I detta steg har Tillväxtanalys tittat på pendlingstrender för män respektive kvinnor var för sig, den långsiktiga infrastrukturplanen samt synpunkter från olika aktörer som på det ena eller andra sättet berörs av FA-regionernas utseende och som fått se utfallet av de tidigare stegen i framställningen av FA-regionerna. Utöver dessa delar fanns den en del frågetecken att räta ut kring kommuner som låg nära tröskel- och gränsvärdena. De två första aspekter-na gav inga uppgifter som skulle tyda på att indelningen efter steget samverkande pend-lingsströmmar och rumsligt sammanhängande skulle påverkas i någon större omfattning.
Däremot så har det under remissrundan inkommit svar från 13 olika aktörer, med kommen-tarer både vad gäller själva metoden, såsom resultaten. Alla inkomna synpunkter har prövats. Resultatet av denna analys visas i Figur 18.
Torsby kommun ska enligt prognosen ha en kraftig ökning av sin utpendling till framförallt Karlstads LA. Mot bakgrund att Torsby kommun har en mycket starkare koppling till Norge än till Karlstads LA i observerad statistik, vilket prognosen inte kan ta hänsyn till då prognosmodellen (Raps modellsystem) som använts inte har kännedom om gränsöver-skridande pendling, får Torsby bli ett eget FA.
Högsby kommun hör funktionellt samman med Oskarshamn och den långsiktiga planen vad gäller trafikutvecklingen är att hålla samman kommunerna, enligt Kalmar Länstrafik13 vilket gör att Högsby kommun får gå tillbaka till Oskarshamns FA. Detta resulterar också i att Hultsfred kommun inte blir geografiskt sammanhängande med Kalmar och återgår till Vimmerby FA.
Gislaved kommun förs till Värnamo FA. Gislaved förväntas 2025 ligga nära att vara icke självständig. Region Jönköping anser även att Gislaved hör till samma arbetsmarknad som Gnosjö och Värnamo.
13
Hässleholm flyttas tillbaka till Kristianstad-Hässleholm FA då Kristianstad och Hässle-holm har starka bindningar till varandra.
Dorotea kommun har haft en fluktuerande utpendling under perioden 2002–2012 och ligger strax under tröskelvärdet om 20 procents utpendling. 2025 förväntas Dorotea fortfarande ligga under tröskelvärdet, men endast 0,6 procentenheter ifrån. Det låga antalet sysselsatta i nattbefolkningen gör att mycket små förändringar i pendlingspopulationen skulle föra Dorotea ovan eller under gränsen för självständighet. Med anledning av detta härleds Dorotea till Strömsunds FA, dit Dorotea har sin näst största enskilda pendlings-ström men som är geografiskt sammanhängande. Den enskilt största pendlingspendlings-strömmen går enligt prognosen till Umeå kommun. Men enligt prognosen skiljer det endast en person mellan utpendlingen till Umeå kommun och utpendlingen till Strömsunds kommun.
Tanum har varit svårbestämt då strömmarna söderut och norrut har varit i det närmaste lika stora. Västra Götalands regionförbund tillfrågades och de skickade över frågan till Tanums kommun vilka antog att kommen 2025 kommer ha starkare band mot Strömstad, som hör till den FA-region med gränsöverskridande arbetspendling till Norge. Tanums kommun flyttas därför till den FA-regionen.
Pajala ligger nära tröskelvärdet för självständighet men bedöms ha snarlika arbetsmark-nadsförutsättningar och därför härleds Pajala kommun till Kiruna kommun.
Figur 18 Kvalitativa revideringar
3 Resultat
Efter att samtliga steg i metoden arbetats igenom finns ett resultat med 60 FA-regioner.
Detta innebär en minskning på 12 regioner, i förhållande till FA05. Av dessa var fyra gränspendlingsregioner mot Norge som nu har bildat ett gemensamt FA kallat Västlandet.
Tre av de tidigare enkommunala FA i de norra delarna av Sverige (Dorotea, Sorsele och Pajala) har nu gått ihop med andra kommuner och bildat FA regioner bestående av fler kommuner än en. Övriga FA som försvunnit är FA-regioner som legat nära befolknings-stora regioner och har inkorporerats i dessa. En ny FA-region har uppstått, Strömsund FA, vilken består av Strömsunds och Doroteas kommuner.
Skillnaderna finns dock inte bara i antalet FA-regioner, utan även i vilka ingående kommuner varje FA har. Detta innebär att även om en FA-region består från FA05 till FA15 med samma centrum är det inte säkert att det är samma kommuner som knutits till regionen. Det kan vara så att någon kommun brutits loss och tillhör en angränsande region samtidigt som det kan ha tillkommit en kommun från en annan närliggande FA-region. Även beroendena i pendlingskedjorna kan ha ändrats utan att det för den skull påverkat vilka kommuner som ingår i en given FA-region.
Resultatet ställs här mot tre indelningar som kan sägas vara referensindelningar i detta arbete. Först har vi SCB:s LA-indelning från 2012, som tidigare använts som indikator på hur LA-indelningen kan se ut horisontåret för FA05. FA05 är en given referensindelning, då det är den som ska revideras. Det är därför viktigt att se vilka skillnader metoden till FA15 givit relativt FA05. Den sista referensindelningen som diskuteras här är den prognostiserade LA-indelningen efter SCB:s metod horisontåret för FA15 (2025).
Skillnaderna mot respektive indelningen visas i Figur 19 där de FA15-regioner som skiljer sig från respektive referensindelning är markerade.
Relativt LA12 är det 20 regioner som skiljer sig mellan de båda indelningarna. De berör både stora och små regioner sett till befolkning och sysselsatta. Denna bild ska tolkas som att om pendlingsstrukturen från 2012 skulle bestå fram till 2025, så är de markerade FA-regionerna de som skulle ge en felaktig bild av pendlingsförhållandena 2025. Därmed kan det sägas att denna bild indikerar hur FA15 skiljer sig från utgångsläget. Hade exempelvis metoden för FA05 applicerats en gång till skulle det varit LA12 som var utgångsläget, istället för som nu, LA25p.
Förändringarna av regionindelningen mellan FA15 och FA05 ska ses utifrån att referens-åren som använts skiljer sig åt. FA05 hade LA03 som referensår medan FA15 hade en prognos för LA25 som referens. Därtill kommer även skillnader i framställningsmetoden.
Även om metodskillnaderna i de flesta fall är på detaljnivå får de ändå ses som avgörande för vilka potentiella resultat de kan leda till. Exempel på sådana skillnader är bland annat tolkningen av begreppet arbetspendling och synen på den riksgränsöverskridande arbets-pendlingen. Till FA05 omnämns arbetspendling oftast i termer av dagspendling, medan begreppet till FA15 behandlats som en i huvudsak statistisk företeelse vilket innebär att det är möjligt för regioner att hantera mycket stora avstånd som i praktiken innebär vecko-pendling eller liknande. Vad gäller den gränsöverskridande arbetsvecko-pendlingen så reflekteras det över den i båda metoderna, men frågan implementeras i framställningsprocessen på olika sätt. Dessa exempel ska ses som just ett urval exempel på detaljskillnader då det finns fler, vilka framgår av kapitel 1.1.2 och 2.
Att FA15 avviker från den prognostiserade LA-indelningen 2025 i så stor omfattning som den ändå gör, 17 regioner, beror i störst utsträckning på steget där samverkande pendlings-strömmar beräknades. Även det faktum att fördjupad hänsyn tagits till regioner som legat när gränsvärdena har påverkat utfallet i viss omfattning.
Figur 19 FA15 relativt LA12, FA05 och LA25p