Kvalitativ analys av olycksrisker

I detta avsnitt redogörs för kvalitativ analys av olycksrisker förknippade med transporter av farliga ämnen på Frösundaleden respektive Ostkustbanan. Utifrån analys av varje risk anges huruvida risken ska ges vidare, kvantitativ, analys. Analysen grundas på huruvida risken anses kunna ge ett icke försumbart bidrag till riskbilden för den aktuella byggnaden.

3.3.1 Frösundaleden

Analysen för olyckor på Frösundaleden baseras på de data över lokalt transporterade ämnen som redogörs för i tabell 3.

Tabell 3 Kvalitativ analys av olyckor på Frösundaleden

Ämne Scenariobeskrivning och bedömning Vidare analys Acetylen (etyn) Transporteras i enstaka flaskor om 10-20 kg

vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination.

Extremt brandfarligt. Slag och stötar mot flaskor leder ej till akut skadeverkan.

Gasutströmning från punkterad flaska kan antändas och påverka andra flaskor, med kärlsprängning som följd.

Även om värmepåverkan av flaska med acetylen avbryts kan okontrollerade kemiska reaktioner i flaskan leda till sprängning.

Gasutströmning kan också driva iväg och antändas i en gasmolnsexplosion (s.k.

UVCE), dock endast mycket korta sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer.

Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att

mellanliggande byggnad ger

skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden.

Nej

Gasol i flaskor Transporteras i enstaka flaskor om 45 kg vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination.

Mycket brandfarligt. Slag och stötar mot flaskor leder ej till akut skadeverkan.

Gasutströmning från punkterad flaska kan antändas och påverka andra flaskor, med kärlsprängning som följd. Gasutströmning kan också driva iväg och antändas i en gasmolnsexplosion (s.k. UVCE), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till obrännbara koncentrationer.

Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att

mellanliggande byggnad ger

skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden.

Nej

Gasol i tankbil Transporteras tryckkondenserad i tjockväggig tankbil.

Utströmning från hål i tanken kan ske i gasfas, vätskefas eller tvåfas (både vätska och gas), beroende på hålets placering.

Utströmmande vätska förångas hastigt i utsläppets initiala skede. Därefter bildas underkylda pölar som ångar av kontinuerligt varefter värme absorberas från mark.

Antändning av utströmningen vid dess källa kan ge upphov till jetflamma. Om transport sker med släp och jetflamma får långvarig direktkontakt med andra tankens gasfas kan s.k. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) inträffa.

Utströmmande gas kan driva iväg och antändas längre bort (UVCE – Unconfined Vapor Cloud Explosion), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till

obrännbara koncentrationer.

Ja

Fordonsgas (metan) Transporteras tryckkomprimerad i stål- eller kompositflaskor med ett tryck om cirka 200 bar. Flaskorna är placerade i ett lastväxlarflak som är uppdelat i 6 st. sektioner för att minska utsläpp vid olycka. Vid läckage i en sektion läcker cirka 350 normalkubikmeter ut som mest.

Utströmning från hål kan endast ske i gasfas.

Ja

Antändning av utströmningen vid dess källa kan ge upphov till jetflamma. Jetflamma från utströmning kan i teorin ge kritisk

uppvärmning av andra flaskor som är intakta med kärlsprängning som följd.

Utströmmande gas kan driva iväg och antändas längre bort (UVCE – Unconfined Vapor Cloud Explosion), dock endast kortare sträckor innan den har spätts ut till

obrännbara koncentrationer.

Syrgas (oxygen) Transporteras tryckkomprimerad i enstaka flaskor om 10-20 kg vardera. Det är möjligt att transporten bär ytterligare flaskor av olika typ, med annan slutdestination.

Utströmning kan intensifiera brand.

Brandpåverkan av syrgasflaska kan orsaka kärlsprängning och explosiv

brandintensifiering när syrgasen frigörs.

Genom beaktande av skyddsavståndet till Frösundaleden samt faktum att

mellanliggande byggnad ger

skyddsavskärmning bedöms scenariot inte ge ett väsentligt bidrag till riskbilden.

Nej

Argon, Mison Transporteras tryckkomprimerad i enstaka flaskor om 10-20 kg vardera.

Inerta gaser. Kan orsaka kvävning via höga halter genom att luftens syre undanträngs.

Brandpåverkan av flaska kan orsaka kärlsprängning.

Nej

Köldmedium R134a Transporteras tryckondenserad i cylindrar om 14-800 kg styck.

Inert gas. Kan orsaka kvävning via höga halter genom att luftens syre undanträngs.

Utströmning kan orsaka köldskador.

Brandpåverkan av flaska kan orsaka kärlsprängning.

Nej

Ammoniak Transporteras tryckkonsenserad i tankbil.

Utströmning från hål i tanken kan ske i gasfas, vätskefas eller tvåfas (både vätska och gas), beroende på hålets placering.

Brännbar i mycket höga koncentrationer.

Giftig gas som ger upphov till mycket stora konsekvensområden. Ger köldskador i utströmningens omedelbara närhet.

Ja

Bensin, etanol Transporteras flytande vid NTP i tankbil. Ja

Utsläpp kan ge upphov till pölbrand med kraftig värmestrålning. Pöl som inte har antänts kan avge stora mängder ångor som senare antänds i en gasmolnsexplosion (UVCE).

Diesel, eldningsolja Transporteras flytande vid NTP i tankbil.

Normalt ej antändligt utan uppvärmning eller applicering av tryck. Om pölbrand inträffar kan kraftig värmestrålning avges.

Nej

Transporteras i IBC-behållare eller mindre dunkar.

Frätande på hud, luftvägar och slemhinnor.

Kan i vissa fall avge brännbara gaser vid kontakt med vissa metaller. Kan avge giftiga gaser vid brandpåverkan.

Akut skadeverkan normalt begränsad till själva utsläppsområdet.

Nej

3.3.2 Ostkustbanan

Analysen för olyckor på Frösundaleden baseras på uppdelning av farligt gods-klasser enligt RID. Vid bedömning av huruvida risken ska ges vidare analys tar i beaktande det stora skyddsavståndet som råder mellan den aktuella byggnaden och Ostkustbanan (cirka 240 meter).

Tabell 4 Kvalitativ analys av olyckor på Ostkustbanan

Klass Scenariobeskrivning och bedömning Vidare analys 1 Endast ämnen i klass 1.1 kan ge upphov till massexplosion.

Tryckvågornas akuta skadeverkan kan inte förväntas bestå över skyddsavståndet samtidigt som mellanliggande bebyggelse kan förväntas ta upp tryckvågorna.

Nej

2.1 Långvarig direkt brandpåverkan av gasfasen hos tankvagn med kondenserad brännbar gas kan orsaka BLEVE.

Ja 2.2 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans

närområde.

Nej 2.3 Utströmning kan ge upphov till mycket stora

konsekvensområden.

Ja 3 Ej relevant för det aktuella skyddsavståndet. Nej 4 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans

närområde.

Nej 5 Ej relevant för det aktuella skyddsavståndet. Nej 6 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans

närområde.

Nej 7 Begränsade akuta skaderisker, troligtvis begränsade till

olyckans närområde.

Nej 8 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans

närområde.

Nej

9 Konsekvenserna normalt begränsade till olyckans närområde.

Nej

3.3.3 Slutsats av kvalitativ analys

De analyserade olycksrisker enligt ovan som valts ut för vidare analys ges i nästkommande avsnitt kvantitativ analys för att fastställa med vilken frekvens de förväntas inträffa och vad konsekvenserna förväntas bli. Resultaten används för att bestämma nivåer för individrisk. Jämförelse av nivåer för individrisk med acceptanskriteriet utgör underlag för riskbedömningens resultat.

4 Kvantitativ riskanalys - Frösundaleden

De olycksrisker för transporter av farligt gods på Frösundaleden som i föregående avsnitt bedömts relevanta för kvantitativ analys behandlas vidare i detta avsnitt. Avsnittet redogör för tillämpad metod, framtagna resultat och värdering av resultaten.

4.1 Metod

Nedan redogörs för de verktyg som används i den kvantitativa riskanalysen.

4.1.1 Frekvensberäkningar

Beräkning av olycksfrekvenser utförs med VTI-modellen enligt Räddningsverket (1996). Indata, ekvationer och beräkningsresultat redovisas i bilaga A. Vissa allmänna tabelldata har ersatts med faktiska data för transporter av farligt gods som är aktuella för Frösundaleden, se tabell 2. Data för årsdygnsmedeltrafik avsågs inhämtas från Solna stads trafikmätningar på Frösundaleden. Då den kommunala förvaltningen var otillgänglig att få kontakt med för att ta del av data har data från en miljökonsekvensbeskrivning av brf. Dikten 2 använts (Brf. Dikten 2, Solna). Om verkliga data skiljer sig väsentligt från använda data enligt bilaga A ska beräkningarna revideras.

Indata för inbördes fördelning av transporter av de olika typerna av farligt gods som behandlas i kvantitativt hämtas från tabell 2 och redovisas i tabell A2 i bilaga A med ämnen som inte behandlas kvantitativt exkluderade. Bensin och etanol har summerats, då de ofta samtransporteras i tankbil i olika fack, och kan antas ha likvärdiga egenskaper vid ett olycksscenario.

4.1.2 Konsekvensberäkningar

För konsekvensberäkningar för olycksscenarier används olika verktyg, beroende på problemställning och scenario.

För beräkningar av spridning av gas respektive intensitet hos infallande värmestrålning från bränder används programmet Aloha, utgivet av amerikanska myndigheten Environmental Protection Agency (EPA).

För fastställande av skadekriteriet tillämpas i vissa fall handberäkningar med probitfunktioner, baserade på empiriska data.