Med hjälp av vår metod har vi utfört den här undersökningen på ett strukturerat sätt för att hålla en genomgående hög standard på forskningen. Genom vårt synsätt på kunskap anser vi att det finns fler sätt att tolka en situation. Det här har varit en av huvuddelarna då co-design handlar om att se på en situation från andra perspektiv. Vi har utgått från att vi ska finna en struktur inom vår teori då det innan den här uppsatsen inte fanns en komplett samling av co-design, dess
roller och moment. Vår iterativa ansats har hjälpt oss samla mer information och skapa en djupare förståelse kring både teori och empiri.
Vår insamling av information har skett genom litteraturstudier av tidigare publicerade källor samt intervjuer med nyckelpersoner inom både co-design och vår fallstudie e-Me projektet. Intervjuerna har haft en semistrukturerad och fri intervjumetod där vi kunnat undvika missförstånd genom att fråga stödfrågor om det varit delar vi inte förstått av respondenternas svar. Vi har även haft möjlighet till e-mail kontakt med respondenterna för att komplettera med information som inte kommit fram under intervjuerna eller om det varit något som vi undrat över. Med den här insamlingsmetoden har vi funnit svar/resultat som vi kunnat fortsätta arbetet med.
Då många av våra respondenter är involverade i både forskning inom co-design och e-Me projektet har vi separerat frågorna inom områdena för att få en klarare bild inom vart område. Vi har sedan analyserat teori och empiri, där vi jämfört vad teorin uttrycker jämfört med hur fallstudien genomförts.
Som vi förklarat i kapitel 2.6.2 och 2.8 har vi valt respondenter med omsorg. Vi har valt personer som är forskare/förespråkare inom co-design för att få en så komplett teoriinsamling som möjligt. Vi har analyserat de skriftliga källorna genom att granska deras referenser och därigenom bilda en uppfattning om huruvida deras källor kan ses som relevanta och korrekta. Vårt mål var att göra en sammanfattning av vad co-design är och det har vi åstadkommit genom vår insamling av information genom publicerade texter samt intervjuer. Vi anser således att vi är inom ramen för ämnet informatik och att vi har genererat goda grunder inom både teori samt empiri som stödjer vår slutliga slutsats.
6.3.1 Utvärdering av studien
I 2.8 Utvärderingsmetod tog vi upp sju olika kriterier för att kunna utvärdera uppsatsen i både genomförande och dess resultat. Nedan ska vi presentera de olika kriterierna och skriva om vi anser vi uppfyllt dem eller ej.
De olika kriterierna är: giltighet, kongruens, generaliserbarhet, relevans, kommunicerbarhet, kumulativitet och originalitet.
Giltighet- Vi anser att vi har använt oss av både teoretiska och etiska argument som stärker vårt resultat. Vi har använt oss av litteratur skriven av erkända författare inom området och har intervjuat förespråkare och användare av
co--DISKUSSION -
design. Den teori som vi funnit har sedan använts för att analysera vår fallstudie vilket då hjälpt oss komma fram till ny kunskap som enligt oss kan inkluderas i co-design.
Kongruens- Vi anser att vi har en rödtråd genom hela uppsatsen som är lätt att följa och att resultatet lyfts fram på ett bra och enkelt sätt för läsaren. VI har länkat tillbaks till föregående delar och har beskrivit co-design och e-Me projektet i kronologisk ordning för att hjälpa läsaren att förstå.
Generaliserbarhet- Eftersom vi har studerat e-Me projektet som fallstudie kan det bli svårt att koppla alla delar till andra projekt, men vi ser inte det som ett problem. Vårt bidrag till co-design görs på ett sätt som möjliggör användandet av dessa delar även vid andra projekt och därför blir resultatet användbart även inom andra områden.
Relevans- Uppsatsen handlar om co-design och hur det har använts under e-Me projektet. Vi har studerat co-design som är en relativt ny utvecklings modell och vi anser att vi bidragit med kunskap och även skapat möjligheter för framtida forskning. Co-design är en inriktning som anammas vid Institutionen för Data och Affärsvetenskap vid Högskolan i Borås vilket stärker att vi behandlar ett ämne inom informatik. Vi anser att vår studie och uppsats är inom informatikens gränser och anser därför att vi genomfört en relevant forskning.
Kommunicerbarhet- Vi har utförligt beskrivit de olika delarna i uppsatsen och har följt en tids linje inom fallstudien för att göra det mer lättåtkomligt för läsaren. Vi har även inkluderat en ordlista i slutet av uppsatsen för att förtydliga några eventuella ord. Vi anser att vi har förklarat de olika momenten på ett bra sätt och att ordlistan kan fylla i med mer förståelse om så behövs.
Kumulativitet- Vi har använt oss av tidigare genomförd forskning och anser att vår undersökning går att koppla till den tidigare forskning och pågående forskning som vi funnit. Vi har analyserat det vi funnit för att skapa ny kunskap av det vilket resulterat i ny kunskap inom co-design och en öppning för vidare utveckling.
Originalitet- Co-design har haft förespråkare en tid nu, men eftersom det finns många andra metoden för utveckling har den inte använts så flitigt. I dagsläget har det börjat användas mer och mycket forskning inom området sker, men ingen fullständig sammanfattning har gjorts av vad co-design egentligen är. Vi
anser därför att vi har originalitet eftersom vi bidrar med ny och ökad kunskap inom ämnet informatik och co-design.
6.3.2 Metodutvärdering
I metodkapitlet har vi skrivit om hur vi ämnar gå till väga och nu i efterhand kan vi se hur vi har använt oss av vår metod och analysera hur vi använt den. Vi har använt oss av vårt synsätt på kunskap då vi har försökt att se på informationen med ett kritiskt öga då vi analyserat och jämfört vad vi funnit för att se om den varit trovärdig eller ej. Det har varit svårt att utvärdera informationen eftersom det är en tolkning av de intervjuade personernas tankar som vi haft att behandla. Validering och reliabilitet är viktigt vid utvärdering av information, men det har varit svårt att ”sätta fingret på”. I beräkningarna fick vi ta med att vi använde oss av olika frågor till olika respondenter eftersom vi ansåg det vara bästa metoden för att få fylligare svar. Det vi kunnat mäta är hur våra förväntningar stämde överens med de fakta som vi tog del av under insamlingen och analys av insamlad data. Inom kvantitativa utvärderingar kan resultaten granskas kritiskt och således se om det är relevanta svar eller ej. För att fastställa om informationen vi samlat in via intervjuer är korrekt och trovärdig eller ej har vi jämfört dem med dokument som dokumenterats om både co-design och om e-Me projektet.
För att utvärdera om vår insamlade data är av god kvalitet eller inte är det viktigt att tänka på var informationshämtningen gjorts. Genom att jämföra källorna har vi kunnat se om informationen skulle kunna stämma. I vissa fall har det varit svårare att finna referenser, men vi har lyckats finna det på all den information som varit relevant för vår studie. Vi var även tvungna att beakta våra intervjuer och svaren vi fått fram där med utgångspunkt i huruvida vi fått fram den information vi sökte. Det fanns även betänkanden att göra angående huruvida vi hade intervjuat rätt personer och om våra frågor var relevanta. Med tanke på att vi använt oss av kvalitativa öppna intervjuer har intervjupersonerna vid alla tillfällen kommit in på sidospår, men i helhet har vi lyckats få svar på våra frågor, samt även fått fram ytterligare relevant information. Däremot anser vi att vi har lyckts intervjua nyckelpersoner när det gäller att få fram rätt information och eftersom anpassning av frågorna gjordes efter vem det var som intervjuades anser vi oss ha använt oss av relevanta frågor.
Vi anser att vi har följt vår metod och att den har fungerat bra för vår uppsats och vi har med hjälp av den lyckats finna svar till våra frågeställningar. Vi anser
-DISKUSSION -
därför att våra val som vi tog för metoden har varit bra och att de har främjat uppsatsen och möjliggjort genomförandet och skapandet av vår uppsats.