Denna studies syfte ”att undersöka de professionellas upplevelse av sats- ningen” och övergripande forskningsfråga kopplades till ett av de fyra utveck- lingsområden som pekades ut i utredning SOU 2008:18 Forskningsfrågan var:
Har satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik?
Och i enkäten skrevs att:
Syftet med projektet att nå bättre kunskap om arbetsförhållande- na och förutsättningarna för långsiktiga strategier för kommunal välfärd. I fokus finns organisering och kunskapsutveckling med införandet av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som em- piriskt exempel. (bilaga 1)
Studien presenterad i denna rapport visar resultat som står i kontrast till Statskontorets utvärdering, vilken visar att satsningen inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik. Vår studie visar inte sådant resultat. Annan forskning visar också mindre lyckade effekter av satsningen, uteblivna effekter (i alla fall på längre sikt), för bru- karna och för de professionella (Liljegren & Parding 2010; Martinell Barfoed 2014; Johansson, Denvall och Vedung 2015). Statskontoret konstaterar att
uppbyggnaden av stödstrukturerna har förbättrat förutsättning- arna för att arbeta evidensbaserat. Hela 93 procent av kommu- nerna har tagit del av den verksamhet som bedrivs i stödstruktu- rerna. (Statskontoret 2014:18)
Detta resultat stämmer säkert utifrån det urval av informanter man haft (dvs. bl.a. socialchefer och andra tjänstemän i ledande befattning) men att det i praktiken inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad praktik och om det inneburit en ökad evidensbaserad praktik är fortfarande oklart. Samtidigt konstaterar Statskontoret att
…det ofta kan vara svårt att få arbete som pågår inom tillfälliga satsningar att leva vidare efter projektets slut. (s. 9)
Detta bekräftas i intervjuer som gjordes under 2015 (Johansson, kommande) I denna studie framträder snarast bilden av att det inte finns några lokala stödstrukturer och inte någon fortsatt (om det nu har funnits) systematisk kunskapsutveckling.
Utifrån en strikt tolkning av resultaten i föreliggande studie måste nog bli svaret bli –nej, den nu i princip avslutade satsningen tycks inte ha inneburit bättre förutsättningar för professionen att utveckla en evidensbaserad prak- tik. Lite förenklat skulle man kunna säga att vår studie visar att evidensbase- rad praktik som den uppfattas och ser ut i den lokala praktiken är nästan helt fokuserat på kunskapsinhämtning och metodanvändning och i väsentligt mindre grad på kunskapsutveckling. Evidensbaserad praktik enligt SOU 2018:18 handlar ju om kunskapsinhämtning såväl som kunskapsutveckling. Här kvarstår alltså trots satsningen, frågan om vad kunskapsutvecklingen inom socialt arbete innefattar och hur den skall gå till. Det handlar om hur kunskap kan skapas och överföras mellan olika aktörer. Börjeson (2014) diskuterar att kunskap inte kan överföras ”förpackad” av en part för att nyt- tjas av en annan (se även Walter et al. 2005). Det räcker alltså inte med att socialchefer enligt statskontorets utvärdering upplever att satsningen varit framgångsrik den tycks i inte ha spridits och implementerats bland social- sekreterare. Detta förefaller vara särskilt relevant att beakta i den fortsatta, och allt mer intensiva statliga styrningen av socialtjänsten och dess kunskaps- utveckling.
I fråga om kunskapsutveckling ryms därmed även frågor om kunskaps-
styrning, ett område som under de allra senaste åren framträder allt mer och
som vi kort belyst i kapitel 4. Avslutningsvis efterlyser vi, föga förvånande mer forskning,
Mer forskning om socialtjänstens organisation behövs
Den kommunala socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att hjälpa män- niskor som befinner sig i socialt utsatta situationer. Frågan om hur social- tjänstens individ- och familjeomsorg (IFO) bör organiseras har diskuterats i Sverige sedan 1980-talet (Blom, Morén, Perlinksi 2011; Grell, Ahmadi och Blom 2013). I samband med de nya kraven på evidens har frågor kopplade till evidens belysts av flera forskare. Lundström & Shanks (2013) menar att kon- sekvensen av införandet av en EBP snarast lett till förvirring än klargörande och Martinell Barfoed (2014) pekar på att socialt arbetet präglas mer och mer av standardiserade samtal utifrån mallar och checklistor. Detta minskar utrymmet för klienten att utrycka sig och konsekvenserna riskerar att bli min- skat handlingsutrymme för de professionella och mindre inflytande klienten. Hur kan man då inom kommunerna organisera arbetet med kunskapsut- veckling och med att utveckla en så kallad evidensbaserad praktik? Detta är angelägen forskning då det för mer än 10 år sedan konstaterades att ”det råder
brist på såväl teoribildning som översikt över empirisk forskning om de sven- ska välfärdsproducerande organisationerna och deras inre logik” (Johansson S 2003 s.10 och 2005), en brist som alltjämt råder. Det handlar om att skapa en hållbar kommunal organisation med kompetenta medarbetare med tydliga arbetsuppgifter i alla led och dessa led börjar i politiken (Börjeson 2014).
Vad gäller organisationsförändringar av socialtjänsten visar studier av ef- fekterna av New Public Management organisatoriska förändringar i männi- skobehandlande organisationer (Linde m.fl. 2013) som vård, skola och socialt arbete, och negativa effekter för de yrkesverksamma (Brante, Johnsson, Olofs- son & Svensson 2015). Ett av hindren för EBP i socialt arbete är också att det saknas forskning i form av effektutvärderingar och systematiska översikter över hur interventioner fungerar (Bergmark & Lundström 2006; Bergmark et al. 2011). Kunskapsbaserat, eller evidensbaserat arbete (Denvall & Johans- son 2012; Johansson 2013; 2014) har förts fram som ett sätt att säkerställa att kommunernas resurser inom välfärdsområdet används effektivt och för att visa brukare, och politiker med flera på vilka grunder verksamheterna organi- seras.
Även om det finns mycket forskning om lärande och ledarskap (se tex. Ell- ström 2009 och Ellström mfl. 2016) så behövs ledarskapet inom välfärdsom- rådet lyftas fram (Larsson 2008; Almqvist och Mårtensson 2011; Lundström och Shanks 2015; Shanks 2016) eller som Björk (2016) skriver:
… Med tanke på de organisatoriska faktorernas betydelse inom professionellt socialt arbete finns det ett behov av att komma bort från individualistiska föreställningar om EBP och att istället tänka över vad användning av evidens och kunskap kan innebära ur ett organisatoriskt perspektiv (Björk 2016, ur sammanfattningen).
Som denna text visat är det en lång väg kvar till målen som ställdes upp i utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för bru- karen (SOU 2008.18). I alla fall om man avser en långsiktigt hållbar EBP där alla parter, inklusive de professionella, upplever sig vara delaktiga och upp- lever kunskapsutveckling som en naturlig del i professionen. Vi har visat hur implementeringen inte lyckats inkludera de professionella och hur EBP- tanken ”gått vilse” och tolkats till ibland en fråga om strikt användning av evidensbaserade metoder, eller som en informant i studien uttryckt det ”En urvattnad glimt av något som kunde blivit bra”. Vi efterlyser en styrningslogik mot tilltrosbaserad styrning och med professionell styrning, det vill säga hand- lingsfrihet för de professionella (Forkby et al. 2015 s.112), kan ges utrymme. I detta avslutande kapitel har vi främst pekat på vikten av att utveckla or- ganisatoriska förutsättningar för fortsatt kunskapsutveckling och några förutsättningar för detta (se även Bergmark Bergmark och Lundström 2011). I detta sammanhang är det också viktigt att peka på att det som också behövs
är att ”socialarbetarprofessionen flyttar fram sin position i evidensfrågorna” (Bergmark Bergmark och Lundström 2001 s.167).
Avslutningsvis vill vi lyfta betydelsen av den lokala (kommunala) organi- sationens betydelse för utvecklingen av en EBP eller snarare för fortsatt kun- skapsutveckling i socialt arbete. Här delar vi den beskrivning av EBP som tex. SKL numer använder.
Figur 8. SKLs modell av EBP
Modellen skriver SKL i kunskapsguiden:
bygger på sammanvägningen av fyra kunskapskällor: bästa till- gängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis. Den professionelle integrerar de olika kunskapskällorna i dialog med den berörda personen och beslutsgrunderna redovisas öppet. (kunskapsguiden.se)
Denna figur används idag men allt oftare ersätts begreppet evidensbaserad praktik med begreppet kunskapsutveckling. Denna utveckling styrks av flera forskare bl.a. Petersén & Olsson argumenterar för en bredare förståelse av evi- dens där relevansen och praktikernas kunskap ges större utrymme. De menar
att den snäva tolkning som ibland har gjorts av EBP som en uppsättning me- toder innebär en fastlåsning utan utrymme för anpassning till det föränder- liga sociala arbetet (Petersén & Olsson 2014).
Vår studie att de professionella inte är emot EBP men som Bengt Börjeson skrev redan 2006 så är det dags att ta ” socialarbetaren som kunskapssökare i anspråk” (se tidigare kapitel). För fortsatt kunskapsutveckling behövs även fokus mot frågor om ledning, styrning, organisation och organisatoriska förutsättningar för socialt arbete. Här behövs ytterligare forskning som kom- binerar olika metoder, perspektiv och kunskapsanspråk.
Referenser
Alexanderson, K. Forskningsstyrd eller forskningsstöd - om FoU-miljöers roll i en evidensbaserad praktik. I Tydén, T. red. (2009) Gott & blandat.
Om FoU-miljöer i kommun, landsting och regioner. Falun. Dalarnas
forskningsråd.
Alexanderson, K. (2016)”Evidensbaserad praktik för lärande och utveckling i välfärdsorganisationer”, i Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, nr 6, s. 39–57.
Almqvist, R. (2006) New Public Management. Malmö: Liber.
Almqvist, R., M. Mårtensson (2011) Ekonomistyrning – från budgetering till mångdimensionell verksamhetsstyrning, I. Lind, R., Ivarsson Westberg, A., (red) Ledning av företag och förvaltningar – former, förutsättningar
och förändring, fjärde upplagan, Stockholm: SNS förlag.
Avby, G., Nilsen, P. & Abrandt Dahlgren, M. (2014) Ways of understanding evidencebased practice in social work: A qualitative study. British
Journal of Social Work 44 (6): 1366-1383.
Bergmark, A & T. Lundström (2008) Evidensfrågan och socialtjänsten – om socialarbetares inställning till en vetenskapligt grundad praktik.
Socionomens forskningssupplement , s. 5-14
Bergmark, A. & T. Lundström (2011). Evidensbaserad praktik i svenskt socialt arbete. Om ett programs mottagande, förändring och möjligheter i en ny omgivning. I Bohlin, I. & Sager, M. (red.) Evidensens många ansikten. Lund: Arkiv., s. 163-184
Bergmark, A, Bergmark Å & Lundström T (2011) Evidensbaserat socialt arbete Stockholm: Natur och Kultur.
Bergmark, A. & T. Lundström (2006) Mot en evidensbaserad praktik? Om färdriktningen i socialt arbete Socialvetenskaplig tidskrift, 13, 99-113. Bergmark, Å. & T. Lundström (2002) Education, practice and research.
Knowledge and attitudes to knowledge of Swedish social workers Social
work education, 21, (3), 359 – 373.
Björk, A. (2016) diss. Evidence-based practice behind the scenes: How
evidence in social work is used and produced. Stockholms universitet,
Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
Blom, B., Morén, S., & Perlinski, M. (2011) Hur bör socialtjänstens IFO organiseras? Socionomen, nr 4, 2011, s. 12-16.
Bohlin, I. & Sager, M. (red.) (2011). Evidensens många ansikten. Lund: Arkiv.
Brante T., Johnsson, E., Olofsson, G., & Svensson, L. G. (2015)
Professionerna i kunskapssamhället. Stockholm: Natur och Kultur.
Brante, T.(2014) Den professionella logiken: hur vetenskap och Praktik
Börjeson, Bengt (2006) ”Socialarbetaren och kunskapsneurosen”. I: Blom. B., Morén, S. & Nygren, L. Kunskap i socialt arbete. Om villkor, processer
och användning. Stockholm: Natur och Kultur.
Börjeson, M & Johansson, K (2014) In search for a model for knowledge production and practice research in Swedish social work Nordic Social
Work Research, vol 4 Suppl. 1, p.70–8.,
Börjeson, M (2012) Utvecklingsarbetet inom socialtjänsten gravt eftersatt, Dagens Samhälle Debatt. Tilllgänglig: http://www.dagenssamhalle.se/ debatt/utvecklingsarbetet-inom-socialtjaensten-gravt-eftersatt-1943 Börjeson, M (2014) En evidensbaserad politisk organisation I. Hermelin, B. red. Kommunstrategiska perspektiv. CKS: Linköpings universitet. 2014:1
Crowley, M; Tope, D; Chamberlain, L; Hodson, R (2010) Neo-Taylorism at
Work: Occupational Change in the Post-Fordist Era
Denvall, V & Johansson, K (2012) Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete Socialvetenskaplig tidskrift. Nr 1. 2012
Ellström, P.-E. (2009) Forskning om kompetensutveckling i företag och organisationer. I: H. Kock (red.) Arbetsplatslärande. Att leda och
organisera kompetensutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Ellström, P-E, Fogelberg Eriksson A, Kock H och Wallo A red. (2016) Mot ett
förändrat ledarskap? Studentlitteratur: Lund.
Evetts, J (2006) Trust and Professionalism: Challenges and Occupational Changes Current Sociology 2006 54: 515-531
Evetts, Julia (2013) ’Professionalism: Value and ideology’, in Current
Sociology Review 61(5-6) pp. 778-796.
Forkby, T., Höjer, S., Liljegren, A. (2015) Lekmannastyrning inom social barnavård. I. Människobehandlande organisationer. S. Johansson, P. Dellgran och S. Höjer (red). Stockholm: Natur och Kultur.
Grell, P., Ahmadi, N. och Blom, B. (2013). Hur inverkar
organisationsstrukturen på socialtjänstens klientarbete? – en
sammanfattning av kunskapsläget. Socialvetenskaplig tidskrift nr 3-4 • 2013
Hydén, M. (2016) Socialt arbete 2.0 Socionomens forskningssupplement december. 2016 Tidningen Socionomen Stockholm.
ISF (2014) Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna, Rapport 2014:1
Jergeby, U. red. (2008) Evidensbaserad praktik i socialt arbete. IMS, Socialstyreslen. Stockholm: Gothia förlag.
Johansson K (2013) ”Kunskap, makt och styrning” i Linde Stig och Svensson K Förändringens entreprenörer och tröghetens agenter.
Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm.
Johansson, K. (2014) ”Praktikforskning”. I. Hermelin, B. red.
Kommunstrategiska perspektiv. CKS: Linköpings universitet. 2014:1
Johansson, K., Denvall, V. and Vedung, E. (2015). After the NPM wave. Evidence-Based practice and the vanishing client Scandinavian
Journal of Public administration (SJPA), Vol 19:2
Johansson, K. (kommande) Evidence-based social work in Sweden. From policy to local practice: A long and winding road. Evidence & Policy Johansson, S. (2003) Socialtjänsten som organisation. En
forskningsöversikt. Stockholm: Socialstyrelsen.
Larsson, K. (2008). Mellanchef i vård och omsorg, Stockholm: Gothia Förlag. Linde S och Svensson K (2013) Förändringens entreprenörer och tröghetens
agenter. Människobehandlande organisationer ur ett nyinstitutionellt perspektiv. Liber Stockholm.
Liljegren, A. & Parding, K. (2010). Ändrad styrning av välfärdsprofessioner - exemplet evidensbasering i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift 17 (3-4), s. 270-288.
Lundström T., Shanks E. (2015) Chefer och ledare i socialt arbete.
Socionomens forskningssupplement nr 37 i Socionomen nr 3.
Lundström, T & Shanks, E (2013) Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur
chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik. Socialvetenskaplig tidskrift nr 2
Martinell Barfoed, E. (2014) Standardiserad interaktion – en utmaning i socialt arbete. Socialvetenskaplig Tidskrift, nr 1/2014 s. 4-23. Montin, S. & Hedlund, G. (2009) Governance som interaktiv
samhällsstyrning – gammalt eller nytt i forskning och politik? I. G. Hedlund & S. Montin (red). Governance på svenska. Stockholm: Santérus, Academic press.
Montin, S. (2015) Från tilltrobaserad till misstrobaserad styrning –
relationen mellan stat och kommun och styrning av äldreomsorg.
Nordisk Administrativt Tidskrift nr. 1/2015, 92
Novus (2014) Kartläggning Socialsekreterare 2014.Novus på uppdrag av Akademikerförbundet SSR.
Nutley, S., Walter, I. & Davies, H (2007) Using evidence. How research can
inform public service. Bristol. Policy Press.
Olsson, Ulf-Johan (2013) Utvecklingspartner i Stockholm AB På väg mot en
evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – kartläggning, analys och förslag för att förbättra kunskapsstyrningen
Petersén, A C. & Olsson, J I. (2014) Calling Evidence-Based Practice into Question: Acknowledging Phronetic Knowledge in Social Work. British
Journal of Social Work :1–17.
Petterson, L. & Wigzell, K. (1999). Socialtjänstens klienter har rätt till professionell hjälp. Dagens nyheter 6/10.
Rosen, A (2006): Evidensbaserad praktik i socialt arbete – utmaningar och möjligheter. I: B. Blom, S. Morén & L. Nygren, Kunskap i socialt
arbete. Om villkor, processer och användning, Stockholm: Natur och
Kultur
Rothstein, B (2001) Politik som organisation Mölnlycke: SNS Förlag Sackett D L, Rosenberg W M C, Gray J A M et al (1996) Evidence-based
medicine: what it is and what it isn’t. British Medical Journal. 312;169– 171
Sackett D L, Straus S E, Richardson W S et al (2000) Evidence based medicine. How to practice and teach EBM, 2nd edn. Churchill Livingstone, Edinburgh
Scurlock-Evansa, L. & Upton, D. (2015) The Role and Nature of Evidence: A Systematic Review of Social Workers’ Evidence-Based Practice Orientation, Attitudes, and Implementation. Journal of Evidence-
Informed Social Work 00:1–31
Shanks, E (2016) diss. Managing social work: Organisational conditions and
everyday work for managers in the Swedish social services. Stockholms
universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan
Socialdepartementet (2012) Godkännande av en överenskommelse om stöd
till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2013. Protokoll II:4 vid regeringssammanträde 2012-12-13
S2012/8764/FST
Socialdepartementet (2015) Godkännande av en överenskommelse om stöd
till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014.
Socialstyrelsen (2011) Debatten om Dodo-fågeln: spelar behandlingsmetoden
någon roll i klientarbete? Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens offentliga utredningar (2008) Evidensbaserad praktik inom
socialtjänsten – till nytta för brukaren. SOU 2008:18
Statskontoret (2014) Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten –
slutrapport 2014:18
Svanevie, K. (2011) Evidensbaserat socialt arbete. Från idé till praktik. Umeå: Umeå Universitet.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2008) Yttrande – Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten – till nytta för brukaren (SOU 2008:18) S2008/2789/ST (http://skl.se/download/18.409b7ad7144f9a5c5ae8ce 0d/1398345459583/Yttrande+Evidensbaserad+praktik+(2008).pdf) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) (2010) Kommungruppsindelning
2011 – Revidering av Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning
Sundell, K., Soydan, H., Tengvald, K. och Anttila, S. (2010) From Opinion- Based to Evidence-Based Social Work: The Swedish Case, Research on
Tengvald, K. (1995) Behov av resultatorienterad kunskapsutveckling i socialt arbete. I SOU 1995:8 Kompetens och kunskapsutveckling: om
yrkesroller och arbetsfält inom socialtjänsten. [Delbetänkande av
Socialtjänstkommittén. Bilaga 6]. Stockholm Fritzes.
Thyer, B. A. (2012) Evidence-based practice and social work. I: Gray, M., Midgley, J. och Webb, S. A. (red.) The Sage handbook of social work. London: Sage Publications, s. 408-423.
Tydén, T. (red.) (1997) Den reflekterande kommunen. Kommuner och
forskning i samverkan. Stockholm: HLS.
Walter, I. Nutley, S. och Dawies, H. (2005) What works to promote evidence- based practice? A cross-sector review, Evidence & Policy 1(3), s. 335- 363.
Överenskommelse (Ök), Årliga överenskommelser (2009-2016) nedladdningsbara från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ socialomsorgochstod/evidensbaserad-praktik-inom-socialtjansten/ bakgrund-till-satsningen.
Debattartiklar i Socionomen: Urban Karlsson i Socionomen nr 2, 2015; Knut Sundell i Socionomen nr 3 2015 och Morten Sager i Socionomen nr 3 2015)
Debattartikel SvD 20160327: http://www.svd.se/socialtjanstens-kris-kraver- losningar.
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/laura-hartman- leder-regeringens-tillitsdelegation/.