Två viktiga kriterier för att säkerställa en studies kvalitet är reliabilitet och validitet. Det är också viktigt att uppmärksamma eventuella brister studien kan innehålla och därför har vi har med källkritik.
Reliabilitet & Validitet
Vid de intervjuer som skedde på plats hos företagen var båda författarna på plats vilket är positivt för reliabiliteten i det avseende att det är två personer som tolkar svaren. Därmed blir tolkningen inte endast beroende av en persons uppfattning eller upplevelse utan diskuteras fram. Varje intervju genomfördes på liknande sätt, vilket säkerställdes av användandet av intervjuguiden, vilket även det stärker reliabiliteten. Dock är det problematiskt med en kvalitativ metod då det är svårt att replikera studien och metoden, vilket sänker reliabiliteten. Ett sätt att möta det problemet är att tydligt beskriva hur vi gått tillväga i studien, vilket vi i detta avsnitt ämnat göra.
Det finns både intern och extern validitet att ta hänsyn till för att säkra studiens kvalitet. För att stärka den interna validiteten utformade vi en intervjuguide för att försäkra att frågorna som ställdes var i linje med det som ville undersökas och för att säkerställa att den data som samlades in var relevant för studiens syfte (Justesen & Mik-Meyer, 2011). Tre av fem intervjuer skedde på plats, vilket är positivt då det undviker missförstånd mellan informanterna och oss på grund av att kroppsspråk och liknande uttryck är synligt. Den externa validiteten handlar om om studiens resultat är generaliserbart över studiens område och hur väl den insamlade empirin stämmer överens med syftet i studien. Extern validitet kan vara svårt att möta i kvalitativa studier, enligt Bryman och Bell (2013), då kvalitativa studier ofta innehåller endast ett fåtal observationer, vilket bidrar till svårigheter att generalisera resultatet i studien. Då vi valt att göra en multipel fallstudie där flera företag undersöks i olika branscher, bemöts kritiken kring kvalitativa
studier och generalisering. Detta då våra resultat går att generalisera inom vårt valda område, digitalisering och affärsrelationer i stora svenska företag. Varje relation är dock unik och ett fall är inte helt likt ett annat och därför finns det inte något som är sant för alla.
Källkritik
De teorier vi har använt har vi valt med ett kritiskt förhållningssätt. Vi har använt de artiklar, böcker och andra källor vi ansett vara mest tillförlitliga med tanke på vilka forskare de är skrivna av och hur mycket de tidigare refererats till. Majoriteten av var litteraturen publicerats var även något vi ansåg viktigt för att säkerställa att den teori vi använde var relevant och tillförlitlig (Yin, 2007).
De källor som använts primärt är de intervjuer som genomförts. Risker med intervjuer är att informanterna kan svara på frågorna på ett subjektivt sätt och kan välja att undanhålla eller vinkla information för att framställningen av företaget inte ska bli negativ. Studien har försökt undvika detta genom att erbjuda informanterna anonymitet och bevara informationen enligt konfidentialitetskraven. Vi försökte att vid intervjuerna inte lägga några värderingar i frågorna eller i informanternas svar och försökte ställa frågorna på ett liknande sätt i alla genomförda intervjuer. Vid intervjuer som sker på plats hos företag är det lätt att svaren svävar iväg från ämnet då man får en annan kontakt än vid telefonintervjuer, där svaren blir mer konkreta men inte med samma nyanser som vid intervjuer på plats (Jacobsen, 2002).
Vid urval av intervjupersoner kontaktade vi inte specifika personer på företaget utan vi valde att kontakta någon i ledningen som sedan gav oss kontaktuppgifter till någon som var insatt i vårt ämne. Problematiken kring att vi inte direkt kontaktade personerna vi sedan kom att intervjua kan vara att de missuppfattat vad vi sökte och att det kanske hade funnits någon annan person på företaget med mer inblick i vårt ämne. Dock ansåg vi att det var ett klokt val att välja att kontakta någon i ledningen eftersom de har mer kunskap än oss om vem på företaget som arbetar med vad. Därför anser vi att det inte spelade någon roll att informanterna har olika befattningar, då de hade bra inblick i det studien ämnat undersöka. Vi valde att anonymisera informanterna men att behålla namnen på företagen då alla informanter gav sitt samtycke till det. Det kan vara problematiskt att anonymisera informanterna på grund av att det då kan bli svårt att
replikera studien. Vi anser dock att det relevanta för studien var att veta informantens befattning och vilket företag den representerade vilket studien har beskrivit.
Den sekundärdata som använts i studien kommer från årsredovisningar som kan vara vinklade till företagets fördel då det är företaget självt som tagit fram den och från rapporter från företag som fått i uppdrag för att skriva dem för andras räkning. Rapporterna har valts på grund av att inte endast fullt lita på företagens egna utsagor, utan även externa mer opartiska parter. Vi har dock haft i åtanke att rapporterna kan vara vinklade i rapportförfattarnas egenintresse, men denna information har inte betraktats som en absolut sanning och vi har hållit en kritisk ståndpunkt till den, vilket motiverar vår användning av Visma (2016), Litium AB (2016) och Svensk Byggtjänst (2017).
3.6 Etik
Det finns enligt Vetenskapsrådet (2004) fyra områden kring etik som är viktiga att uppfylla vid kvalitativ forskning. De är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Vi har informerat personerna som intervjuats att deltagande är frivilligt, vad deltagandet innebär, att det är ett underlag till vårt examensarbete, att det kommer publiceras och att de har möjlighet att vara anonym. Vid användande av citat har vi skickat det för
godkännande till informanten så att citeringen blir rättvisande. Därmed har informationskravet uppfyllts.
Samtyckeskravet uppfylls genom att informanterna fått samtycka till till att medverka och hade möjlighet att avbryta medverkan när som helst utan några konsekvenser eller påtryckningar. Privata handlingar hålls mellan informanten och studiens författare och är lagrade enligt konfidentialitetskravet, vilket betyder att ingen obehörig har tillgång till handlingarna som önskats från informanterna. Informationen och de personuppgifter som framkommer under intervjuerna kommer endast att användas i syfte för
datainsamling till denna studie och kommer således inte användas i något annat syfte än för forskning och uppfyller därmed nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2004).