Kvalitetskriterier

Bryman (2018, s. 71-72) menar att reliabilitet, validitet samt replikation är viktiga kriterier för att bedöma samhällsvetenskaplig forskning. Reliabilitet brukar med ett annat ord kallas för tillförlitlighet och innebär huruvida en studies resultat får ett liknande utfall om studien skulle utföras igen. Sammanfattningsvis handlar reliabilitet om överensstämmelsen, pålitligheten och följdriktigheten hos ett mått på ett begrepp (Bryman, 2018, s. 208).

Validitet innebär att det mått som ska mäta ett visst begrepp verkligen mäter det tänkta begreppet, det vill säga om måttet mäter det som varit avsikten att mätas (Bryman, 2018, s.

209). Replikation betyder upprepning och för att replikation ska föreligga måste en studie kunna upprepas och det krävs det att forskaren på ett tydligt och noggrant sätt beskriver studiens tillvägagångssätt (Bryman, 2018, s. 72). Vidare beskriver Bryman (2018, s. 75) hur reliabilitet och validitet är av stor betydelse vid kvantitativa studier då dessa behandlar hur precisa mätningarna är, däremot menar en del författare att dessa två kriterier inte är relevanta vid en kvalitativ studie.

Något som har ifrågasatts är huruvida reliabilitet och validitet ska kunna anpassas till den kvalitativa forskningen och en del författare anser att den kvalitativa forskningen ska granskas utifrån andra kriterier än den kvantitativa. Lincoln & Guba (1985; 1994, refererad i Bryman 2018, s. 467) menar att kvalitativ forskning istället ska bedömas utifrån kriterierna, tillförlitlighet samt äkthet. Tillförlitlighet innefattar fyra mindre kriterier som

27

motsvarar kriterier i den kvantitativa forskningen, trovärdighet (intern validitet), överförbarhet (extern validitet), pålitlighet (reliabilitet) samt en möjlighet att styrka och konfirmera (objektivitet). I den här studien har vi valt att främst utgå från de fyra kriterierna som tillförlitlighet innefattar samt till viss del använt oss av kriterierna under äkthet, för att på bästa sätt bedöma studiens kvalitét.

Trovärdighet innebär enligt Ahrne & Svensson (2015, s. 24-25) att läsaren ska tro på det denne läser och lita på att studien har genomförts på samma sätt som forskaren beskriver att den ska göras. För att studien ska vara trovärdig menar Guba & Lincoln (1994, refererad i Bryman 2018, s. 467) att den dels har följt aktuella regler samt att de personer som är en del av den studerade verkligheten får ta del av studiens resultat för att på så sätt kunna godkänna att forskaren uppfattat verkligheten korrekt. För att öka trovärdigheten har vi under hela studiens gång diskuterat och gjort det tydligt för läsaren hur vi tänker kring exempelvis, de metoder som används samt att vi betonar både de positiva och negativa aspekter kring de olika val som gjorts. Att läsaren får ta del av forskningsprocessen och eventuella svagheter i studien är något som Ahrne & Svensson (2015, s. 25) menar ökar studiens trovärdighet.

För att vara säker på att vi uppfattade redovisningskonsultens verklighet på rätt sätt, utförde vi alla intervjuer tillsammans. För att försäkra oss om att vi uppfattat respondenternas svar korrekt, skickades transkriberingarna ut till dem.

Överförbarhet berör huruvida studiens resultat kan tillämpas på andra situationer (Bryman, 2018, s. 75) och Johansson Lindfors (1993, s. 54) beskriver hur studier som har till syfte att generera teorier inte kan uppnå generaliserbarhet och menar att överförbarhet vid en sådan typ av studie handlar om att resonera kring hur användbar teorin är. Eftersom det är svårt att generalisera ett resultat från en kvalitativ studie, anser vi inte att vår studies resultat kan appliceras på en annan miljö. Guba & Lincoln (1994, refererad i Bryman 2018, s. 468) lyfter vikten av att vid kvalitativa studier ge en utförlig redogörelse av det studerade för att andra på så sätt ska kunna avgöra hur överförbara resultaten är. Vi har därför under studiens gång beskrivit alla detaljer så noggrant som möjligt för att förse andra med det som krävs för att kunna fatta ett beslut om studiens överförbarhet.

Pålitlighet berör huruvida resultatet av en studie blir liknande även om studien genomförs vid ett annat tillfälle (Bryman, 2018, s. 75). Det är viktigt att forskaren har ett granskande synsätt och att alla val som görs i studien presenteras, som exempelvis val av studiens respondenter (Guba & Lincoln, 1994, refererad i Bryman, 2018, s. 468). Genom hela studien har vi därför resonerat och övervägt olika tillvägagångssätt samt val av metoder, vilka vi kontinuerligt har presenterat i studien. Då samhällelig forskning inte går att utföra helt objektiv innebär kriteriet möjlighet att styrka och konfirmera, att forskaren ska klargöra för att denne handlat i god tro. Detta innebär att studien inte ska speglas av forskarens egna värderingar och kunskap (Guba & Lincoln, 1994, refererad i Bryman, 2018, s. 470). För att inte påverka studiens genomförande och resultat med våra personliga uppfattningar om det studerade har vi under hela studiens gång utvärderat de beslut som tagits. Vi har även i avsnitt 3.1 tydliggjort de tidigare kunskaper inom ämnet som vi har, då dessa möjligen kan komma att påverka studiens resultat.

Äkthet som är det andra kriteriet Lincoln & Guba (1985; 1994, refererad i Bryman 2018, s.

270) föreslår vid kvalitativ forskning, är också uppdelad i ett antal olika kriterier. Vi kommer inte behandla alla kriterier lika djupt som vi tidigare gjorde på tillförlitlighetskriterierna utan endast visa på och hur vi tagit dessa i beaktande. Ett av dessa kriterier behandlar hur bilden av de människor som studerats är rättvisande (Guba &

Lincoln, 1994, refererad i Bryman, 2018, s. 470). Genom att spela in och transkribera samtliga intervjuer bedömer vi att studien ger en rättvisande bild av våra respondenter.

28

Dessutom säkerställer vi en rättvisande bild genom att vi skickade ut transkriberingarna till respondenterna där de kunde bekräfta att vi uppfattade dem rätt.

29