I läroplanens övergripande mål och riktlinjer finns inledningsvis ett stycke om kunskaper. De kunskapsmål som nämns där är i stort sett desamma i läroplanen för gymnasiesärskolan som i vanliga gymnasieskolan. Det som skiljer är formuleringen som förekommer listan med kunskapsmål. Samtliga kunskapsmål som här står beskrivna i läroplanen för
gymnasiesärskolan, föregås av en mening: ”har utvecklat sin förmåga att...”, som står längst upp (Skolverket, 2013, s. 10). En elev med utvecklingsstörning ska t ex ha utvecklat sin förmåga att:
... lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.../... söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje... (Skolverket, 2013, s. 10).
Eleverna på gymnasieskolan har samma mål, men i deras läroplan används istället formuleringen: ”i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan” före sammanställningen av mål (Skolverket, 2011, s. 9). När det gäller elever på
gymnasiesärskolan beskrivs alltså deras måluppfyllelse genomgående med orden att de ska ha utvecklat sina förmågor, medan för elever på gymnasieskolan används istället formuleringen att man i ett visst dokument (den individuella studieplanen) ska kunna utröna hur den enskilde elevens utveckling mot målen ska se ut. Kopplingen mellan de två olika läroplanerna blir återigen tydlig, texterna innehåller samma element när det gäller kunskapsbeskrivning, men vissa förändringar görs i läroplanen för gymnasiesärskolan, där man väljer att formulera sig på ett annat sätt.
Genomgående ser det även ut så att det skiljer sig mellan läroplanerna för de båda
skolformerna hur man använder orden ”utveckla” i varje enskild målformulering. För elever på gymnasiesärskolan används det ordet i de flesta mål:
50
... har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.../... har utvecklat kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet... (Skolverket, 2013, s. 10).
Kunskaper är något som eleverna med utvecklingsstörning ska ha utvecklat, endast i två meningar uttrycker man sig som att eleverna ska ”ha” kunskaper när det gäller mänskliga rättigheter och om samhälls- och arbetsliv står skrivet att eleven:
... har kunskaper om de mänskliga rättigheterna.../... har kunskaper om samhälls- och arbetsliv. (Skolverket, 2013, s. 10-11).
Medan eleverna på gymnasiesärskolan ska ha ”utvecklat” kunskaper inom de flesta mål, används det ordet inte för eleverna på vanliga gymnasieskolan. Där skriver man istället t.ex.:
... har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa.../... har kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska
kulturarvet.../... har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser... (Skolverket, 2011, s. 9-10).
Skillnaderna i formuleringarna kring kunskapsmålen ger en bild av att eleverna på vanliga gymnasieskolan förväntas nå upp till olika former av kunskaper, som exempelvis beskrivs som att ”ha kunskaper om...” eller ”har förutsättningar att...”. För eleverna på
gymnasiesärskolan ger formuleringen ”utveckla” en bild av att man ser en utveckling möjlig, men att det är något som skiljer sig när det gäller bedömning av elevernas måluppfyllelse. Ordet ”utvecklat” används i talet om kunskap när det gäller ett visst elevsubjekt, eleven inom gymnasiesärskolan.
I gymnasiesärskolans läroplan finns det dessutom några kunskapsmål, i vilka formuleringarna ”utvecklat sin förmåga”, eller ”utvecklat” har bakats in i texten. Detta innebär att
formuleringarna finns först som inledning till samtliga mål, och sedan en extra gång i dessa meningar:
... har utvecklat sin förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv.../... har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor.../... har utvecklat kunskaper om internationell
samverkan och globala samband... (Skolverket, 2013, s 10-11).
När det gäller dessa tre kunskapsmål, rörande deltagandet i demokratiska processer, förmåga att kritiskt granska information och kunskaper om internationell samverkan, kan man i gymnasieskolans läroplan läsa formuleringarna att en elev:
... har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser.../... har förmåga att kritiskt granska .../... har kunskaper om internationell samverkan... (Skolverket, 2011, s. 10).
51
Här kan man återigen se hur formuleringarna för målen för gymnasiesärskolans elever innehåller orden ”har utvecklat” medan det för eleverna på gymnasieskolan formuleras med ord som ”har förutsättningar att...”, ” har förmåga att”. Formuleringen ”har utvecklat sin förmåga att” och ” har utvecklat” är det som skiljer läroplanerna åt i denna övergripande del av läroplanen. Kopplingen mellan texterna för gymnasiesärskolan och gymnasiet är återigen tydlig. Samma slags kunskaper nämns, men man formulerar sig på ett annat sätt för elever på gymnasiesärskolan.
Ytterligare en skillnad mellan skolformerna är hur man i gymnasieskolans läroplan kan läsa att eleven ska kunna ”använda sina kunskaper som redskap...” (Skolverket, 2011, s. 9). De ska kunna använda kunskaperna som redskap för att:
• formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem, • reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, • kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och • lösa praktiska problem och arbetsuppgifter. (Skolverket, 2011, s. 9)
I gymnasiesärskolan läroplan beskrivs däremot inte hur man ska använda kunskaper som redskap för att tillägna sig dess förmågor, utan här ska eleverna istället ha utvecklat förmåga att formulera, reflektera, kritiskt granska och så vidare. Här används återigen olika
formuleringar beroende på vilka elevsubjekt man talar om, subjektet elev inom gymnasieskolan kan använda kunskaper som redskap, medan subjektet elev på gymnasiesärskolan kan utveckla förmågor.
Förutom skillnaderna i formuleringarna mellan elever på gymnasiesärskolan och
gymnasieskolan nämns i läroplanen för gymnasiesärskolan ytterligare en kategori elever. Under formuleringarna av mål i gymnasiesärskolans läroplan nämns plötsligt inriktningen ”individuellt program” Det finns ett tillägg som gäller elever på individuellt program på gymnasiesärskolan när det gäller dessa kunskapsmål. Dessa elever ska ha ”nått så långt som de individuella förutsättningarna medger i förhållande till de ovan angivna målen”.
(Skolverket, 2013, s. 11). Medan grundsärskolans läroplan tydligt skiljer mellan kunskapsmål för träningsskoleelever och grundsärskoleelever genom att presentera två skilda listor med mål för respektive inriktning, så har gymnasiesärskolans läroplan en lista med mål, men med detta tillägg i slutet. I tillägget trycker man en extra gång på att elevens förutsättningar sätter gränserna för hur långt han/hon kan nå i förhållande till målen. Alla lärare ska utgå från elevers förutsättningar, men de olika inriktningarna i skolformerna ger tre olika nivåer när det gäller hur lärarna ska förhålla sig till måluppfyllelse, och de vänder sig till tre olika
elevsubjekt:
1. Elevernas mål beskrivs i meningar som: ”kan använda kunskaper”, ”har kunskaper om”, ”har förmåga att”, ”har förutsättningar för att delta” ”kan observera och analysera”, i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan (subjektet elev på gymnasieskolan)
2. Elevers mål beskrivs i form av att ”ha utvecklat sin förmåga att
lära/utforska/delta/analysera... ”, ”har utvecklat kunskaper om...” (subjektet elev på gymnasiesärskolans nationella program)
52
3. Elevers mål beskrivs i form av att ”ha utvecklat sin förmåga att /…/ så långt som de individuella förutsättningarna medger...” (subjektet elev på gymnasiesärskolans individuella program).
Formuleringarna kring kunskapsmål skiljer sig i läroplanen och tre olika elevsubjekt
framträder i de två skolformerna. I läroplanen framstår tre olika sätt att tala om bedömning av kunskap för de tre olika elevsubjekten. Trots att alla elever inom gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan, nämns inte denna i samband med kunskapsmålen såsom det gör för elever på vanliga gymnasiet.