Ohlsson/Vinell/Andersson delar in tillverkningsindustrin i fem sektorer. De mest intressanta sektorerna att studera är den kunskapsintensiva och den FoU-intensiva industrin. Orsaken är att dessa sektorer bör ha högst tillväxtpotential och utvecklingspotential i en konkurrensfylld global ekonomi. De övriga sektorerna (skyddad, arbets- och kapitalintensiv) anses inte ha samma möjligheter i framtiden, då de befinner sig i en stagnations-, eller nedgångsfas.
4.1 Kunskapsintensiv industri
Diagram 5. Fördelning av arbetsställen inom kunskapsintensiv industri i riket, länet och dess kommuner år 2003.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Även inom denna sektor har länet en högre andel A-arbetsställen än riket. Förändringarna från 2002 är endast marginella. Surahammar har ökat sin andel A-arbetsställen betydligt, medan övriga kommuner ligger på ungefär samma nivå som året innan. Skinnskatteberg, Fagersta och Heby hade 2003 inte kvar några A-arbetsställen alls, vilket kan ha medfört att länet tappat aningen jämfört med riket när det gäller A-arbetsställen.
Diagram 6. Fördelning av sysselsatta inom kunskapsintensiv industri samt andelen av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003
-40 -20 0 20 40 60 80 100
Kunskapsintensiv industri har störst betydelse för sysselsättningen i Köping, Fagersta och Skinnskatteberg, med mellan 20-30 procent av total sysselsättning. När det gäller
fördelningen av de sysselsatta inom kunskapsintensiv industri har Västerås och Sala fler
Länsstyrelsen Västmanlands län Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv
sysselsatta inom kategori A än de övriga kommunerna. Surahammar har tappat sina
A-sysselsatta, men i övrigt inga större skillnader sedan år 2002. Andelen A-sysselsatta är mycket låg i Köping medan den i Fagersta och Skinnskatteberg är nästan obefintlig.
Tabell 2. Andel sysselsatta inom kunskapsintensiv industri av total sysselsättning* år 2003.
Totalt Män kvinnor
Fagersta 26,9 33,9 18,1
Köping 24,3 35,9 10,1
Skinnskatteberg 22,3 28,2 16,2
Hallstahammar 10,0 13,9 5,8
Västerås 9,9 14,1 5,0
Surahammar 8,5 13,5 2,3
Kungsör 8,3 12,3 4,0
Sala 4,7 8,4 1,1
Arboga 4,6 6,4 2,4
Heby 4,0 7,0 0,6
Norberg 3,2 4,4 1,8
Länet 11,6 16,6 5,7
Riket 5,2 7,9 2,1
* Sysselsatt dagbefolkning
Det är som sagt Fagersta, Köping och Skinnskatteberg som har den absolut högsta andelen sysselsatta inom kunskapsintensiv industri, även år 2003. Som synes är det dock väsentligt vanligare att män arbetar inom denna sektor än att kvinnor gör det. Inga stora förändringar har skett sedan 2002, bortsett från en ytterst marginell uppgång i andelen sysselsatta inom denna sektor för länet som helhet.
Diagram 7. Antal sysselsatta inom industri i länet, åren 1997-2003
2000
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 A B C
Diagram 7b. Antal sysselsatta inom industri i riket, åren 1997-2003
55000 65000 75000 85000 95000
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
För att se hur sysselsättningen utvecklats är det intressant att se hur fördelningen förändrats mellan de olika OVA-kategorierna. Av diagram 7 framgår framförallt att sysselsatta inom kategori A totalt sett har ökat markant sedan år 1997. Som framgår på sidan 9 i denna rapport, beror detta delvis på en övergång från FoU-intensiv industri till kunskapsintensiv industri.
Men sedan år 2001 har ökningen avtagit kraftigt. Antalet sysselsatta inom kategori A är oförändrad mellan 2002-2003, medan sysselsatta inom kategori C ökar med cirka 5 procent och inom kategori B minskar antalet sysselsatta med cirka 3 procent under åren 2002-2003.
Situationen för riket är stabilt mellan åren 2002-2003, men inom den kunskapsintensiva
Länsstyrelsen Västmanlands län Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv
kategorierna är läget nästintill oförändrat sedan den senaste mätningen. Under åren som diagrammen visar är förändringarna ganska kraftiga. Det är därmed svårt att veta hur framtiden kan se ut. Det man däremot vet är att i stort sett oavsett näringssektor så kommer antalet sysselsatta och arbetsställen att påverkas av omstruktureringar och
konjunktur-förändringar. Då Sverige är ett land med en betydande del forskning och utveckling så borde kunskap vara en konkurrensfördel. Men enligt statistiken för riket så ser man att kategori A, vid sysselsatta har svårt att öka sina andelar gentemot kategori B och C. Detta kan vara ett oroväckande mönster för framtiden.
4.2 FoU-intensiv industri
Diagram 8. Fördelning av arbetsställen inom FoU-intensiv industri i riket, länet och dess kommuner år 2003.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Försvarsindustrin i Arboga håller uppe den höga andelen A-arbetsställen. Även Västerås och Hallstahammar ligger högt i förhållande till länet och riket. Den FoU-intensiva industrin utgör dock en mycket liten andel av den totala industrin i länet och dess kommuner, vilket innebär att fördelningen i diagrammet ovan kan komma att förändras i snabb takt. Ett exempel på det är att Skinnskatteberg år 2002 hade nästan 35 % A-arbetsställen. År 2003 var samma andel noll. Skillnaderna mellan kommunerna inom FoU-intensiv industri, men även andra
näringsgrenar, kan också bero på OVA-klassificeringen. Risken finns att gränsfallen för vad som skall delas upp i A, B och C-lag, gör stor inverkan på slutresultatet.
Diagram 9. Fördelning av sysselsatta inom FoU-intensiv industri samt andelen av total sysselsättning i riket, länet och dess kommner år 2003
-20 0 20 40 60 80 100
Andel av total sysselsättning A
B C
20
Länsstyrelsen Västmanlands län Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv
Samma resonemang som ovan gäller även för Diagram 9. Då FoU-intensiv industri är en så liten del av näringslivet i dessa kommuner så blir förändringarna mellan åren 2002 och 2003 ibland väldigt stora. Den viktigaste förändringen är att länets totala andel A-sysselsatta inom FoU har minskat med nästan 10 % sedan år 2002. Andelen C-sysselsatta i Västerås har ökat. I Sala har B-sysselsatta minskat radikalt sedan år 2002. Länet har dock fortfarande en högre andel A-sysselsatta än riket som helhet.
Det är egentligen bara i Kungsör, Västerås men framförallt i Arboga som det finns en FoU-intensiv sektor. Positivt är att andelen A-sysselsatta är så hög i Arboga med tanke på denna industrisektors betydelse för kommunen. I Kungsör är betydelsen av FoU relativt stor men samtliga är sysselsatta inom C-kategorin.
Tabell 3. Andelen sysselsatta i FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, år 2003.
Totalt Män kvinnor
Arboga 15,4 22,1 7,5
Kungsör 6,5 9,7 3,1
Västerås 4,0 5,5 2,2
Norberg 1,2 2,1 0,2
Fagersta 0,6 0,5 0,6
Hallstahammar 0,5 0,7 0,4
Sala 0,5 0,6 0,3
Skinnskatteberg 0,4 0,5 0,4
Köping 0,4 0,5 0,2
Heby 0,0 0,0 0,1
Surahammar 0,0 0,1 0,0
Länet 3,2 4,5 1,8
Riket 2,4 3,0 1,7
* Sysselsatt dagbefolkning
Tabell 3 visar på ett bra sätt hur sned fördelningen är mellan kommunerna när det gäller vikten av FoU-industri. Det är alltså i princip bara i Arboga, Kungsör, Västerås och i viss mån Norberg den existerar. Även inom FoU-intensiv industri är andelen sysselsatta män större än andelen kvinnor av sysselsatt dagbefolkning. Skillnaden från 2002 är att Arboga och Kungsör har en något större andel av FoU, medan Västerås har minskat. Båda förändringarna är dock ytterst marginella.
Diagram 10. Antal sysselsatta inom FoU-intensiv industri i länet, åren 1997-2003
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 A B C
Diagram 11. Antal sysselsatta inom FoU-intensiv industri i riket, åren 1997-2003
15000 25000 35000 45000 55000
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
Länsstyrelsen Västmanlands län Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv
Inom den forsknings och utvecklingsintensiva industrin i länet minskar enligt detta
statistikunderlag antalet sysselsatta inom kategori A mycket kraftigt mellan åren 1997-2001, för att sedan stagnera på cirka 2000 sysselsatta. Sysselsatta inom kategori C ökar däremot mellan 1997-2003. Situationen i riket visar att antalet A-sysselsatta minskar inom FoU. Denna minskning uppgår till dryga 5 000 personer (cirka 11 procent) mellan år 2002-2003. Även i Västmanlands län minskar antalet sysselsatta i A-gruppen men med ungefär 220 personer (cirka 10 procent) mellan samma tidsperiod. I länet ökar sysselsatta och i riket minskar C-sysselsatta.
Efter ytterligare undersökningar så förklaras nedgången i sysselsättningen inom FoU av främst två orsaker. Dels beror det på faktiska nedgångar i sysselsättning, dels företags-sammanslagningar eller splittringar. Detta kan innebära att vissa delar av FoU-intensiv industri har övergått till kunskapsintensiv industri. Summeras den totala sysselsättningen inom FoU och kunskapsintensiv industri så har utvecklingen varit förhållandevis stabil mellan åren 1997-2003. Inom kunskapsintensiv industri har sysselsättningen ökat med drygt 2600 personer, och inom FoU-intensiv industri har nedgången bestått i drygt 3000 sysselsatta. Detta indikerar att nedgången totalt i sysselsättningen för dessa två industrisektorer tillsammans endast bestått i drygt 400 personer mellan åren 1997-2003.
I diagram 12 visas antalet arbetsställen inom FoU. Totalt har arbetsställena minskat i antal från 122 stycken år 1997 till 116 stycken år 2003, dvs. en ganska konstant utveckling. Då få men stora företag med många sysselsatta bytt kategori mellan FoU till Kunskapsintensiv industri så märks det mycket i sysselsättning men inte i antalet arbetsställen.
Diagram 12. Antal arbetsställen inom FoU-intensiv industri i riket, åren 1997-2003
20 30 40 50 60 70
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
I diagram 13 visas hur andelen sysselsatta inom de olika kategorierna förändrats under åren.
Andelen A och B-sysselsatta minskar, samtidigt som C ökar sin andel. Totalt har hela den FoU-intensiva industrin minskat i länet sedan 1997 då andelen sysselsatta inom FoU uppgick till 6,3 procent. År 2003 är dryga 3 procent sysselsatta inom FoU.
Länsstyrelsen Västmanlands län Teknisk kompetens i Västmanlands näringsliv
Diagram 13. Andel sysselsatta enligt OVA i Västmanlands län inom FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, åren 1997-2003
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Procent
C B A
Diagram 14. Andel sysselsatta enligt OVA i riket inom FoU-intensiv industri av total sysselsättning*, åren 1997-2003
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Procent
* Sysselsatt dagbefolkning
Situationen för riket i diagrammet bredvid visar att A och C-sysselsatta har minskat sin andel, medan B-sysselsatta har ökat lite. Totalt har sysselsättningen minskat från knappa 3 till drygt 2,5 procentenheter sedan 1997.