Kvalitetssäkring

I figur 13 illustreras när i projekt aktiviteter som beskrivits under intervjuerna sker, samt om de bidrar till att säkra kvalitén på funktioner eller installation. Detaljerade förfrågningsunderlag och projektböcker tillhandahålls vid förfrågan för att visa hur leverantören skall strukturera konstruktion och program.

Beställarens kvalitetssäkring under projektets gång ligger i granskning och testning av leverantörens produkter. Alltså konstruktionsgranskning och FAT, för att säkerställa att det som skall levereras håller efterfrågad kvalitet. Även om det enligt en intervjuperson ibland genomförs två eller tre tester, levereras ändå ibland utrustningar som inte uppfyller samtliga krav. De beskrivs att vid renoveringsprojekt finns där ett problem med svårigheten att testa funktioner innan drifttagning i fabriken. I dessa fall genomförs ofta flera möten med leverantören för avstämning gällande funktionskrav.

Högskolan i Skövde Datagenerering

Figur 13, Kvalitetssäkrande aktiviteter i förhållande till tidpunkt i projektet

Några av de intervjuade leverantörerna menar på att kvalitetssäkring ligger främst i användandet av grundprojekt. För exempelvis PLC-programmering finns redan programkod för driftmoder, larmhantering och manuellkörning. Med detta minskas mängden unik kod i varje projekt, vilket resulterar i att risken för felprogrammering även reduceras. Utöver detta genomförs emuleringar i nivå ett och ibland två för att kontrollera att rätt funktionalitet uppnås. Nivå ett i detta fall innebär att kontrollera så inga syntaxfel finns samt att testa specifika funktioner i programkoden, ofta enskilda nätverk. Med nivå två menas att skriva ett program som svarar på programmet som skall levereras till kund, vilket innebär att en programcykel skulle kunna köras med ideala förutsättningar.

När det gäller robotar testas det mer i 3D-miljö, där exempelvis räckvidd kan kontrolleras tack vare ABB:s mjukvara RobotStudio som upplevs allmänt accepterad och välanvänd.

Intervjupersoner har tryckt på vikten av att dela upp projekt i mindre aktiviteter, programmering beskrivs som en större aktivitet. Alltså behöver den delas upp i mindre komponenter, helst skall varje funktionalitet i förfrågan från kund beskrivas på en nivå som går att programmera efter. Under denna uppdelning av projekt är det även viktigt att hitta de svåra utmaningarna, att tidigt identifiera vilka delar i projektet är komplicerade. Dessa delar bör man enligt flera av intervjupersonerna lösa först.

5.2.1.5 Ledtid

Här är intervjupersonerna väldigt enade, trots att fyra olika leverantörer intervjuats erhölls i princip samma svar. Från beställning lagd, alltså när leverantör och kund skriver på ett avtal tar det ofta 10-12 månader att slutföra arbetet. Däremot kan det vara lika lång tid innan beställning läggs, för att förbereda underlag och förhandla med olika leverantörer, vilket resulterar i en total ledtid runt 2 år, se figur 14. Det framkommer att nuvarande projektmodeller hos både beställare och leverantörer fungerar bäst i de fall när denna tid finns tillgänglig. I de fall tiden är knapp blir ofta resultatet sämre, de intervjuade beskriver att många faser i projekt då stressas igenom.

Figur 14, Ledtid projekt

Flertalet intervjupersoner påpekar att det tar lång tid att diskutera fram hur funktioner skall se ut, frågor kan gå fram och tillbaka många vändor innan beslut är fattat. Alltså svårighet i att få konkreta svar på funktionalitet, detta gäller främst uppdrag mot kunder med mindre erfarenhet och kunskap om automation.

Något som lyfts fram som positivt från leverantörer är att genomföra förstudier, alltså hjälpa kunder med deras arbete innan beställningen. Detta för att minska på diskussionen emellan kund och leverantör under projektets gång, möjligt att vara mer överens om underlagen tas fram tillsammans.

Fördelen med detta beskrivs som lägre totalkostnad, snabbare ledtid och möjligheten att lösa problemet billigare med om- och tillbyggnation istället för en helt ny utrustning.

5.2.1.6 Fabrikat

Här råder stor enighet hos den intervjuade gruppen, Siemens styrsystem och ABB robotar är det som används i absolut störst utsträckning. KUKA robotar är något som även förekommer men inte lika vanligt som ABB. Detta gäller nyinstallation, flertalet leverantörer menar på att de kan serva, felsöka och omprogrammera de flesta fabrikat.

5.2.1.7 Restpunkter

Generellt säger både leverantörer och kunder att allt inte hinner testas, varken vid FAT eller SAT.

Samt att inga projekt saknar restpunkter, det är alltid något som inte stämmer. Restpunkterna kan kategoriseras till installationsfel som ofta är enklare att åtgärda eller kapacitet/funktionsfel vilket kan blir mer kostsamt. Installationsfel kan handla om märkning eller att något inte följer kundens specifikationer i projektboken. Även dokumentation hamnar i denna kategori, stämmer inte ritningen med vad som är installerat måste den uppdateras. När det gäller kapacitet och funktionsfel handlar det om att maskinen inte är intrimmad tillräckligt. Småstopp och problem med kod eller mekanik kan medföra att kapaciteten inte når upp till kraven som överenskommits.

Ett annat problem som beskrivs är rena programfel, vilket kan vara antingen att förreglingar saknas eller att något är för hårt förreglat. Detta innebär att maskinen kan köras sönder eller hamna i ett läge där operatören inte kan köra något alls (moment 22). Mindre programfel som att ett larm inte finns är också ganska vanligt, dock ganska enkelt att korrigera. Det som generellt vill undvikas är att inte uppnå krav på cykeltid när produktionen skall starta. Då krävs det avbrott i produktionen längre fram för att genomföra förbättrande arbeten på utrustningen, vilket blir omständigt och kostsamt för båda parter.

Högskolan i Skövde Datagenerering Ofta finns en överenskommen tid med ”Babysitting” efter leverans av en utrustning, vilket innebär att leverantören är redo att supporta vid problem. Arbetsbördan för leverantören under denna tid är direkt kopplad till hur välbyggd maskin och testad programkod som leveraeras.

”Mitt mål som leverantör är att kunden inte skall ringa mig förrän de vill ha hjälp med en ny utrustning” – Maria Ganebäck, 2018.

5.2.2 Virtuell driftsättning

Samtliga intervjupersoner visar intresse för ämnet och är väldigt intresserade av att vidare undersöka hur det kan användas. I detta kapitel återges intervjupersonernas egna erfarenheter av virtuell driftsättning, mycket av informationen som kom fram bygger på tidigare examensarbeten och resultaten från dessa.