Kunskapsbidraget

Den här studien har visat hur det är möjligt att arbeta för att skapa förutsättningar för att kunna utveckla elevers historiemedvetande utifrån olika undervisningsstrategier. Några exempel på hur dessa kan struktureras och fungera har presenterats, vilket visar på konkreta exempel kring förståelsen av hur begreppet historiemedvetande förhoppningsvis kan utvecklas genom undervisning. Med detta kommer förslag på hur historiskt tänkande hänger samman med de samband mellan olika tidsperspektiv som delar i ett historiemedvetande. Undervisningssekvenserna kan på olika sätt kan möjliggöra en kontakt med olika tidsperspektiv. Komplexiteten av historiemedvetande både på en teoretisk liksom på en praktisk nivå ligger till grunden för studien öppna och explorativa karaktär. Studien säger enbart något 234 Johansson, M. 2012, s 9-12, 226-228, 245, 227. 235 Olofsson, H. 2010, s 21, 213, 217. 236 A.a. s 237-241.

53 om de lärare som ställt upp för att intervjuas, vilka undervisningssekvenser de valt att presentera och hur jag sedan tolkat det hela. Självklart undervisar inte alla historielärare på samma sätt, utifrån samma principer. Det är ändå intressant att se hur i grunden lika de intervjuades utgångspunkter och tillvägagångssätt är. Resultatet skulle givetvis också kunna visa på något annat utifrån andra analysverktyg, därav har en såpass stor del av det ursprungliga materialet presenterats på det sätt som det har med en stor mängd citeringar.

Studiens explorativa syfte handlar i det här fallet om att ytterligare fylla kunskapsluckan om hur lärare går tillväga när de hanterar kopplingarna mellan tidsperspektiven då, nu och sedan. Vilka verktyg de använder och hur kan detta tänkas förstås kunna utveckla ett historiemedvetande utifrån olika definitioner. Resultatet kan främst vara givande för blivande lärare då det ger uppslag på hur historiemedvetande kan tänkas utvecklas genom olika undervisning, men även ge uppslag på hur undervisningen i sig kan utvecklas och struktureras mer i detalj. Studien kan även betraktas visa på hur historieämnet görs relevant och kommer till nytta genom att betrakta nutiden och framtiden i ljuset av dåtiden. En fortsatt studie som skulle vara intressant kan tänkas handlar om det ännu mer praxisnära, det vill säga observationsstudier i klassrumsmiljö när dylika undervisningssekvenser utförs. Elevperspektivet liksom lärarperspektivet kring undervisningen som rör utvecklande av historiemedvetande skulle vara intressant att studera vidare. Jämförelser mellan lärarnas intentioner och hur detta uttrycks i undervisningen, ssamt vilka implikationer det medför kan vara grund för en vidare studie.

Källförteckning

Ammert, Niklas. “To Bridge Time: Historical Consciousness in Swedish History Textbooks”. I Journal of Educational Media, Memory, and Society. Vol. 2, no. 1, s. 17–30, 2010.

Ammert, Niklas. Det osamtidigas osamtidighet: Historiemedvetande i svenska läroböcker under hundra

år. Diss. Lund: Lunds universitet, 2008.

Aspers, Patrik. Etnografiska metoder - att förstå och förklara samtiden. Liber: Malmö, uppl.2, 2011. Berg, Mikael. Historielärare ämnesförståelse – Centrala begrepp i historielärares förståelse av

skolämnet historia. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2014.

Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, 2011.

DeMarrias, Kathleen & Lapan, Stephen D (red.). Foundations for research: methods of inquiry in education and the social sciences. New York: Routledge. 2004.

Evans, R.W. “Educational Ideologies and the Teaching of History”. I Teaching and Learning in

History, Leinhardt, Beck, & Stainton (red.), Hillsdale, NJ: Erlbaum, 1994.

Grant, S. G. History lessons: teaching, learning, and testing in U.S. high school classrooms. Lawrence Erlbaum associates, publishers: Mahwah: New Jersey; London, 2003.

Grönmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. uppl. 1. Liber: Malmö, 2006.

Hartsmar, Nanny. Historiemedvetande: Elevers tidsförståelse i en skolkontext. Diss. Lund: Lunds Universitet, 2001.

Hermansson Adler, Magnus. Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och

ämnesdidaktik. 1. uppl. Stockholm: Liber, 2004.

Husbands, Chris. What is History Teaching? Language, Ideas and Meaning in Learning about the Past. Buckingham: Open University Press; Philadelphia, 1996.

Husbands, Chris., Kitson, Alison., Pendry, Anna. Understanding History Teaching. Teaching and

Learning About the Past in Secondary Schools. Maidenhead: Open University Press, 2003.

Jarhall, Jessica. En komplex historia: Lärares omformning, undervisningsmönster och strategier i

historueundervisning på högstadiet. Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 17.

Karlstad: Karlstad University Press, 2012.

Jensen, Bernard Eric. “Historiemedvetande - begreppsanalys, samhällsteori, didaktik”. I

Historiedidaktik. Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.). Lund: Studentlitteratur, 1997.

Jeismann, Karl-Ernst. “Geschichtsbewusstsein” I Bergmann, Klaus (red.). Handbuch der

Geschichtsdidaktik. Düsseldorf: Pädagogischer Verlag Schwann, 1979.

Johansson, Maria. Historieundervisning och interkulturell kompetens. Lic.-avh. Karlstad: Universitetstryckeriet, 2012.

Karlegärd, Christer & Karlsson, Klas-Göran (red.). Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur, 1997. Karlegärd, Christer. Varför historia? : några didaktiska spörsmål. Malmö: Lunds universitet,

Lärarhögskolan i Malmö, 1983.

Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken. Uppl. 2., Lund: Studentlitteratur, 2009.

Karlsson, Per Arne. Undervisning och lärande i historia - ett kreativt rum för narrativ kompetens. Stockholm: Stockholms universitet, 2014.

Karlsson, Rauni. I Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metod. Dimenäs, Jörgen. (red.). Uppl. 1. Stockholm: Liber, 2007.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur, 2009.

Lee, Peter. ”Understanding History”. I Seixas, Peter (red.) Theorizing historical consciousness. Toronto: University of Toronto Press, 2006.

Levesque, Stéphane. Thinking historically - educating students for the twenty-first century. Toronto; Buffalo; London: University of Toronto Press, 2009.

Mellberg, David. ”En studie av historieundervisning i ett multietniskt samhälle”. I Historien är nu – en

introduktion till historiedidaktiken, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.). Uppl. 2., 2009.

Nordgren, Kenneth. Vems är historien? : historia som medvetande, kultur och handling i det

mångkulturella Sverige. Umeå : Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet; Karlstad : Estetisk-filosofiska fakulteten, Pedagogiskt arbete, 2006.

Nordgren, Kenneth. “How to Do Things With History: Use of History as a Link Between Historical Consciousness and Historical Culture”. Theory & Research in Social Education, 44:4, 479-504, 2016.

Nygren, Thomas. Erfarna lärares historiedidaktiska insikter och undervisningsstrategier. Lic.-avh. Umeå: Umeå Universitet, 2009.

Nygren, Tomas. “Historielärare” I Ämnedidaktiska insikter och strategier: berättelser från

gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Schüllerqvist, Bengt

& Osbeck, Christina (red.) Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 1. Karlstad: Karlstad University Press, 2009.

Olofsson, Hans. Fatta historia En explorativ fallstudie om historieundervisning och historiebruk i en

högstadieklass. Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet, 2010.

Rüsen, Jörn. “How to make sense of the past – salient issues of Metahistory”. I The Journal for Transdisciplinary Research in Southern Africa, Vol 3, No 1, 2016.

Rüsen, Jörn. ”Functions of Historical Narration - Proposals for a strategy of Legitimating History in School”, 1987. I Nordisk konferens om historiedidaktik. Historiedidaktik i Norden 3, Angvik, Magne (red.). Malmö: Lärarhögskolan. 19-40. 1988.

Rüsen, Jörn. ”Functions of Historical Narration - Proposals for a strategy of Legitimating History in School”, 1987. I Nordisk konferens om historiedidaktik. Historiedidaktik i Norden 3, Angvik, Magne (red.). 1988.

Rüsen, Jörn. Berättande och förnuft: Historiedidaktiska texter. Göteborg: Daidalos, 2004. Rüsen, Jörn. History, narration, interpretation. New York: Berghahn Books, 2005.

Rüsen, Jörn. Western historical thinking - An intercultural debate. New York, Oxford: Berghahn Books, 2002.

Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (red.) “Lärarnas ämnesdidaktiska insikter och strategier” I

Ämnedidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Studier i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik nr 1.

Karlstad: Karlstad University Press, 2009.

Seixas, Peter & Morton, Tom. The Big Six Historical thinking concepts. Toronto: Nelson education, 2013.

Seixas, Peter. ”Schweigen! Die Kinder! Or, Does Postmodern History Have a Place in the Schools”. I Stearns, Peter N., Seixas, Peter & Wineburg, Samuel (red.). Knowing, teaching, and learning

history: national and international perspectives. New York: New York University Press, 2000.

Shelley Wollstonecraft, Mary. Frankenstein, or, The modern Prometheus. Sweden: Wisehouse Classics, 2015.

Shulman, Lee. S. “Those who understand: Knowledge growth in teaching?” I Educational researcher, Vol. 15(2), 4-14, 1986.

Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

Skolverket. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket, 2011.

Skolverket. Undervisning i historia. Stockholm: Skolverket, 2015:8.

Tebelius, Ulla. “Om vetenskapliga förhållningssätt”. I Grundbok i forskningsmetodik. Patel, Runa & Tebelius, Ulla (red). Lund: Studentlitteratur, 1987.

Trost, Jan. Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 2010.

Wallén, Göran. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. uppl. 2. Studentlitteratur: Malmö, 1996. VanSledright, Bruce. “Narratives of Nation-state, Historical Knowledge, and School History

Education.” I Review of Research in Education. Vol. 32(1), 109-46, 2008.

VanSledright, Bruce. The challenge of rethinking history education: on practices, theories, and policy. New York; London: Routledge: Routledge, 2011.

Wertsch, J. Mind as action. New York; Oxford: Oxford University Press: Oxford University Press, 1998.

Wibaeus, Ylva. Att undervisa om det ofattbara. En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet

Förintelsen i skolans historieundervisning. Diss. Stockholm: US-AB, 2010.

Wilson, S. & Wineburg, S. S. “Models of Wisdom in the Teaching of History”. I The Phi Delta Kappa, Vol. 24, No. 4 Aug, pp. 395-412, 1991.

Wilson, Susanne. “Research on history teaching”. I Handbook of research on teaching, Richardson, Virginia (red.). 4. ed. Washington, D.C.: American Educational Research Association, 2001. Wilson, Suzanne. & Wineburg, Samuel S. “Wrinkles in Time and Place: Using Performance

Assessments to Understand the Knowledge of History Teachers”. I American Educational

Research Journal, Vol. 30(4), 729-765, 1993.

Wineburg, Samuel. “Historical thinking and other unnatural acts”. I The Phi Delta Kappan. Vol. 80(7), 488-499, 1999.

Bilaga

Intervjuguide

Vad är din uppfattning kring begreppet historiemedvetande? -Är det viktigt, i så fall varför?

-Vad har det för praktisk betydelse för undervisningen? -Har du exempel på vad det medför?

-Vad är det viktigaste att få med i undervisning för att utveckla historiemedvetande detta? -Finns det något övergripande du tänker på, att göra i undervisning kring begreppets innebörd? -Vad skulle du ge för råd för att lyckas med att uppnå det du beskriver? Hur gör man?

-På vilket sätt kan elever gynnas av historieundervisning med en inriktning på temat historiemedvetande?

-Vad är det eleverna ska få med sig från undervisningen som berör historiemedvetande? Vad är det för typ av uppgifter(er) du har med dig kring temat? (beskriv den) -Hur går undervisningen utifrån uppgiften/materialet till?

-Vilka delar är lättare/svårare för elever att nå i uppgiften? -Finns det några perspektiv som är svårare/lättare att nå? -Brukar du använda dig av det här arbetssättet i övrigt? -Hur kan man göra det annorlunda, hur gör du annars?

-Vad utgår du från när du utformar undervisning i syfte att utveckla historiemedvetande? -Finns det något specifikt du vill nå?

-Vad når man med undervisningen är det något man når inte når? -Hamnar något i förgrunden/bakgrunden?

-Är något mer/mindre framträdande?

-Vad är det tänkt att elever ska utveckla genom undervisningen som beskrivits, vilket sätt utvecklar de detta?

-Kan du ge exempel på vad elever har lätt/svårt för i uppgiften? -Hur gör du för att nå dem?

Kan du beskriva någon undervisningssekvens som du har genomfört som du är särskilt nöjd med? -Hur ser en idealisk uppgift/undervisning ut för att nå det syfte du beskriver? (ditt bästa exempel)

-Vilka möjligheter / problem ser du med att utveckla elevers historiemedvetande? (Tidsperspektiv, kopplingar i tid om/när de tas upp)

-Hur ser kopplingarna ut?

-Är det något/några perspektiv som är mer viktiga att nå? -Hur fungerar det konkret i undervisningen?

-Vad tror du att det är som krävs för att elever ska lyckas göra tidskopplingar i uppgiften? Några avslutande funderingar, reflektioner, något du till tillägga eller ändra?