När resultaten av en statistisk undersökning redovisas, bör man även redogöra för kvaliteten för att mottagaren ska kunna bedöma värdet av den givna informationen. Syftet med en sådan redovisning är att göra användaren uppmärksam på faktorer som gör undersökningen mindre användbar samt ge ett bättre beslutsunderlag och därmed minska risken för att fatta fel beslut (Dahmström, 2005 s.341). I vår egen undersökning finner vi att en sådan redovisning är högst relevant eftersom vi har jämfört data från tidigare undersökningar med vår egen insamlade primärdata. Nedan diskuteras de kvalitetsaspekter som läsaren av vår studie bör ha i åtanke när han eller hon läser denna studie.
1. Vi valde att göra en jämförelse mellan hur stor andel av de svenska mikrobolagen som kommer att utnyttja undantaget av revisionsplikten, med den studie som gjordes av Collis (2003). Vad läsaren bör tänka på är att Collis’ studie bygger på frågor som är ställda till företagare som redan verkar på en marknad utan revisionsplikt, medan vår egen studie bygger på svar från företag som omfattas av revisionsplikt.
2. Den andra kvalitetsaspekten är att vår undersökning bygger på svar från 39 företag. Underlaget är inte tillräckligt för att dra generella slutsatser om samtliga mikrobolag i Sverige.
8.1 Bortfallsanalys
Bortfall är en företeelse som kan förekomma i alla undersökningar (Holme & Solvang, 1997). I vår studie utgörs bortfallet av de företag som fanns med i vårt urval men som av olika anledningar inte har deltagit i undersökningen. Nedan uttalar vi oss om vad bortfallet har eller kan ha berott på, samt om de företag som inte besvarade vår enkät har vissa särskiljande egenskaper.
Vi ville minimera bortfallet så mycket som möjligt genom att bland annat behandla svaren konfidentiellt och påminna respondenterna om att intervjun skulle pågå i högst tre minuter. Vi fick dock ett bortfall på cirka 2/3 av urvalet. Det stora bortfallet beror i huvudsak på att vi inte lyckades nå de respondenter som vi hade för avsikt att intervjua. Svårigheterna med att nå respondenten berodde på att registret innehöll inaktuella telefonnummer, samt att vi hade problem med att komma förbi ”gatekeepers”. Däremot var viljan att ställa upp på intervju stor när vi väl talade med den ”rätte” respondenten – oavsett branschtillhörighet. Detta tolkar vi som att respondentens deltagande i undersökningen inte kan ha påverkats av dennes inställning till revisionsplikten.
Ett klassiskt sätt att försöka belägga att bortfallet i undersökningen inte snedvrider resultaten är genom så kallade strukturjämförelser (Dahmström, 2005 s.325). Vi har här valt att jämföra variablerna omsättning och skuldandel mellan de företag som deltog, respektive inte deltog i undersökningen. Som framgår av figur 17, har de undersökta företagen i genomsnitt en omsättning på 1,281 miljoner kronor, medan de andra företagen har ett genomsnitt på 1,143 miljoner kronor. Vad beträffar den justerade skuldandelen ser vi att de undersökta företagens skuldandel i genomsnitt är 62 %, jämfört med 55 % i de företag som inte har deltagit i undersökningen. OMSÄTTNING I TKR 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 OMSÄTTNING OMSÄTTNING 1281 1143 Besvarade Obesvarade 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 OJUSTERAD SKULDANDEL JUSTERAD SKULDANDEL OJUSTERAD SKULDANDEL 78 95 JUSTERAD SKULDANDEL 62 55 Besvarade Obesvarade
Figur 17 Analys av bortfall10
Eftersom vi utgick från antagandet om att omsättningen påverkar efterfrågan på frivillig revision, tror vi inte att resultatet skulle ha avvikit om alla respondenter i urvalet hade besvarat enkäten. Detta uttalande från oss bygger på att omsättningen bland de besvarade och obesvarade företagen i princip inte skiljer sig åt. Vad beträffar skuldfinansieringsgraden är avvikelsen sju procentenheter mellan de besvarade och obesvarade företagen. Detta gör det svårt för oss att uttala om resultaten skulle ha varit desamma om samtliga företag i urvalet hade deltagit i undersökningen.
En annan möjlig strukturell skillnad skulle kunna vara att vi endast har fått tag på respondenter på bemannade arbetsplatser, medan respondenter från ambulerande företag som exempelvis hantverkare och konsulter inte har kunnats nå i samma omfattning. Vi har dock inte sett någon sådan strukturell överrepresentation bland de besvarade företagen.
8.2 Validitet
Till sist kan vi ställa oss frågan om vi i studien har undersökt det vi hade för avsikt att undersöka. Avsikten med denna studie var bland annat att undersöka om mikrobolagen kommer att efterfråga revisionstjänster vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten. Syftet var däremot inte att undersöka vilka tjänster som kommer att efterfrågas eller försvinna vid en avreglering. Utifrån de frågor som ställdes till respondenterna (se bilaga I) anser vi att vi har lyckats med att besvara vårt syfte.
10
Referenslista
78/660/EG Det fjärde bolagsrättsliga direktivet
Abdel-khalik, A.R. (1993). “Why do private companies demand an audit? A case for organizational loss of control”. Journal of Accounting, Auditing and Finance (Winter) s.31-52 Aktiebolagslagen (1975:1385)
Arnold, J. L., and M. A. Diamond (1981). “The Market for Compilation, Review, and Audit Services”. Auditing Research Monograph nr. 4 (AICPA, 1981)
Artsberg, K. (2003), Redovisningsteori; policy och praxis, Liber, Malmö
Axenborg, I.L. (2005). ”Revision i små och stora företag/debatt. Låt revisionsplikten vara!” Balans nr 4/2005
Baker, W.M. and G.M. Cunningham (1993). ”Effects of small business accounting bases and accountant service levels on loan officer decisions”. Journal of Business Finance & Accounting, (20)4. s.465-477
Bamber, E.M., and R.A. Stratton (1997). “The information content of the uncertainty modified audit reports: Evidence from bank loan officers”. Accounting Horizons 11 nr.2. s.1-11
Barefield, R.M, J.J. Gaver and T.B. O’Keefe (1993). “Additional evidence on the Economics of Attest: Extending results from the audit market to the market for compilations and reviews”. Journal of Practice & Theory. Vol. 12. s.74-85
Blackwell, D.W., T.R. Noland, and D.B. Winters (1998). “The value of auditor assurance: Evidence from loan pricing”. Journal of Accounting Research. Vol. 36. s.57-70
BRÅ PM 1978:2, Revisorns verksamhet
Carey, P., R. Simnett, and G. Tanewski (2000). “Voluntary demand for Internal and External Auditing by Family businesses”. A Journal of Practice and Theory. Vol. 19. s.37-51
Chow, C.W. (1982). “The demand for external auditing: Size, debt and ownership influences”. The Accounting Review. Vol. 57. s.272-291
Collis, J. (2003). “Directors views in exemption from statutory audit”. Research Report for the DTI, Kingston Business School
Collis, J., R. Jarvis and L. Skerratt (2004). ”The demand for the audit in small companies in the UK”. Accounting and Business Research, Vol. 34. s.87-100
Dahmström, K. (2005), Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning, Studentlitteratur, Lund
DeAngelo, L. (1981). “Auditor size and audit quality”. Journal of Accounting and Economics Vol.3 s.183-199
Ettredge, M., D. Simon, D. Smith and M. Stone (1994). “Why do companies purchase timely quarterly reviews?” Journal of Accounting and Economics. Vol. 18 s.131-155
FAR (2002), FAR:s revisionsbok, FAR Förlag, Stockholm
FAR (2004), FAR:s samlingsvolym 2004 Del II, FAR Förlag, Stockholm
Freedman, J. and M. Goodwin (1993). “The statutory audit and the micro company – an empirical investigation”. The Journal of Business Law March, 105.
Gerdin, V. (2004), “Motion till riksdagen”, 2004/05: L19
Gunnarson, O. och M. Åkesson (1980). ”Revision i mindre företag – en efterlängtad rekommendation?”, Balans nr 9/1980
Halling, P. (2005). ”Revision i små företag”. Balans nr 5/2005
Holme, I. och B. Solvang (1997), Forskningsmetodik, Studentlitteratur, Lund.
Jensen, M.C. and W.H. Meckling (1976). “Theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and the ownership structure”. Journal of Financial Economics. Vol. 3. s.305-360
Johnson, D.A., K. Pany, R. White (1983). “Audit Reports and the Loan Decision: Actions and Perceptions”. A Journal of Practice and Theory. Vol. 2. s.38-50
Lundfors, L (1994), ”Det finns starka skäl att behålla revisionsplikten i alla aktiebolag”, Balans nr 5/1994
Messier, W. (2003), Auditing and Assurance Services, a systematic approach, McGraw-Hill Co, USA
Miller, J.R., L.M. Smith (2002). ”The Effects of the Level of Assurance, Accounting Firm, Capital Structure, and Bank Size on Bank Lending Decisions”. Journal of Accounting, Auditing & Finance. Vol. 17, s.51-71
Norberg, C & Thorell, P. (2005), ”Revisionsplikten i små aktiebolag”, Svenskt Näringsliv Nyquist, K. (2005). ”Slopad revisionsplikt i små aktiebolag”. SkatteNytt 10/2005
Power, M. (1997), The Audit Society; rituals of verification, Oxford University Press, New York.
Precht, E. (2005). ”Ska små aktiebolag undantas från revisionsplikten?” Balans nr 3/2005 Precht, E. (2005b). ”Revision i små företag. Skatteverket samarbetar gärna med landets revisorer”. Balans nr 3/2005
Prop. 2000/01:146, Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Prop. 1997/98:99, Aktiebolagets organisation
Schneider, A. (1995). “Incidence if Accounting Irregularities: An Experiment to Compare Audit, Review, and Compilation Services”. Journal of Accounting & Public Policy. Vol. 14. s.293-31
Sjöström, C. (1994), ”De svenska revisorernas yrkesmässiga arv”, Balans nr 6-7/1994
Stoeckenius, S.Ng. (1979). “Auditing: Incentives and Truthful Reporting”. Journal of Accounting Research. Vol. 17. s.33-34
Wenneberg, I. (1992). ”Ingen revision i små företag?” Balans nr 12/1992
Elektroniska källor
www.ec.europa.eu. EU:s Grönbok (1996), ”Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom europeiska unionen”.