Kvantitativ innehållsanalys

I det här avsnittet presenteras resultaten från den kvantitativa analysen med hjälp av diagram. Analysen är indelad efter följande teman som hjälper oss att besvara vår frågeställning: Faktorer som nämns i artiklarna, jämförelse mellan dagspress och kvällspress och jämförelse före och efter de biologiska föräldrarna hittats. Totalt ingår 24 artiklar i analysmaterialet. Analysen har gjorts utifrån 12 variabler (se bilaga 1) och av dessa har vi valt att presentera de som pekar på generella tendenser i materialet. I detta fall är det: Nämns romsk etnicitet? Beskrivs Marias utseende? Nämns droger/vapen? Nämns pengar/människohandel? Hur stor plats fick artiklar respektive bilder före och efter de biologiska föräldrarna hittats?

Faktorer som nämns i artiklarna

I analysenheterna har vi sett ett antal faktorer som nämns frekvent och genomgående i alla artikeltyper. Återkommande faktorer som tas upp i samband med rapportering av händelsen nämner romsk etnicitet, utseende, människohandel samt saker som hittats i lägret i samband med upptäckten av flickan Maria.

Fig. 1: Antal artiklar som tar upp respektive inte tar upp våra utvalda variabler.

15 artiklar – en klar majoritet – nämnde etniciteten på dem som bodde i lägret där Maria hittades medan 9 inte gjorde det. ”Romlägret” och ”Det romska paret” är exempel på hur etniciteten tas upp. I 15 artiklar beskrivs Marias utseende i termer som exempelvis blond, grönögd och ljushyad. 14 av 24 artiklar nämnde pengar eller

människohandel i någon form. Till exempel spekulerades det i flera artiklar om att Maria hade köpts av det par som uppfostrat henne och att hon tvingades dansa för pengar av sin fosterfamilj. Vapen och/eller droger nämns i 11 av analysenheterna. I samband med den polisrazzia då Maria upptäcktes hittades också bland annat vapen och droger i lägret vilket tas upp i flera av de artiklar vi analyserat. Det nämns bland annat att Maria vuxit upp bland vapen och droger.

Jämförelse mellan dagspress och kvällspress

I analysmaterialet kan man märka en skillnad mellan vad som tas upp i dags- respektive kvällspress. De skillnader vi fokuserar på ligger i variablerna som presenteras i figur 1. Av de 24 analysenheterna kommer hälften från dagspress och hälften från kvällspress.

Fig 2: Antal artiklar i dags- respektive kvällspress som beskriver Marias utseende

Resultatet visar att Marias utseende beskrivs i högre grad i dagspress än i kvällspress. Inom kvällspressen beskrivs hennes utseende i hälften av artiklarna medan i det i dagspressen beskrivs i 9 av 12 artiklar.

Fig 3:Antal artiklar i dags- respektive kvällspress som nämner romsk etnicitet.

I en klar majoritet av kvällspressens artiklar (10 av 12) nämns romsk etnicitet medan det i dagspress är en mindre majoritet som inte nämner det.

Fig 4:Antal artiklar i dags- respektive kvällspress som nämner pengar och/eller människohandel.

I hälften av dagspressens artiklar nämns människohandel och/eller pengar medan detta nämns i 8 av 12 av kvällspressens artiklar.

Fig 5: Antal artiklar som publicerats i dags- respektive kvällspress före och efter de biologiska föräldrarna hittats.

Man ser en skillnad i hur många artiklar dagspressen respektive kvällspressen

publicerat om Mariafallet före och efter det att man hittat hennes biologiska föräldrar den 25 oktober. Dagspressen publicerade 7 av 12 artiklar innan medan samma siffra

Jämförelse före och efter de biologiska föräldrarna hittats

Man kan märka en skillnad i hur publiceringfrekvensen och utrymmet sett ut före och efter uppdagandet att Maria faktiskt inte blivit såld eller kidnappad då man hittat hennes biologiska föräldrar den 25 oktober. Skillnaderna presenteras i diagrammen nedan.

Fig 6: Andel artiklar som publicerats före respektive efter de biologiska föräldrarna hittats.

Av de 24 artiklarna i analysen är två tredjedelar (16 stycken) skrivna innan de biologiska föräldrarna hittats.

Variabeln artikelstorlek har fyra olika variabelvärden: Helsida, halvsida, kvartssida samt notis. Till notiser räknas alltså alla artiklar som täcker mindre än en fjärdedels sida i en tidning. Av diagrammet framgår att artikelstorleken liksom antalet artiklar minskat efter att de biologiska föräldrarna hittats.

Fig 8: Fördelning mellan bildstorlekar före respektive efter de biologiska föräldrarna hittats.

Bildstorleken har också delats upp i fyra variabelvärden: Stor, liten, mellan och ingen bild. En stor bild innebär här att den täcker minst hälften av en tidningssida. Om flera bilder tillsammans tar upp mer än en halv sida räknas även det som en stor bild. En mellanstor bild tar upp minst en fjärdedel av en tidningssida. Även här räknas flera bilder kombinerat ihop till en fjärdedelssida. Liten bild är alla bilder som är mindre än en fjärdedels sida. I diagrammet ser vi att antalet bilder minskat samt att det finns betydligt färre stora bilder efter att de biologiska föräldrarna hittats.

7.2. Kvalitativ textanalys

I det här avsnittet redogör vi för hur romer i samband med Mariafallet framställts i fem svenska dagstidningar genom kvalitativ textanalys. Vi använder oss av de 24 artiklar vi använt i den kvantitativa analysen samt sex artiklar som publicerats online på Aftonbladets och Expressens hemsidor. Samtliga artiklar som analyseras ingår i

fokus på sanningsanspråk och objektivitet. Artiklarna analyseras inte var för sig utan de används som ett större mediematerial och analysen delas in i teman som tar fasta på olika aspekter som belysts under rapporteringen av Mariafallet.

Den opålitliga romen

I artiklarna nämns och definieras genomgående både paret och de biologiska föräldrarna utifrån sin romska etnicitet. Lägret där Maria hittas refereras också till som ”romlägret” i ett flertal artiklar. I många artiklar beskrivs romerna också på sätt som utmålar dem som kriminella och opålitliga. Här följer tre exempel hämtade ur tre olika artiklar där etniciteten används som beskrivning i negativa sammanhang:

”Den lilla flickan Maria bodde bland droger och vapen i romlägret i Grekland.”(Expressen 20131022)

”Så i torsdags uppgav bulgariska myndigheter att föräldrarna troligen är ett par från den lilla staden Nikolaevo, vilket nu har bekräftats med DNA-tester. Även den här familjen är romer, och består förutom föräldrarna av nio barn.” (GP 20131026) ”Ett romskt par har häktats misstänkt för att ha kidnappat den blonda flicka, som nu tas om hand av en grekisk barn-organisation.” (GP 20131022)

Uttrycket att Maria bodde ”bland droger och vapen i romlägret” gör att man förknippar ordet ”rom” med droger och vapen. Stereotypen att romer bor i läger eftersom de reser från plats till plats, och att de är kriminella blir också anspelad på genom detta. Man försätts i en scen och en föreställningsvärld som är ett knark- och vapennäste där den ”lilla” flickan bodde. Ordet ”lilla” för tankarna till att flickan är just liten, och utsatt, och att hon inte hör hemma där hon hittades. Ordvalet att

föräldrarna ”troligen” är ett par från staden Nikolaevo motsäger påståendet att det har ”bekräftats” med DNA-tester och kastar därmed tvivel över om de biologiska

föräldrarna är just det. Ordvalet ”uppgav” är också ett yttrandeverb som pekar på mindre trovärdighet och förstärker motsägelsefullheten ytterligare. I citatet beskrivs ”även” denna familj som romer. Ordet ”även” är en upprepning som syftar på etniciteten rom, och fungerar som ett retoriskt förstärkande grepp. Att paret sedan definieras som just romer i citatet ”Ett romskt par har häktats…” gör att de reduceras till endast sin etnicitet samt sätts i kontrast till den ”blonda” flickan och skiljer dem

från henne, samt indirekt indikerar att romer inte kan vara blonda. Det aktiva verbet ”kidnappat” innebär också att det romska paret blir subjekt och aktörer och den blonda flickan objekt och offer.

Vidare förknippas attributet ”rom” med opålitlighet och kriminalitet:

”Samtidigt kommer ytterligare uppgifter om att Maria ska ha utnyttjats av de föräldrar som nu är gripna.”

”- Jag tror att de fick pengar för att exploatera barnet, säger Costas Yannopoulos på organisationen” (Expressen 20131021)

”…bodde bland droger och vapen i romlägret […] Vapen, haschpipor, tabletter och stöldgods har beslagtagits från personerna i lägret” (Expressen 20131022)

”Flera beklämmande detaljer pekar nämligen mot att de båda tros ha ägnat sig åt skumraskaffärer […] ”- Det är uppenbart att vi står inför välorganiserat

bluffmakeri…” (Expressen online, hämtad 20131120: Maria bodde bland…) ”De uppger att hon kallas Maria – men om det är hennes riktiga namn är oklart” (Aftonbladet 20131019)

Paret beskrivs spekulativt som att de har ”utnyttjat” och ”exploaterat” flickan samt att de ”fick pengar” för detta. Det beskrivs också hur vapen och droger beslagtagits från ”personerna i lägret” vilket syftar på romer genom det tidigare beskrivna ”romlägret”. Här dras alla personer i lägret över en kam och det framstår som att varenda rom i lägret ska ha innehavt nämnda ”vapen, haschpipor, tabletter och stöldgods”. Reporterns egna värderingar märks genom orden ”beklämmande” och

”skumraskaffärer” som understryker parets opålitlighet och kriminella tendenser. En färdig tolkning och slutsats har gjorts åt läsaren och ordet ”beklämmande” är ett exempel på en önskvärdhetsmodalitet genom vilken författaren uttrycker sitt ogillande och sin åsikt. I citatet görs vidare ett starkt sanningsanspråk samt en stark värdering i och med uttrycken ”Det är uppenbart” och ”välorganiserat bluffmakeri”. Paret är alltså inte bara lögnaktiga utan de är det till och med på en organiserad nivå. Parets trovärdighet utmålas som låg i och med yttrandeverbet ”uppger”, man ifrågasätter i texten om flickans namn verkligen är Maria som de sagt.

Den blonda flickan bland de mörka romerna

Genomgående i de artiklar vi tagit del av nämns flickan Marias utseendemässiga olikhet gentemot det par hon växt upp med. Hennes utseende fungerar som en metod att beskriva parets utseende utan att faktiskt beskriva det. Maria är liten, blond, ljushyad, grönögd eller blåögd vilket sedan poängteras skilja sig kraftigt från parets utseende. Exempel på sammanhang där flickans utseende beskrivs och sätts i kontrast till parets är:

”Det var vid ett knarktillslag mot det romska lägret utanför byn Farsala, norr om Aten, som en polis råkade se en blond kallufs.[sic]

– Plötsligt dök det lilla nyfikna huvudet upp under ett överkast, sa den grekiska polisen Kostas Giannopoulos enligt grekiska Skai tv.

När det lilla ljusa barnansiktet kikade fram anade polisen oråd då flickan var mycket olik paret som hon bodde hos.” (Expressen online, hämtad 20131120: Misstänka paret…)

”Flera teorier förekom om vad som kunde tänkas vara anledningen till att en så pass blond flicka levde hos en romsk familj i Grekland” (GP 20131022)

Man antyder här att en rom inte kan vara blond och ljushyad, genom att understryka att det var den utseendemässiga skillnaden som fick polisen att fatta misstankar. Journalisterna själva verkar hålla med om detta faktum genom att lägga in egna värdeord såsom: ”anade oråd”, ”skilde sig så mycket” och såpass blond flicka”. Här visar skribenterna upp sina egna åsikter. Marias utseende sätts också i kontrast till miljön där hon hittades i och med meningen ”Det var vid ett knarktillslag mot det romska lägret”. Kontrasten i att en liten blond flicka inte hör hemma i ett läger bland droger, och indirekt romer visas speciellt i och med meningen som beskriver att de undrar vad anledningen skulle tänkas vara till att en blond flicka bor hos romer. Att flickans ansikte beskrivs som ”ljust” sätter det också i kontrast till romernas och parets som då automatiskt förväntas vara motsatsen – mörkt. Flickan framstår också som änglalik, oskyldig och indirekt som ett offer i och med beskrivningen ”det lilla ljusa barnansiktet”.

”Bland romerna i lägret fanns en blond flicka. Eftersom hon till utseendet skilde sig så mycket från de som påstods vara hennes föräldrar fattade polisen misstankar.” (Aftonbladet online, hämtad 20131120: Känner du igen…)

Man skiljer den blonda flickan helt från romerna i lägret med meningen ”Bland romerna i lägret fanns en blond flicka”. Det konstateras att hon inte är en del av den romska gruppen på grund av hennes hårfärg. Att paret ”påstods vara hennes föräldrar” ger liten trovärdighet till att så skulle vara fallet.

De fattiga och kriminella förhållandena i romlägret

Lägret där Maria hittades benämns i flertalet artiklar som ”romlägret” och

förhållandena i lägret beskrivs som ”fattiga”, ”enkla” och kriminella, och som en dålig miljö för Maria att vistas i. Exempel på detta kan man se i följande fyra citat som hämtats ur tre olika artiklar:

”Här är bilderna som visar polisens fynd efter tillslaget mot lägret utanför Aten. Vapen, haschpipor, tabletter och stöldgods har beslagtagits i stora drivor från personerna i lägret” (Expessen online, hämtad 20131120: Maria bodde…)

”I det här enkla och fattiga lägret utanför byn Farsala, ungefär 28 mil norr om Aten, hittades fyraåriga Maria.” (Expressen online, hämtad 20131120: Här bodde…) ”Vid ett tillslag mot romer i Grekland i onsdags hittade polisen droger, vapen – och fyraåriga Maria”

”Ett fattigt område med slitna baracker, en lösspringande hund och kläder som ligger uppslängda på staket.” (Aftonbladet, 20131020)

I många av nyhetsartiklarna beskrivs vad som funnits i lägret och hur Maria levt bland det. Det är ”vapen, haschpipor, tabletter och stöldgods” som beslagtagits i ”stora drivor”. Stora drivor är ett värdeord som indikerar att det var enorma mängder vapen och droger som hittades. ”Stora drivor” är också en retorisk hyperbol som medvetet överdriver mängden beslagtaget gods och en subjektiv åsikt som inte går att definiera som en given mängd. Satsen ”Har beslagtagits i stora drivor” fungerar också som en

mängden, drivorna, är korrekt. Genom att Maria nämns bland vad man hittade vid tillslaget, utöver droger och vapen, likställer man henne med stöldgods och man visar genom att hon är det enda som inte hör hemma bland det övriga stöldgodset, att hon inte passar in i lägret. Förhållandena i lägret beskrivs som ”fattiga” och ”enkla” och journalistens beskrivning av vad bilder visat: ”slitna baracker”, ”en lösspringande hund” och ”kläder som ligger uppslängda på staket” fungerar som förenklad beskrivning av lägrets nedgångna och fattiga förhållanden. Den ”lösspringande hunden” fungerar som symbol för hur ansvarslösa personerna i lägret är i och med att de inte har hunden kopplad. Lösspringande hundar utomlands brukar också

förknippas med sjukdom, rabies och aggressivitet. Att kläderna ligger ”uppslängda” på staket har också en värdering i sig då det indikerar att ingen möda gjorts och att det gjorts i all hast. Att de inte ens har en tvättlina att hänga upp sina kläder på är också en symbol för hur pass dåliga omständigheterna i lägret ska vara. Att barackerna är ”slitna” är även det ett negativt värdeord.

Maria tvingades dansa för pengar

Polisen släpper, knappt en vecka efter upptäckten av flickan, en film som visar hur Maria dansar till orientalisk musik, tillsammans med en kvinna och en man. Två barn i sexårsåldern står och tittar på och klappar händerna och i bakgrunden syns ett matbord där cirka sju personer sitter och äter. Polisen menar att ”dansuppvisningen”

(Aftonbladet 20131022) är familjens sätt att tjäna pengar på Maria medan paret säger

att hon bara tycker om att dansa. Här följer tre citat från två olika artiklar som exemplifierar hur detta togs upp i kvällspressen:

”Men trots avslöjanden om hur lilla Maria, fyra år gammal, tvingats dansa för pengar och tros ha växt upp i närheten av grovt kriminella så försvarar släkten det häktade paret som misstänks ha fört bort henne.” (Expressen online, hämtad 20131120: Maria bodde bland…)

”Igår släppte de en film som visar hur Maria motvilligt dansar med en 21-årig kvinna. Enligt polisen är dansuppvisningen ett sätt för familjen att utnyttja flickan för att tjäna pengar, skriver Daily Mail.”

Bildtext: ”Här dansar flickan för pengar” (Aftonbladet 20131022)

Det romska parets släkt ges ingen trovärdighet i och med citatet som säger att de försvarar dem trots att de tvingat Maria att dansa för pengar. Ordet ”trots” fungerar också som en önskvärdhetsmodalitet, textförfattarens misstro och ogillande ges till uttryck genom detta. Uttrycket att de ”försvarar” förutsätter automatiskt att paret gjort fel. Citatet har ett högt sanningsanspråk i och med orden ”avslöjanden” och ”tvingats” som konstaterar påståendet som ett faktum och presenterar detta som självklart. ”Lilla Maria” är objektet i meningen och hon blir därmed offret. Genom att beskriva henne som just liten och förstärka detta genom att också skriva ut hennes ålder förstärks hennes roll som offer ytterligare. Att Maria tros ha ”växt upp bland grovt kriminella” förstärker även det hennes roll som offer och därmed parets roll som förövare, inte minst genom ordvalet att paret misstänks ”ha fört bort henne”. Ordvalet ”grovt” i frasen ”grovt kriminella” är en subjektiv och spekulativ uppskattning av vilka typer av människor Maria tros ha vuxit upp bland. Värdeord återkommer i och med hur det beskrivs att Maria dansar ”motvilligt”. Detta är också en subjektiv åsikt som inte går att bevisa varken för eller emot. Att Marias dansande kallas för ”dansuppvisningen” förstärker påståendet om att familjen ska tvinga henne att göra detta för att tjäna pengar istället för att hon bara dansar för att det är roligt. Att paret skulle ”utnyttja” Maria just för att tjäna pengar stärker den stereotypen om romer som giriga och oärliga, speciellt eftersom dans är ett av de sätt romer traditionellt har försörjt sig på genom tiderna. I bildtexten som lyder ”Här dansar flickan för pengar”, en

sanningsmodalitet, finns ännu ett starkt sanningsanspråk från författaren som konstaterar istället för att lämna fritt för tolkning och stämmer in med påståendet fullkomligt.

Maria utsatt för människohandel?

I många av artiklarna om Mariafallet nämns människohandel då man spekulerar kring hur Maria hamnat hos paret som uppfostrat henne. En vanligt förekommande

förklaring är att hon har köpts av paret eller sålts av sina biologiska föräldrar. I vissa fall spekuleras det också runt vilket pris som betalats för flickan. Några exempel på det här är:

” – Det här har skakat alla och fört till ljuset ett enormt problem – hur lätt det är att bedriva olaglig handel med barn, säger organisationens [Smile of the child] chef Costas Giannopoulos.”(Expressen 20131020)

”Enligt obekräftade uppgifter från grannar ska Sasha Ruseva ha sagt att hon sålt flickan för motsvarande 2000 kronor” (Expressen 20131028)

”Det par som häktats misstänkta för att ha rövat bort henne påstås ha köpt henne för 1000 euro av en fattig bulgarisk bomullsplockare.” (Expressen online, hämtad 20131120: Maria kan komma…)

I de fall där man nämner att paret dementerar uppgifterna om människohandel lägger skribenten oftast in yttrandeverb som indikerar att de kanske inte talar sanning, såsom hävdar eller påstår, till exempel ”Paret hävdar att de adopterat henne” (GP) eller ”[Paret] uppger att flickan lämnats till dem av den biologiska mamman som inte kunde ta hand om barnet.” (DN). I dessa artiklar anammas stereotypen att romer är kriminella och att de är barnarövare, något som påstås i ett flertal av de artiklar vi tagit del av.

Vilka citat man väljer att ta med i en artikel har stor betydelse för läsarens uppfattning av situationen. Här tar man med ett citat där det påstås att detta belyser ett ”enormt” problem: Hur lätt det är att bedriva olaglig handel med barn. Man

ifrågasätter inte detta utan lägger fram det som ett faktum, trots att uppgiften är helt obekräftad. Det ger läsaren en bild av att det är barnhandel som har ägt rum. I en annan artikel framgår dessutom att ”Grekisk polis misstänker att flickan kan ha utsatts

för människohandel och att det kan finnas ett nätverk mellan Grekland och Bulgarien…”(SvD 22102013). Här antar läsaren att det romska paret är en del av

detta nätverk och ägnar sig åt kriminalitet på en mer organiserad nivå.

Att ange en summa som barnet köpts för ökar också graden av trovärdighet och i det här fallet är det också rena spekulationer. Att det dessutom är en relativt låg summa stärker känslan av att det varit en ren affärsuppgörelse och att barnet inte hade något större värde för de som köpte eller sålde henne. I en artikel nämner man också att paret är häktade misstänkta för att ha ”rövat bort” barnet, ett ordval som för tankarna till sagor där onda varelser fört bort barn från sina föräldrar.

Spekulationer om Marias ursprung

Innan det stod klart vad som egentligen hade hänt med Maria och hur hon hade hamnat hos familjen i lägret spekulerades det i medier över hela världen om var hon