Kvalitetsmått

3.8.1 Reliabilitet

Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011, s. 61) menar att validitet anses vara det viktigaste kravet på ett mätinstrument, men om instrumentet inte mäter det den ska, spelar det ingen roll om mätningen i sig är bra. Därmed kan ett ytterligare krav ställas, detta är reliabilitet, vilket innebär att mätinstrumentet t.ex. en enkätundersökning bidrar med tillförlitliga och stabila utslag. Detta begrepp är speciellt intressant för andra forskare som vill utföra en liknande undersökning och försöka komma fram till samma resultat, om de använt samma tillvägagångssätt som i studien. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011, s. 61) beskriver vidare att en metod eller angreppssätt bör ha en reliabilitet som är hög, vilket innebär att den är oberoende av undersökare och urval.

Reliabiliteten i uppsatsen anser vi kommer kunna skilja sig beroende på demografiska faktorer samt att slumpmässighet kan ha en bidragande roll. För att mäta reliabilitet i en undersökning kan ett vanligt förekommande mått vara Cronbachs alpha (Bryman & Bell 2013, s. 172).

45

Reliability Statistics Cronbach's

Alpha N of Items

,565 26

Tabell 1. Chronbach’s Alpha (Egen)

Gliem och Gliem (2003, s. 87) förklarar att Chronbachs´s Alpha är ett statistiskt mått, med ett värde mellan 0 och 1 och där ett tal närmare 1 visar på att det är en större intern konsistens mellan svaren i skalan. Ett högre svar på skalan innebär att frågorna som ställs mäter samma bakomliggande koncept. Forskarna anger att ett värde på 0,7 anses vara acceptabelt men att 0,8 är att sträva efter.

Vi är väl medvetna om att vårt värde i vår Cronbach’s Alpha klassas som dåligt enligt Gliem och Gliem (2003, s. 87). Om vi hade nått 0,6 skulle vi istället ha benämnt vårt värde som diskutabelt. Vi hade kunnat höja vårt värde i vår Cronbach’s Alpha genom att ta bort enskilda frågor. För att höja vårt värde främst skulle vi ha tagit bort frågan om ”vikten av prisvärdhet”, därefter hade ytterligare höjningar skett vid utsållning av frågan om ”vikten av bekvämlighet”, ålder och vilken inkomst respondenten hade. Tabellen som visar vilka variabler som hade höjt värdet i Cronbach’s Alpha visas som bilaga för att tydliggöra detta.

Orsaken till varför vi inte valt att göra några förändringar är utifrån Huang och Oppewal (2006, s. 337) som bl.a. hävdar att prisvärdhet och bekvämlighet är en av de viktigaste faktorerna inom livsmedelshandeln på internet, vilka har en stor påverkan på kunden och dess val av inköpskanal. Vi ansåg att dessa var vitala frågor för att ta reda på hur väsentliga våra respondenter ansåg att dessa faktorer var, de har även hjälp oss i analyserna för hur en konsument värderar de olika faktorerna om de ska handla livsmedel online. Utifrån detta anser vi oss ha belägg för de frågorna som hade inneburit högst höjning av Cronbach’s Alpha värdet, detta var alltså nyckelvariabler i vår undersökning som har starkt stöd i teorin.

KMO and Bartlett's Test(Färdig matkasse) Kaiser-Meyer-Olkin Measure of

Sampling Adequacy.

46

Bartlett's Test of Sphericity Approx. Chi-Square

989,363

df 325

Sig. ,000

47

KMO and Bartlett's Test(Plocka din egen matkasse)

Kaiser-Meyer-Olkin Measure of Sampling Adequacy.

,626

Bartlett's Test of Sphericity Approx. Chi-Square

672,682

df 325

Sig. ,000

Tabell 3. KMO & Bartlett´s – Plocka din egen matkasse (Egen)

Williams, Brown och Onsman (2012, s. 5) beskriver att innan en forskare tar ut information om olika faktorer, bör flera test göras för att se om respondenternas data är lämplig för en faktoranalys. För att avgöra lämpligheten i en faktoranalys kan forskaren använda sig av ett Kaiser-Meyer-Olkin test, även kallat KMO-test. Ett annat test är Bartlett´s Test of Sphericity. Indexet för KMO har en intervall från 0 till 1, där 0,5 ses som lämplig för att gå vidare till att genomföra en faktoranalys. Bartlett´s Test of Sphericity bör vara signifikant med <.05 för att gå vidare till en faktoranalys (Williams, Brown och Onsman, 2012, s. 5).

Vi valde att göra dessa två tester på båda våra undersökningar för att se om det var lämpligt att gå vidare till en faktoranalys. I vår ”färdig matkasse undersökning” visade KMO-testet ett värde på 0,752 och i Bartlett´s Test of Sphericity fick vi ett värde mindre än 0,05. I vår ”plocka din egen matkasse undersökning” fick vi ett värde på 0,626 på KMO-testet och som i den andra undersökningen, även här ett värde som understeg 0,05 i Bartlett´s Test of Sphericity. Dessa resultat ses som goda och innebär att våra data är lämpliga för faktoranalys.

3.8.2 Validitet

Bryman och Bell (2013, s. 171) förklarar att validitet anses vara i flera avseenden, det viktigaste forskningskriteriet i en undersökning. Innebörden av validitet är en bedömning av slutsatser som dragits från en utförd undersökning och försöka förstå om dessa slutsatser hänger ihop eller inte. Eriksson och Wiedersheim-Paul (2011, s. 60) definierar validitet som ”ett mätinstruments förmåga att mäta det som man avser att mäta”.

48

Vår undersökning skickades ut i enkätform, där vi valde att grunda frågorna i tidigare forskning inom samma område, detta för att säkerställa att det var frågor som hjälper oss att mäta det vi vill mäta. Variablerna som användes grundades även i tidigare forskning, för att säkerställa att det vi mäter är av relevans. Vi valde även att skicka ut en testundersökning för att ta in tankar och åsikter kring uppbyggnaden och formuleringen av frågor. Detta för att säkerställa att enkätundersökningen var av hög nivå och att respondenterna tydligt förstod frågorna som ställdes. Pilotundersökningen gjorde att vi ändrade på en del saker i vår slutliga undersökning, vilket antagligen bidrog till en i helhet bättre enkät.

Mätinstrumentet som valdes varierade beroende på frågorna. Från att välja bort eller behålla produkter, till att respondenten fick ranka vad den ansåg om en viss fråga i en skala 1-7. Undersökningens huvudsakliga syfte var att se om Levin m.fl.'s (2002) teori höll inom livsmedel över internet, därmed ägnade vi mindre fokus på att ställa flertalet frågor om olika variabler och istället ställdes en fråga om vardera variabel.