Det resultat som jag kommit fram till är trovärdigt då jag tycker att jag lyckats spegla hur man kan uppleva arbetslösheten och hur planeringen för det framtida arbetslivet kan se ut. Jag känner även att jag undersökt det som jag hade för avsikt att undersöka och att detta har gjorts på ett bra sätt. Vad gäller överförbarhet av resultatet så tror jag att det kan vara överförbart på andra i samma situation dock inte i sin helhet till en och samma person. Då studien har gjorts i en mellanstor stad tror jag att det kan vara mindre överförbart på arbetslösa individer som bor i betydligt mindre eller större städer. Jag tror även att överförbarheten är mindre på personer som innan arbetslösheten inte har arbetet, då stora delar av det som framkommit i mitt resultat beror på att man saknar vissa saker från arbetslivet och att man i och med detta vet vad man efterfrågar i ett framtida arbete.
Jag ser det även som en viktig del av kvalitén på arbetet att de intervjuade efter avslutad intervju fått ta del av det missiv som jag skrivit och via detta har haft möjligheten att återkomma till mig med eventuella ändringar, synpunkter eller frågor. Ingen av intervjupersonerna har dock återkommit efter intervjuerna. Jag har också vid alla intervjutillfällen följt de, av HSFR, uppsatts etiska principerna. Jag tycker att jag på ett bra sätt lyckats låta kvalitén genomsyra hela min studie.
Slutsatser
Jag har i min studie funnit att alla som jag intervjuat vill komma ur arbetslösheten till annan form av sysselsättning, men jag har även funnit att denna längtan inte är så stark att man är beredd att ta vilket arbete som helst. Man tar till exempel inte ett arbete som man upplever som väldigt dåligt bara för att fylla behovet av att ha ett arbete. Det finns till och med en uppfattning om att man i lika hög grad kan må dåligt i arbetslivet som i arbetslösheten. I arbetslösheten kanske det psykiska välbefinnandet försämras av att inte ha något att göra, men i arbetet kan man likaväl må dåligt av att man har för mycket att göra.
I min studie har det visat sig att det är ett genomgående mönster att de arbetssökande saknar de sociala kontakter som fanns i tidigare arbetsliv. Detta är dock inte något som verkar orsaka dåligt psykiskt mående, då de flesta har ett stort kontaktnät som kan uppfylla avsaknaden av gemenskap utanför arbetets dörrar. Detta är intressant då en av de mest refererade arbetsforskarna, Jahoda, menar att det är svårt att tillgodose behovet av sociala kontakter utanför arbetet och att avsaknaden av detta i många fall leder till psykiska ohälsa.
Referenslista
Agrell, G. & Ulfvarson, B. (1995). Födokrok eller livsmening. Om arbete och arbetslöshet. Stockholm: Verbum Förlag.
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
AMS. (2006). AMS vecko – och månadsvisa verksamhetsstatistik. Hämtad 2008-12.03, från
http://www.ams.se/rdfs.asp?A=59629&L=35
Angelöw, B. (1998). Att berövas sitt arbete. Rävlanda/Stockholm: Symposion Bokförlaget. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Köping: Natur och Kultur.
Aronsson, G. & Kilbom, Å. (1996). Arbete efter 45. Historiska psykologiska och fysiologiska perspektiv på äldre i arbetslivet. Helsingborg: Arbetslivsinstitutet.
Bloch, D. P. (2005). Complexity, Chaos, and Nonlinear Dynamics: A New Perspectiv on Career Development Theory. The career development quarterly, 53, 184-208.
Bolinder, M. (2006). Handlingsutrymmets betydelse för arbetslösas upplevelser, strategier och jobbchanser (Avhandling, nr 42), Umeå: Umeå Universitet, Sociologiska institutionen.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Bryman, A. & Bell, E. (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Oxford: Liber Ekonomi. Ezzy, D. (1993). Unemployment and mental health: A critical review. Social Science and medicine, 37, 41-52.
Furåker, B. (2002). Arbetsmarknaden, i Hansen, L – H. & Orban, P. (red), Arbetslivet, 61-88. Lund: Studentlitteratur.
Goul Andersen, J. (2002). Coping with long – term unemployment: economic security, labour market integration and well – being. Results from a Danish panel study, 1994-1999, International Journal of social Welfare, 11, 178-190.
Grossi, G. (1999). Coping and emotional distress in a sample of Swedish unemployed, Scandinavian Journal of Psychology, 40, 157-165.
Hammarström, A. (1996). Arbetslöshet och ohälsa – om ungdomars livsvillkor. Lund: Studentlitteratur.
Hallsten, L. (1998). Psykiskt välbefinnande och arbetslöshet. Solna: Arbetslivsinstitutet.
HSFR. (1996). Etik. Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap. Uppsala: Ord och Forum AB.
Hågård, C. (2004). Bli din egen coach!: en handbok i livs – och karriärplanering för att hitta rätt jobb. Uppsala: Uppsala Publishing House/konsultförlaget.
Isaksson, K. (1990). Livet utan arbete. Arbetslöshet och mental hälsa bland unga manliga socialtjänstklienter. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms Universitet.
Jönsson, R. L. (2003)- Arbetslöshet, ekonomi och skam – om att vara arbetslös i dagens Sverige. (Akademisk Avhandling, No 14). Lund: Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds Universitet. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Mangell, L. (1995). Karriärplanering för alla: en introduktion i karriärplanering för organisationer och förteg. Stockholm: svenskt PA Forum.
Nordenmark, M. (1999) Unemployment, employment commitment and well – being – the psychosocial meaning of (un) employment among women and men. (Doktorsavhandling, NO 10). Umeå: Umeå Universitet, Sociologiska Institutionen.
Nordenmark, M. & Strandh, M. (1999).Towards a sociological understanding of mental well – being among unemployed – the role of economic and psychosocial factors, Sociology, 33, 577- 597.
Ohlsson, R. & Olofsson, J. (1998). Arbetslöshetens dilemma. Stockholm: SNS Förlag.
Von Otter, B. (1996). Kom Igen! Tillbaka till arbetslivet. Stockholm: Sellin & Partner Bok och Idé AB.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Rantakeisu, U. (2002). Arbetslöshetens olika ansikten – Fyra studier om arbetslöshetens sociala och hälsomässiga yttringar. (2002:02 Skriftserien). Göteborg: Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete.
Rantakeisu, U. & Jönsson, L. R. (2003). Unemployment an mental health among white – collar workers – a question of work involment and financial situation? International Journal of Social Welfare, 12, 31-41.
Rantakeisu, U., Starrin, B. & Hagquist, C. (1999). Financial Hardship and Shame: A tentative model to understand the social and health effects of unemployment, British Journal of Social Work, 29, 877-901.
Repstad, P. (1999). Närhet och distans, kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
SCB. (2006a). Arbetskraftsundersökningar (AKU). Hämtad 2008-12-03, från
http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0401/_dokument/AM0401_BS_2002.asp
SCB. (2006b). Arbetsmarknad, Arbetskraftsundersökningar (AKU). Hämtad 2008-12-03, från
http://www.scb.se/templates/tableOrtChart_23324.asp
Sjöstrand, P. (1980). Teorier om yrkesval, i Franke – Wiberg, S. & Lundgren, I. P. (red), Karriär och levnadsbana – En antologi om studie och yrkesval, 24-59. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Starrin, B., Jönsson, L. R. & Rantakeisu, U. (2001)- Sense of coherence during unemployment, International Journal of Social Welfare, 10, 107-116.
Strandh, M. (2002). Varying Unemployment Experiences? The economy and mentall well – being. (Akademisk avhandling, No 18) Umeå: Umeå Universitet, Sociologiska Institutionen. Svensson, I. & Westerlund, H. (2001). Kvinnors erfarenheter av 90-talets uppsägningar och arbetslöshet – En intervjustudie med korttidsutbildade kvinnor i ett landbygdslän. (Stressforskningsrapporter, nr 294). Stockholm: Karolinska Institutet, Institutet för psykosocial medicin (IPM), Avdelningen för stressforskning.