperspektiv, en didaktisk-metodisk handledning, Kunskapsföretaget, Uppsala ISBN:91-89040-17-1
Thavenius, Jan (1999) Traditioner och förändringar I Thavenius, Jan red. Svenskämnets historia, Studentlitteratur, Lund ISBN:91-44-00955-0
Thorson, Staffan (2009) Blivande svensklärare om att ”läsa” och ”förstå” skönlitteratur I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Kåreland Lena Red.
Liber AB, Stockholm ISBN: 978-91-47-09395-3
Torell, Örjan (2002) Resultat – en översikt I Torell, Örjan Red. Hur gör man en
litteraturläsare? Om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland . Rapport från projektet Literary Competence as a Product of School Culture Härnösand, Mitthögskolan Institutionen för Humaniora ISBN:91-7910-435-5
45
Ulfgard Maria (2009) In i texten – ut i livet. Om lärarutbildningens kurslitteratur, I I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Kåreland Lena Red. Liber AB, Stockholm ISBN: 978-91-47-09395-3
Ullström, Sten-Olof (2009) Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan, , I I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Kåreland Lena Red.
Liber AB, Stockholm ISBN: 978-91-47-09395-3
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning hämtad 20100220 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Witt-Brattström Ebba (2006) Naiv syn på skönlitteratur, DN 2006-08-09, hämtad 100415 från http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/naiv-syn-pa-skonlitteratur-1.555799
Årheim, Anette (2007) När realismen blir orealistisk Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier, Växjö University Press, Växjö ISBN 9789176365717
Årheim, Anette (2009) Perspektiv på värdet av skönlitterära läserfarenheter, , I I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning Kåreland Lena Red. Liber AB, Stockholm ISBN: 978-91-47-09395-3
Bilaga 1
Intervjumall
- Vilken litteratur har dina elever läst i kursen Svenska B i år?
- På vilka olika sätt har ni arbetat med ovan nämnda litteratur?
- Vilka kunskaper strävar du efter att eleverna utvecklar genom litteraturläsningen?
- Utgår du i din litteraturundervisning från den lästa texten eller elevernas erfarenheter i strävan att utveckla nya kunskaper? Varför gör du som du gör?
- Vilka av styrdokumentens mål utformar du dina uppgifter utifrån? Vilka kunskaper menar du att dessa uppgifter kan utveckla?
Bilaga 2 – Hur uppsatsen anpassats efter Vetenskapsrådets etiska riktlinjer
Informationskravet
Undersökningens respondenter bör informeras om undersökningens syfte och försäkras om
”att de uppgifter som insamlats inte kommer att användas i annat syfte än för forskning”
(Vetenskapsrådet 2002:7), Detta kan vara av stor vikt eftersom lärare intervjuas angående hur de utför sitt arbete och frågorna bör inte uppfattas som en mätning av hur duktiga lärarna är på sitt yrke, Istället eftersträvas en undersökning av verkligheten och frågorna bör då besvaras så sanningsenligt som möjligt. Samtliga lärare informerades om att de kommer att vara anonyma i undersökningen. Vid beskrivningen av undersökningens syfte fick alla lärare samma information via mail, dvs att en undersökning skulle göras angående hur de arbetar med skönlitteratur i kursen Svenska B. Forskningskravet och informationskravet måste alltid vägas mot varandra och mitt beslut att inte informera exakt om undersökningens syfte grundar sig i att jag inte ville påverka respondenternas svar. Alla intervjuade informerades dock i efterhand exakt om undersökningens syfte och frågeställningar.
Samtyckeskravet
Kravet på samtycke handlar om att respondenterna i undersökningen ska ställa upp frivilligt på de intervjuer de ombeds deltaga i. Vid undersökningens början skickades mail ut till flera olika svensklärare, och de som tackade ja till förfrågan, kan anses ha gjort det på frivillig basis. Vid en undersökning av denna karaktär är det dessutom viktigt att inga beroendeförhållanden finns mellan ”forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare”
(Vetenskapsrådet 2002:10) vilket inte heller var fallet eftersom vi inte har någon privat eller yrkesmässig relation sedan tidigare. Samtliga deltagare gav sitt samtycke till att bli inspelade under själva intervjun.
Konfidentialitetskravet
Konfidentialitet är en förutsättning för att undersökningen ska kunna baseras på så ärliga svar som möjligt, och deltagarna skall ”ges största möjliga konfidentialitet” (Vetenskapsrådet 2002:12). Samtliga intervjuade informerades om att deras namn eller arbetsplatser inte kommer att nämnas i undersökningen, vilket förhoppningsvis kan garantera deras anonymitet.
Dessutom är det så att ingen av de intervjuade har någon personlig relation till författaren av uppsatsen vilket ökar möjligheten till anonymitet. Fingerade namn har använts vid redovisning av, och diskussion kring resultaten.
Nyttjandekravet
De uppgifter som insamlas bör enbart användas ”för forskningsändamål” (Vetenskapsrådet 2002:14) vilket även är fallet med denna undersökning. Samtliga intervjuer har spelats in med hjälp av en diktafon för att jag vid sammanställningen av resultaten skulle kunna lyssna flera gånger på vad respondenterna svarade. De inspelade intervjuerna, och anteckningar kring dessa, sparas enbart tills undersökningen är helt färdigställd och raderas därefter. Samtliga respondenter har erbjudits möjlighet att få ta del av undersökningen innan den publiceras.