Kunskapens användning

Vi upplever att resultatet från vår studie kan tillämpas praktiskt inom Socialtjänstens missbruksenhet genom att uppmärksamma de begränsande faktorerna i arbetet samt att personliga känslor inte tar över vid bedömningen av insatser. Även de faktorerna som

37

påverkar positivt utredningsarbetet enligt SoL kan användas för att individanpassa insatser. Respondenterna menar att människor inte är fyrkantiga därför är det viktigt att personer som arbetar inom människobehandlande organisationer ser till att det skapas ett samspel mellan dessa faktorer. Risken som beskrevs i inledningen att socialsekreterare fokuserar mer på att anpassa klientens behov till verksamhetens resurser istället för att erbjuda individanpassad hjälp (Runersten, 2011), inte bekräftas utifrån vårt resultat. Det är eftersom resultatet visar att socialsekreterarna försöker, trots bristande resurser som de upplever som en begränsning, att individanpassa insatser inom sitt handlingsutrymme. Däremot är vi medvetna om att vår studie har en stor begränsning i form av ett litet antal respondenter för att överföra resultatet till praktiken. Dock bekräftar både tidigare forskning och teorier det resultatet vi har funnit. I tidigare studier som gjordes mestadels inom andra områden än det som vi undersöker upptäcktes liknande faktorer som möjliggör och begränsar socialsekreterarnas handlingsutrymme i utredningsarbetet enligt SoL.

I denna studie valde vi att inte avgränsa oss till någon specifik ålder eller ett specifikt kön på respondenterna. Detta är för att få en bred bild av socialsekreterarnas handlingsutrymme. Enligt mångfaldsperspektivet kan respondenternas åsikter påverkas av de olika kategorierna (Mattsson, 2015). Alla respondenterna var kvinnor mellan 24–49 år gamla. Resultatet hade kanske kunnat se annorlunda ut ifall vi valt att avgränsa oss till en specifik åldersgrupp då respondenterna pratade utifrån personliga åsikter och erfarenheter. Vi hade eventuellt kunnat finna andra faktorer som påverkar utredningsarbetet och möjliggör samt begränsar handlingsutrymmet om vi hade intervjuat män eller andra typer av kön också. Det är eftersom mångfald bidrar till att se fenomenet ur olika perspektiv (Mattsson, 2015). Vidare kan socialsekreterarna med större arbetslivserfarenhet ha en annan åsikt om handlingsutrymmet jämfört med socialsekreterarna som arbetat under ett år. Det diskuteras även i studien av Angelin, Hjort & Salonen (2014). Just dessa dimensionerna hade varit intressanta att se men vår undersökning har inte haft ett jämförande syfte. Däremot kan det undersökas i fortsatt forskning.

Trots att studien har genomförts finns ännu problematiken kring handlingsutrymmet eftersom det är fortfarande begränsat. Socialsekreteraren sitter i kläm mellan individens behov och verksamhetens bristande resurser på grund av de olika faktorerna som finns i resultatet. Det är därför ännu en viktig del i fortsatt forskning. När vi läste oss på forskningsområdet upptäckte vi att det finns lite forskning kring handlingsutrymmet inom missbruksområdet till jämförelse med andra områden. Vi tycker att vår studie har bidragit med kunskap kring faktorer som påverkar socialsekreterarnas utredningsarbete. Den kunskapen kan användas för att vidare studera handlingsutrymmet inom missbruksenheten och hur det handlingsutrymmet kan ökas. Kunskapsluckan kring handlingsutrymmet mellan klientens behov och verksamhetens resurser återstår fortfarande därför är det viktigt att studera hur socialsekreterare bör arbeta mer med att anpassa hjälpen efter klientens behov. Förslagsvis skulle det även vara intressant att göra studier om enhetschefernas uppfattning om handlingsutrymmet inom missbruksenheten. Därutöver kan handlingsutrymmet inom LVM utredningar studeras därför att vi fokuserade endast på utredningar enligt SoL. Vi tror att andra faktorer kanske skulle upptäckas i studier med den andra lagstiftningen.

38

Referenser

Angelin, A., Hjort, T. & Salonen, T. (2014). Lokala handlingsstrategier för skäliga levnadsvillkor- reflektioner från Malmökommissionens studier om försörjningsstöd och barns fattigdom. Socialmedicinsk tidskrift, 91 (5), ss. 480–488

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Clevesköld, L., Lundgren, L. & Thunved, A. (2012). Handläggning inom socialtjänsten. Stockholm: Norstedts juridik

Dellgran, P. (2016). Socionomer som profession. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (2016). (red.) Socialt arbete- en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur

Duner, A. & Nordström, M. (2006). The discretion and power of street-level bureaucrats: an example from Swedish municipal eldercare. European Journal of Social Work, 9 (4), ss. 425-444 Ellis, K. (2013). Professional Discretion and Adult Social Work: Exploring Its Nature and Scope on the Front Line of Personalisation. British Journal of Social Work, 44 (8), ss. 2272- 2289

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber

Evans, T. & Harris, J. (2004). Street - Level Bureaucracy, Social Work and the (Exaggerated) Death of Discretion. The British Journal of Social Work, 34 (6), ss. 871-895

Evans, T. (2011). Professionals, Managers and discretion: critiquing street-level bureaucracy

British Journal of Social Work, 41 (2), ss. 368–386

Foucault, M. (2017). Övervakning och straff. Lund: Arkiv Förlag

Gunnarsson, E. & Karlsson, L. (2017). Äldre, alkohol och omsorgsbehov: Biståndshandläggare om arbetet med äldre personer med missbruksproblem. Nordic Studies

on Alcohol and Drug, 34 (1), ss. 43-56

Holm Ingemann, J. (2016). Vetenskapsteori för samhällsvetare. Malmö: Gleerups Hörnqvist, M. (1996). Foucaults maktanalys. Stockholm: Carlsson

39

Knutagård, M. (2016). Det sociala arbetets aktörer och frågan om förändring. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (2016). (red.) Socialt arbete- en grundbok. Stockholm: Natur och Kultur

Levin, C. (2008). Det sociala arbetets moraliska bas. I Swärd, H. & Egerö M. (2008). (red.)

Villkorandets politik – fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu. Malmö: Égalité

Lindgren, S. (1999). Michel Foucault. I Andersen, H. & Kaspersen, L. (1999). (red.) Klassisk

och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur

Lipsky, M. (1980). Street - Level Bureaucracy: Dilemmas of The Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation

Lundström, T. & Sunesson, S. (2016). Socialt arbete utförs i organisationer. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Sunesson, S. & Knutagård, M. (2016). (red.) Socialt arbete: en grundbok. Stockholm: Natur och kultur

Mattsson, T. (2015). Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2013). Introduktion: Vad är ett socialt problem? I Meeuwisse, A., Swärd, H., Andershed, A., Andershed, H. & Andersson, G. (2013). (red.) Perspektiv på

sociala problem. Stockholm: Natur och Kultur

Missbruksutredningen (2011). Missbruken, Kunskapen, Vården. Missbruksutredningens

forskningsbilaga. (SOU 2011: 6). Stockholm: Socialdepartement

Molander, A. (2011). Efter eget skön: om beslutsfattande i professionellt arbete.

Socialvetenskaplig tidskrift. (4), ss. 320–335

Nordström, C. & Thunved, A. (2005). De nya sociallagarna. Stockholm: Norstedts juridik Rexvid, D. (2016). Professionsutövning och kunskapsstyrning: En jämförelse mellan socialarbetares och

allmänläkares klientarbete. Diss. Umeå: Umeå Universitet

Runersten, K. (2011). Socialsekreterare om missbruksvården i Malmö: En rapport om arbetsvillkor,

metoder, bedömningar och likabehandling. Malmö: Stadskontoret

[Hämtad den 27 mars 2018]

https://malmo.se/download/18.56d99e38133491d8225800054197/1491301791122/Krist a+juli+2011.pdf

SFS 1988:870. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartement SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartement

40

Socialstyrelsen (2005). Individ- och familjeomsorg. Lägesrapport 2004. Stockholm: Socialstyrelsen [Hämtad den 26 mars 2018]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10182/2005-131- 4_20051315.pdf

Socialstyrelsen (2007). Resursfördelning och prioriteringar inom socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen

[Hämtad den 26 mars 2018]

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9026/2007-110- 19_200711019.pdf

Socialstyrelsen (2017). Statistik om vuxna personer med missbruk och beroende 2016. Stockholm: Socialstyrelsen

[Hämtad den 26 mars 2018]

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20700/2017-9-23.pdf Svensson, K, Johnsson, E. & Laanemets, L. (2014). Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt

arbete. Stockholm: Natur & Kultur

Svensson, P. & Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber

Söderberg, M., Ståhl, A. & Emilsson, U. M. (2015). Stratified structural and epistemic aspects of the care manager’s discretion - a theoretical approach to social work related to older people’s potential relocation to a residential home. European Journal of Social Work, 18 (3), ss. 325-339

Taylor, T. (2014). No Discretion Required? Caseworker Autonomy and the Rules of Welfare Reform. Sociological inquiry. 84 (3), ss. 412–434

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet [Hämtad den 9 april 2018]

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Malmö: Gleerups

Wörlen, M. (2010). Att prioritera i socialtjänsten - om kommunalt handlingsutrymme och beslutsfattande.

41