Kvalitativa svar från undersökningen

Den första frågan vi hade i våra intervjuer var vilka känslor de kände när de lyssnade på våra gestaltningar. ​Oro var den mest prominenta känslan de kände under lyssningens gång. Lugn var den näst vanligaste känslan som lyssnarna upplevde. Spänning och känslan av nyfikenhet var det också en del som kände. Oro och lugn är motsatta känslor som folk kände under gestaltningarna. Detta kan bero på att gestaltningarna skiftar i diegesis och ändrar känsla genom sitt utförande. Spänning och känslan av nyfikenhet kan vara för att för att det var intressanta ljud i bakgrunden samt hur berättarrösten berättar dikterna.

Vidare till nästa fråga som handlade om de kände något behag när de lyssnade. ​Lyssnarna kände av ett behag när berättarrösten pratade och var icke-diegetisk. Återigen så var uppläsandet det stora som gav en behaglig känsla, som fick lyssnarna att slappna av. Lyssnarna uppskattade och kände sig mest behagade av delarna där det rosa bruset låg i bakgrunden, vilket också kan ha haft en effekt på behaget. En minoritet av lyssnarna kände under ​Nocturne​ att det blev mer behagligt när det blev diegetiskt, snarare än när det var icke-diegetiskt, dock var det rosa bruset underliggande i denna del vilket kan vara en stor faktor till behaget.​ ​Som Chen et al. (2015) skriver så skulle det rosa bruset ha en lugnande effekt på människor, och detta kan vara ett av skälen till att folk uppskattar dessa delar med rosa brus. Den emotionella responsen kan ha påverkats av ett skifte i diegesis tillsammans med det rosa bruset.

Sedan som motsatsfråga till den förra så ställde vi frågan om de kände något obehag under lyssningen. ​Fångenskap, förvirring och det okända var de stora orsakerna till att vissa av lyssnarna kände obehag. Med fångenskap syftar lyssnarna på att ljudet “omkapslar” lyssnaren

för att ljuden var svårtolkade och återigen inte förväntade, vilket leder till att då lyssnarna inte kände igen vissa av ljuden blev de också obehagade av detta. Frågeställningen syftade på hur den emotionella responsen påverkas vid skiftning av diegesis, och de “omkapslande” ljuden spelades samtidigt som rösten blev diegetisk från att vara icke-diegetisk.

Härnäst ställde vi då frågan om de hade upplevt ett skifte av diegesis, som vi även beskrev för de medverkande i undersökningen. ​En majoritet av lyssnarna kände av en förflyttning i diegesis, med exempel på berättarrösten och karaktärerna som pratar. De upptäckte då skiftet vid skogseldsdelen i ​Nocturne​ och kungens tal i ​Madness ​samt IKEA personalen i ​How I

started a forest in my Bathroom​. Dock så var det många som inte helt förstod innebörden av

frågan då deras svar handlade mer om skiftning av spatialisering och narrativ plats. En minoritet förstod inte frågan alls. Detta betyder att vi ​överlag​ lyckades få fram ett skifte i diegesis vilket är betydande för vår frågeställning.

Sedan ställde vi en fråga om hur lyssnarna upplevde karaktären hos talaren. ​En majoritet kände att talarens karaktär var engagerad och fångade uppmärksamheten och känslor hos lyssnaren, men vårt val att inte använda oss av en professionell röstskådespelare fick

konsekvenser för talarens karaktär. Detta eftersom att vissa inte tilltalades av en röst på grund av den svenska accenten i engelskan. Majoriteten av lyssnarna tyckte att rösten i ​How I

started a forest in my Bathroom ​inte var särskilt engagerad och tappade därför lätt intresset

att lyssna vidare, vilket stämmer överens med vad Björkén-Nyberg (2020) skriver, nämligen att det är viktigare i ​hur​ rösten talar snarare än ​vad​ rösten talar om. En del av lyssnarna ansåg att en del ljud även lyfte talarens framförande då det blev som en förstärkning. Röstens karaktär kan ha en stor faktor över den emotionella responsen hos lyssnarna när de lyssnade på gestaltningarna, då hur rösten berättar gestaltningen fångar lyssnarens intresse.

Som en sista fråga hade vi en lättsam fråga om vilken gestaltning de föredrog, och varför naturligtvis. Det visade sig att ​Madness​ och ​Nocturne​ var de mest uppskattade

gestaltningarna. ​Madness ​på grund av den var “mer varierad ljudmässigt och mer intressant berättarmässigt”. Detta kan vara för att mycket av ljuden som spelades upp i ​Madness​ var menat som pampiga och grandiosa, men också för att den ger ett stort omfång av känslor.

Nocturne ​uppskattades mest för att den hade ett “intressant narrativ” och “utforskade känslan av att vara i ett sömnlöst tillstånd”. ​Nocturne ​uppskattades även för sin mindre abstrakta essens, det vill säga att eftersom den var mindre abstrakt än de andra dikterna så kan den ha uppskattats mer. Vilket kan ha att göra med att människor normalt sett inte föredrar

abstrakthet. Man kan lätt tolka att på grund av att engagemanget av rösten i ​How I started a

forest in my Bathroom ​påverkade lyssnarnas tycke av gestaltningen.

5.4 Sammanfattning

Vi skapade ett formulär och gjorde intervjuer, där vi hade några kvantitativa och kvalitativa frågor. Efter en titt på våra kvantitativa frågor som handlade om hur diegetiskt ett ljud var så kan man se att en majoritet tyckte ljuden var diegtiska där de skulle vara i våra gestaltningar, och platsade in väl det narrativa scenariot. När det sedan kom till våra kvalitativa frågor så fick vi många intressanta svar, till exempel att en majoritet tyckte att rösten lät minst engagerad i den tredje gestaltningen, vilket kan ha gjort att färre uppskattade karaktären i rösten samt att de inte hade denna gestaltning som sin favorit. Ett annat svar var att en majoritet uppskattade och kände sig mest behagade då det var en icke-diegetisk röst som pratade samtidigt som det var ett rosa brus i bakgrunden, samt att den enda gången någon kände sig behagad med diegetisk röst, så var där lagt rosa brus i bakgrunden (elddelen i

Nocturne​). En majoritet upplevde också ett skifte i diegesis.

Efter detta arbete och efter en analys av svaren kan vi nu konstatera att vi anser oss kunna svara på vår frågeställning. Vi anser att om man följer vår metod för genomförande så kommer man kunna skapa önskat material. Om man tar en ljudberättelse och håller den icke-diegetiska rösten i centrum i ljudet, alltså inte utpanorerad, tillsammans med ett svagt rosa brus och sedan skiftar detta till en panorerad diegetisk röst utan rosa brus och med ett reverb som passar in i den utspelade narrativa platsen, så kan man få fram en emotionell respons. Dessutom för att få fram ett önskat resultat krävs det en engagerad röst för

berättarrösten, annars tappar man lyssnarnas intresse och på så sätt blir det mycket svårare att nå önskat resultat.

6. Diskussion

I detta kapitel så diskuterar vi svaren från vår undersökning och utvärderar vårt arbete.

Syftet med vår undersökning och detta arbete var att utforska hur vi kunde designa ett ljud till att påverka en människas känslor. Detta är något som vi har haft i högläge under hela

undersökningstiden. Allt från att läsa om hur bland annat rosa brus påverkar människor till att undersöka hur tal påverkar en.

I det tillhörande ljudet för undersökningen ville vi även utforska om en skiftning av diegesis påverkar just den emotionella responsen. Detta intresserade oss på grund av att få ett grepp om hur vi kunde påverka känslor genom endast ljuddesign. Detta visade sig vara en rolig utmaning, då vi skulle visa upp bilder genom endast ljud, genom att använda oss av både konkreta ljud men också abstrakta som lyssnaren själv kunde tolka.

Vi valde att arbeta med detta område för att denna typ av undersökning kunde vara intressant för ljud- och filmindustrin, eftersom detta bland annat kunde leda till en djupare förståelse för hur ljud påverkar känslor i narrativa sammanhang, vilket skulle kunna ha ökat den kreativa friheten hos ljuddesigners i dessa industrier. Detta är något som vi fortfarande känner att vårt arbete kan ge ljud- och filmindustrin. Om man ser på vårt resultat så kan man se en hyfsat tydlig tråd med att det rosa bruset tillsammans en stark röst med mycket ethos kan ge en avslappnande/behaglig känsla, och när man tar bort bruset samt berättarrösten så blir man av med det behagliga.

The vision project har varit vår grundpelare under denna undersökning. Vi baserade oss över att ha en klar vision och struktur över gestaltningen, och fokuserade på att använda oss av dagliga uppgifter över vad som skulle arbetas på. Om vi tappade fokus på det dagliga arbetet, lyssnade vi igenom arbetet igen och skrev ner en lista över vad som skulle arbetas vidare på.

Brainstorming hjälpte oss att komma fram till idéer över vad för gestaltning vi skulle göra. Genom hjälp av mindmap, gav det oss en större blick över alla de idéerna vi hade. Vi visste tidigt att vi ville arbeta med skiftning av diegesis, men med hjälp av brainstorming, kom vi

fram till att arbeta med ljudberättelser.

Under produktionen och främst i förproduktionen, använde vi oss av prototyping på tekniker, såsom equalizer (EQ) för att kunna skifta diegesis på ljuden, men även Facebook 360 Audio Spatializer och senare Sennheiser Ambeo Orbit för att spatialisera alla ljuden och därmed få de mer diegetiska. Det blev en inlärningsprocess för oss att förstå denna tekniken, och vi analyserade över hur vi kunde gå vidare och backa tillbaka och arbeta om ifall prototypen inte fungerade.

Vi använde oss av ett formulär med kvalitativa frågor på ett antal människor som fick representera allmänheten, även fast var en för liten skara för att klargöra något som ska representera allmänheten på grund av tid, och eftersom vi la större vikt i designprocessen än i insamling- och analysdelen. Vi gjorde även några fysiska intervjuer med folk (eller så gott som vi kunde med Covid-19 pandemin) genom videokonferensprogram, men också några fysiska på plats. Med dessa resultaten, analyserade vi svaren med hjälp av en

meningskoncentrering för att kunna leda oss till den frågeställning vi ville ställa till denna undersökning.

Under detta arbetets gång så har vi använt oss av våra källor flitigt. The vision project är ju designperspektivet som har varit som ett ankare till våra källor. Eftersom The vision project fokuserar på att ta den redan existerande situationen och lägga till något nytt för att sedan kunna ta oss närmare vår vision, så har vi just blivit påminda om vår så kallade existerande situation, som då innefattar våra källor (Hertzum, 2014). Detta inte minst när vi har arbetat med våra gestaltningar då vi flitigt arbetade med rosa brus, som Chen et al. (2015) skrivit om, och just hur man ska berätta när man talar, med ett starkt ethos som både Björkén-Nyberg (2020) och ​Akujärvi (2012) skrivit om. När vi sedan kom till resultatdelen så var våra källor också hjälpsamma då vi fick tyda mycket som sades i våra intervjuer och dra kopplingar. Ett exempel var när vissa av de som svarade att de kände sig behagade i undersökningen gjorde detta i ett diegetiskt parti i ​Nocturne. ​I det partiet var det rosa brus, vilket vi använde för att skapa en behagande effekt. Detta var då den enda gången som ett diegetiskt parti var

lugnande och vi ser kopplingen till att detta var även den enda diegetiska del som hade rosa brus i bakgrunden.

Men hur har då vår designprocess sett ut? Den har sett ut som så att vi tog tre olika abstrakta dikter från tre mindre kända poeter från olika årtionden, och tolkade dessa dikter med en abstrakt åtanke för att höja informationsmängden. Med tolkandet kom även förslag på ljud som vi kunde ha med i var och en gestaltning. Hade vi gjort något annorlunda här hade det varit att vi hade tagit med en mer konkret dikt också, detta eftersom det fanns en minoritet från de som intervjuades som inte uppskattade de abstrakta delarna, utan föredrog det konkreta och hade velat ha en tydlig berättelse, snarare än att tolka fram en egen mening i dikten.

Vi har spelat in röst, foley och ambienser, och när vi spelade in ljuden så har vi gjort detta på olika platser eftersom Covid-19 pandemin fick BTH att stänga ner campus, där vår

inspelningsstudio Studio Netport låg. Konsekvensen av pandemin fick följder som att vi fick en sämre inspelningsmiljö för just röst och foley. Med detta menar vi att om vi hade haft tillgång till ett mer ljudbehandlat rum med mindre rumsklang så hade ljuden varit torrare och hade varit något lättare att behandla. Dessutom så blev utrustningen för inspelning

annorlunda när vi fick byta arbetsplats, här förändrades röstinspelningsmikrofonen och foley blev istället för inspelat med två separata mikrofoner i XY-position endast med en Zoom H5n. När det kom till ambiens så fick vi också spelat in på två olika sätt, det ena med en Zoom och det andra med en Zoom kopplad till en ytterligare uppsättning med

XY-mikrofoner, alltså dubbel XY-koppling. Ambiensinspelningen var däremot mest påverkad av Covid-19 genom att folk höll sig borta från att vara utomhus, så våra torginspelningar blev något tystare än vad vi önskat.

Vi hade med oss information om rosa brus från vår tidigare forskning och lade in detta ljud i våra gestaltningar under de delar som hade en icke-diegetisk röst. När rösterna skulle vara diegetiska så använde vi oss av olika spatializers för att placera ut ljuden i ljudbilden, dessutom så satte vi konvolutionsreverb och equalizers för att få ljuden att låta diegetiska. Något som kunde ha förändrat resultatet av vår undersökning hade varit om vi till exempel

lagt det rosa bruset endast på de icke-diegetiska delarna från början av arbetet, så hade vi kanske inte haft några som ansåg att den diegetiska delen av ​Nocturne​ också var behaglig, och på så sätt hade resultatet sett liknande ut från en större majoritet.

När gestaltningarna sedan blev färdiga så gjorde vi ett frågeformulär som vi sedan skulle ha till intervjuer. Dessa intervjuer skulle vara kvalitativa och i med Covid-19 så var vi först redo på att bara ha formulär som folk skulle fylla i, men vi valde att även ha fysiska intervjuer genom videokonferensprogram och på plats för att kunna ställa följdfrågor. Hade vi gjort fler fysiska intervjuer hade vårt resultat kanske inte haft några som inte förstod vissa frågor, då man kunde ha förklarat frågor för de intervjuade.

Hur skulle kunna gå vidare med denna designen? Baserat på resultaten vi fick från

undersökningen, tyckte folk att det blev ett känslomässigt skifte när rösten skiftade i diegesis. De stora känslorna folk kände var oro och lugn, vilket vi kan fokusera mer på i en utvecklad design, genom att ta fram en större kontrast mellan de diegetiska och de icke-diegetiska ljuden. Kanske även med tydligare nivåregleringar på bakgrundsljuden när berättarrösten är icke-diegetisk och diegetisk för att verkligen förtydliga för lyssnaren över vad som är diegetisk och vad som är icke-diegetiskt.

Något som många klagade på i formuläret var engagemanget i berättarrösten, som resulterade i att folk tappade intresse att lyssna vidare. Eftersom vi inte hade möjlighet till att hyra in några röstskådespelare, fick vi spela in rösterna själva. Vad vi kan göra i en framtida design är att hyra röstskådespelare, både svenska och engelska (även nederländska till ​How I started

a forest in my Bathroom​) som kan ge ett tydligare engagemang i rösten och agera så som

dikternas känslor ska vara. På så sätt kan vi som ljudskapare fokusera på själva inspelningen och ljudproduktionen.