Det har genomförts ett stort antal kvantitativa och kvalitativa studier i Sverige på området hedersrelaterat våld och förtryck sedan slutet av 1990-talet där olika aspekter av fenomenet studeras. Beskrivning av tidigare kvantitativa studier finns i Del III i denna rapport.
De kvalitativa studierna fokuserar på olika delar av problemområdet och tillämpar olika typer av kvalitativa metoder. Några kvalitativa studier fokuserar huvudsakligen på våldet i sig och relationerna mellan olika aktörer i det individuella perspektivet,5 medan andra intresserar sig för interaktionen på gruppnivå, till exempel hur professioner och organisationer arbetar med problematiken.6 Någon är också intresserad av det hedersrelaterade våldets och förtryckets uppkomst, under vilka villkor det uppstår och hur det kan förändras.7 Vi har också dem som studerar våldet och förtrycket som uttryck för kollektiva relationer – dvs. som en mångdimensionell och komplicerad maktrelation mellan grupper i ett intersektionellt perspektiv.8 Slutligen har vi dem som huvudsakligen intresserar sig för hur grupper i samhället eller samhället i sin helhet uppfattar och talar om hedersrelaterat våld och förtryck.9 Uppdelningen ovan mer fyrkantig än verkligheten då de flesta forskare berör mer än en av dessa infallsvinklar och perspektiv samtidigt.
Skiljelinjer i forskningen kan i viss mån härledas till intresset för olika aspekter av problemområdet, till exempel våldet i sig, respektive det sociala livets villkor och våldets grogrund samt vad som krävs för att social förändring ska kunna ske. Skiljelinjerna kan också uttryckas som fokus på individuella friheter respektive fokus på hur samhällsstrukturer möjliggör eller hindrar denna frihet.
Alla forskare som studerar hedersrelaterat våld och förtryck är eniga om att våld och förtryck existerar. De är också eniga om att våld och förtryck är ett problem och att samhället har ansvar för att stödja de individer som utsätts för det. Därutöver anser samtliga aktörer att varje människa har rätt att leva ett liv fritt från våld och förtryck.
Ett urval av kvalitativa studier
Även om det skrivits om hedersrelaterat våld och förtyck som de som nämnts ovan under 1980-talet är det först i början av 2000-1980-talet som forskningen om heder tar fart. Den första svenska, akademiska studien om hedersrelaterat våld och förtryck är Åsa Eldéns doktorsavhandling Heder på liv och död (2003).
Åsa Eldéns doktorsavhandling Heder på liv och död (2003) är centrerad kring de tre begreppen rykte, oskuld och heder är tre begrepp som tillsammans bildar studiens nav. Studien bygger bland annat på tio intervjuer med kvinnor som lever i en hederskontext. Eldén visar hur kultur skapas som kontrast i kvinnors liv, bland annat genom hur kategorierna ”arab/kurd”
5 Eldén 2003; Jemteborn 2005; Knutagård & Nidsjö 2007; Schlytter 2006; Björktomta 2012; Schlytter & Rexvid 2012; Sedem 2012.
6 de los Reyes 2003; Schlytter 2006; Gruber 2007; Schlytter & Linell 2008; Baianstovu 2012, 2017; Björktomta 2012; Linell 2017.
7 Baianstovu 2017.
8 de los Reyes 2003; Gruber 2007; Baianstovu 2017.
9 Ekström 2009; Carbin 2010. Dessa två studier omfattas inte av forskningsgenomgången nedan.
19
kontrasteras mot ”svensk” och hur kategorierna ömsesidigt utesluter varandra. Detta tyder på en splittrad feminitet där heder är ett nyckelord. Inom dessa kategorier är kvinnan antingen en madonna eller en hora. En kvinna med dåligt rykte blir en svensk hora i kontrast till den arabiska/kurdiska madonnan.
De flesta studier på området är, liksom Eldéns, fokuserade på kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet och heterosexuella normer, men det finns undantag. Ett av dem är Hans Knutagård och Elisabeth Nidsjös (2004) studie Hedersrelaterat våld mot ungdomar på grund av sexuell läggning, ett annat ett par arbeten av Schlytter och Rexvid om mäns heder (2012, 2016). Nedan presenteras ett antal böcker om ämnet. I några av dem ingår artiklar självständiga artiklar, men enstaka artiklar redovisas ej av utrymmesskäl.
Ett par empiriska studier på området hedersrelaterat våld och förtryck har genomförts i ett intersektionellt perspektiv. Den ena är Paulina de Los Reyes’ (2003) rapport, Patriarkala enklaver eller ingenmansland och den andra Sabine Grubers (2007) doktorsavhandling, Skolan gör skillnad.
I rapporten10 Patriarkala enklaver eller ingenmansland belyser de los Reyes (2003) situationen för flickor och unga kvinnor med invandrarbakgrund som kontrolleras genom våld och hot om våld av sina familjer och släktingar. Det empiriska underlaget är unga kvinnors personliga berättelser, intervjuer med kvinnojourer och en enkätundersökning med kvinnor på kvinnojourer. De los Reyes förespråkar forskning som integrerar ett köns- och etnicitetsperspektiv som kan skapa kunskap om vilken betydelse kön, etnicitet och etnisk diskriminering har för våldsutsatthet. Resultaten visar på följande brister i myndigheters arbete:
- Socialtjänsten tolkar kvinnornas berättelser utifrån en fördomsfull och stereotyp schablon och behandlar dem enligt en mall.
- Kvinnornas problematik uppfattas inte som våld utan som generationskonflikter med målet att återförena dem med föräldrarna.
- Socialtjänstens arbete styrs snarare av begränsade resurser än av de utsattas behov.
- Polisen brister i kunskaper, metoder och resurser vilket blir till hinder då dessa våldsbrott är kompetens- och resurskrävande.
De kvinnojourer som drivs av kvinnor med invandrarbakgrund kompenserar för några av bristerna i socialtjänsten och rättsväsendet genom möjligheten att erbjuda bearbetning av våldet på det egna språket och tillgång till ett socialt nätverk. Rapporten har ett intersektionellt perspektiv på vålds- och förtrycksmekanismer såsom familj, etnicitet, majoritet och så vidare.
I doktorsavhandlingen Å stå på sig på egna ben studerar Jemteborn (2005) våldsutsatta ungdomars uppbrott från familjen inom en hederskontext genom en fallstudie av en flickas berättelse. Hon konkluderar att den individ som brutit upp från en hederskontext och tagit avstånd från sin familj kan ta på sig skulden för konflikten för att få komma hem igen då individen kan skatta sin grupptillhörighet högre än sitt självbestämmande som individ
10 Rapporten är inte författad inom akademin, men bedöms hålla vetenskaplig kvalité.
20
(Jemteborn 2005). Jemteborns teoretiska ram är begrepp som könade processer, normer, patriarkat och hederskontext.
I boken Rätten att själv få välja fokuserar Astrid Schlytter (2006) unga flickors rättigheter till ett liv i frihet när det gäller sexualitet och val av partner. Det empiriska materialet är främst offentliga texter, men också domar och underlag för dessa. Intervjuer har också genomförts, dock utan hänvisning till antal eller typ av aktörer av ”etiska skäl” (s. 16). Schlytter använder bland annat teorier inom politisk filosofi för att påvisa att flickors universella rättigheter inte kan bindas till normer inom specifika etniska kollektiv. I boken påpekas socialtjänstens och andra myndigheters ”inkompetens” (s. xxx) och bristande barnperspektiv. Avslutningsvis ges rekommendationer för det sociala utredningsarbetet.
I doktorsavhandlingen Skolan gör skillnad visar Gruber (2007) hur skolpersonalens sätt att benämna eleverna i relation till etnicitet i kombination med klass- och könsrelationer skapar skillnader mellan kategorier av barn. Den teoretiska utgångspunkten är att en nation är i ständigt behov av att skapas, upprätthållas och stärkas och i detta spelar skolan en viktig roll. Skolans arbete mot hedersrelaterat våld är laddat med ett vi som definieras av västerländska värderingar och ett de andra som definieras av motsatsen. Motverkande av hedersrelaterat våld inom skolan blir därför aldrig bara en åtgärd mot våldet i sig, utan är samtidigt en form av assimilering genom fostran till svenskhet. Det sker genom att lära de andra om svenska normer för könsrelationer. Inom skolans värld ser svenska män och kvinnor det som sin uppgift att rädda den andra kvinnan från den andra mannen. Försvaret av våra värden är ett civilisationsprojekt där de andra ska upplysas därför att de har brist på kunskap om dessa värden. Studien har ett intersektionellt perspektiv.
I rapporten Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext studerar Schlytter & Linell (2008) 18 domar från förvaltningsrätten där det kan antas att hedersrelaterat våld och förtryck förekommer. De påpekar att socialtjänsten, utredningar domarna delvis baseras på, endast etiketterat 3 fall som hedersrelaterade, medan andra aktörer värderar att ytterligare 7 av dem är det. Detta förstår forskarna som ett resultat av socialsekreterarnas försök att vara neutrala med följden att de blir kulturrelativistiska och lämnar utsatta i sticket. Socialtjänstens problem står inte bara att finna i gällande lagstiftning, anser forskarna, utan i ” svagheter i det sociala arbetets gängse synsätt och metoder” (s. 96).
I doktorsavhandlingen Patriarkat, motstånd, uppbrott har Björktomta (2012) studerat tjejers motstånd och uppbrott i patriarkala familjer genom intervjuer med 11 tjejer mellan 16 - 20 år.
Hon analyserar tjejers livsvillkor och deras motståndsstrategier mot det våld de utsätts för i familjen. Flera av dem bröt upp från familjen, några för att återkomma och bryta upp igen flera gånger medan andra bröt upp för gott – åtminstone som det såg ut vid tiden för intervjun.
Björktomtas teoretiska ram är Pierre Bourdieus begrepp kapitel, fält och habitus vilka bidrar till att fördjupa kunskapen om komplexiteten i tjejernas situation och bidrar till att belysa både individuella och strukturella faktorers betydelse för deras situation och handlingsmöjligheter.
I doktorsavhandlingen Rädsla för förlust av liv och heder studerar Sedem (2012) hedersrelaterade konflikter inom familjen och ett hedersmord genom intervjuer med 16 kvinnor och 7 män. Studiens resultat visar att rädsla är en central känsla i sammanhanget och en
21
bakomliggande orsak till vändpunkterna i konfliktprocessen och till beslutet att bryta upp från familjen eller stanna kvar i den. Sedem studie är explorativ och bygger på metoden ”Grounded Theory” som är ett sätt att skapa teori ur empirin; i den här studien är empirin intervjuerna.
Sedem finner att det begrepp som tydligast beskriver kvinnors och flickors liv i en hederskontext i Sverige är rädsla. Den börjar infinna sig när flickorna kommer i puberteten och följer dem vad de än gör, oavsett om de stannar kvar i sin ursprungsfamilj eller bryter upp ifrån den. Studiens centrala slutsats är att rädsla är det mest framträdande draget i de familjer som lever i en svensk hederskontext i Sverige.
I doktorsavhandlingen Mångfald som demokratins utmaning studerar Baianstovu (2012) socialtjänstens arbete som uttryck för samhällets samlade kapacitet att hantera kulturell mångfald. Metoden är en fallstudie av ett socialkontor där 24 socialarbetare intervjuas och 190 personakter analyseras. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett centralt problem i det sociala arbetet. Studien visar att socialarbetarna har för snäva ramar för att kunna utföra det arbete som krävs av dem. Sammantaget är ärenden som associeras med hedersrelaterat våld och förtryck bland de svåraste att handlägga då det är mycket svårt att få fram en sammanhållen bild av problematiken och veta man som bör göras. Klämda mellan risken för att barn far illa och föräldrar diskrimineras väljer de att skydda barnet.
I boken Mäns heder gör Schlytter och Rexvid (2016) en ansats att beskriva mannen som offer och förövare. Sju av bokens kapitel är empiriska. I ett av dem återberättas en av författarnas tidigare studier11 och två av dem bygger på insamlat material från rättsväsendet. Övriga empirikapitel bygger på andras rapporter och fallbeskrivningar, en C-uppsats, en självbiografi, en roman och en diktsamling. I de två sista kapitlen görs en ansats till att belysa övergripande mönster i pojkars liv som offer för hersrelaterat våld och tvånget att kontrollera kvinnliga släktingar och som förövare av våldet. Bokens teoretiska underlag är främst hämtat ur psykologin och handlar huvudsakligen om familjerelationer inom en hederskontext.
Antropologi och sociologi används också. Rexvid och Schlytter avslutar med rekommendationen att utöka tillämpningen av LVU i när unga män kontrollerar och utövar våld mot sina systrar.
I boken Heder. Hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete, studerar Baianstovu (2017) hedersrelaterat våld och förtryck som levd verklighet och stereotyp om invandrare och deras barn från delarav Medelhavsområdet, Asien och Afrika. Delar av doktorsavhandlingen (2012) används i syfte att renodla hedersrelaterad problematik som arena för förtryck på individuell, grupp- och samhällsnivå. Intervjuer, textanalyser och teoribaserade argumentationskedjor används och offentliga dokument är en kompletterande empirisk källa. Ansatsen är intersektionell och omfattar aktörer såsom utsatta, föräldrar, socialarbetare samt olika grupper i befolkningen. Den teoretiska ramen är sociologisk och omfattar migrationsteori, relationen mellan samhälle och normer, demokrati samt intersektionellt medveten kommunikation.
I doktorsavhandlingen Child protection through an abuse-focused lens studerar Hanna Linell socialtjänstens utredningar av förhållanden hos unga mellan 13–17 år som kan leda till tvångsvård enligt §2 i Lagen om vård av unga (LVU) samt förvaltningsrätternas dokumentation
11 Schlytter & Rexvid 2012.
22
och domar. Studien består av 4 olika artiklar. Linell konkluderar att tvångsomhändertaganden enligt §2 LVU är relativt sällsynta och att ungdomarna själva är viktiga aktörer i att driva sin sak. Flera omhändertaganden var motiverade av familjens övervakning av unga flickor i syfte att upprätthålla heder och oskuld. Våldet hade varit känt för myndigheter i 5 år i genomsnitt innan LVU genomförts. Det framgår inte hur socialtjänsten arbetat med frivilliga insatser före omhändertagandet – dock nämns fokus på familjeorienterat arbete. En slutsats är att socialtjänsten missar hedersrelaterat våld och förtryck.
Det kan konstateras att kunskapen om hedersrelaterat våld och förtryck är rik och mångfacetterad. Huvuddragen i studierna sammanfattas nedan under teman som relaterar till föreliggande studies frågeställningar.
Våldets och förtryckets uttryck är främst psykiskt våld såsom övervakning, kontroll, frihetsbegränsning, oskuldskrav, men också fysiskt våld av olika slag.
Det hedersrelaterade våldets och omfattning kan bäst besvaras med kvantitativa metoder och framgår därför inte i de kvalitativa studierna.
De platser och sammanhang som nämns för det hedersrelaterade våldet och förtrycket i forskningen är genomgående hem, familj, skola och fritidsliv. När myndigheters arbete fokuseras inkluderas även andra arenor för förtryck.
Våldets följder är bland annat att de utsatta lever i rädsla och hindras från att skapa sociala kontakter samt delta i undervisning och i det stora hela få de färdigheter de behöver för att leva ett självständigt liv som individer.
Gränsdragning och definitioner. Få studier adresserar gränsdragningsproblematiken mellan hedersrelaterat våld och förtryck, mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, med undantag för Baianstovus böcker. I de olika studierna används dock olika benämningar för våldet. De flesta skriver hedersrelaterat våld och förtryck med undantag för de los Reyes (2003) som skriver våld och förtryck inom starkt patriarkala strukturer och Björktomta (2012) har också valt en annan benämning som manifesteras i titeln på avhandlingen som är patriarkat, motstånd, uppbrott.
Det offentligas och civilsamhällets aktörer. Flera olika myndigheters arbete berörs i studierna.
Fastän såväl skola12 som polis13 och ungdomsmottagningar omnämns14 är det socialtjänstens roll i samhällets insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck som dominerar i forskningen.15 Det handlar främst om brister i bemötande och handläggning som kritiseras enligt följande:
Socialtjänsten
- agerar utifrån ett vuxenperspektiv (Jemteborn 2005; Schlytter & Linell 2008).
- förstår inte alltid de kollektivistiska inslagen i ungdomarnas utsatthet.
- förbiser mammornas våldsutövande roll i familjen (Schlytter & Linell 2008).
12 Gruber 2007; Knutagård & Nidsjö 2007.
13 de los Reyes 2003; Knutagård & Nidsjö 2007.
14 Knutagård & Nidsjö 2007.
15 Knutagård & Nidsjö 2004; Schlytter & Linell 2008; Björktomta 2012; Baianstovu 2012, 2017; Linell 2017.
23
- förbiser homo- och bisexuellas situation (Knutagård & Nidsjö 2004).
- agerar ofta först när unga själva agerar för att förändra sin situation (Linell 2017).
- agerar enligt etniska föreställningar, där flickorna behandlas enligt en mall
- svårigheter uppfattas inte som våld utan som generationskonflikter med målet att återförena dem med föräldrarna vilket försvårar för de hjälpsökande (de los Reyes 2003;
Jemteborn 2005).
- styrs ovanifrån inom snäva ekonomiska ramar vilket begränsar socialarbetares möjlighet att utveckla arbetet i levande kommunikation med klienterna (de los Reyes 2003; Baianstovu 2012; 2017).
- har behov av att utveckla sitt arbete med hedersrelaterade ärenden (Schlytter & Linell 2008; Baianstovu 2017).