Kvantitativa resultat – mätbara effekter

Under denna rubrik presenteras de kvantitativa resultaten från studien. Först med fokus på emissionsdata och prediktioner som jämfördes med hållbarhetsmålen i Uppsala. Därefter presenterades trender för effekt- och energiförbrukningen i Uppsala. Eftersom det finns ett vedertaget samband mellan effekt och utveckling i samhället, som bland annat Ou, Huang och Yao (2016) framhåller, användes trender hos effekt- och energidata för att dra vidare slutsatser om hur expansionen och elektrifieringen har förändrats över tid.

7.3.1 Kvantitativ beskrivning av hållbarhetsarbetet

I Figur 7 visas resultaten från den linjära prediktionen av utsläpp av växthusgaser i centrala Uppsala. Kod för prediktionen kan ses i Appendix II. De helfärgade linjerna är given data och de streckade linjerna är prediktionerna.

Figur 7. Prediktion av utsläpp av växthusgaser från olika sektorer i centrala Uppsala från 2018 till och med 2024.

Uppsala kommun har ett mål att minska de årliga utsläppen av växthusgaser med minst 10 %.

Detta mål infördes 2020, alltså kommer det utvärderas på riktigt först 2021 (Nedar, 2021). Med hjälp av prediktionerna i Figur 7 gjordes en uppskattning av hur de predikterade utsläppen minskar mellan varje år. Prediktionen baserades på tidigare data och beroende på vilka åtgärder som vidtas för att minska utsläppen kan de verkliga resultaten skilja sig från de predikterade resultaten i denna studie. Resultaten av förändring i utsläpp av växthusgaser kan ses i Tabell 6.

29

År Utsläpp [ton CO2e/år] Procentuell förändring [%]

2020 1 220 700 -6,22

2021 1 232 400 +0,88

2022 1 167 700 -5,22

2023 1 168 900 +0,10

2024 1 116 800 -4,46

Tabell 6. Förändring av utsläpp av växthusgaser i centrala Uppsala baserat på tidigare prediktion.

Vidare gjordes även prediktioner av utsläpp av partiklar och sot i centrala Uppsala. Resultaten kan ses i Figur 8 och 9. Överlag kan minskande trender ses hos prediktionerna, förutom hos prediktionen av utsläpp av partiklar från transportsektorn, exklusive bussar, som kan ses i Figur 8.

Figur 8. Prediktion av utsläpp av partiklar från olika sektorer i centrala Uppsala från 2018 till 2024.

30

Figur 9. Prediktion av utsläpp av partiklar från olika sektorer i centrala Uppsala från 2018 till 2024.

En vidare analys av prediktioner av utsläppsdata kan ses under rubrik 7.4.1 Emissioner i centrala Uppsala. Där prediktioner jämfördes mot Uppsalas hållbarhetsmål och vad tidigare studier har påvisat för hållbarhetskonsekvenser kopplat till tillgång på el.

7.3.2 Kvantitativ beskrivning av effekt- och energisituationen i Uppsala

För att dra slutsatser om stadens fortsatta möjligheter till expansion och elektrifieringen användes data över effekt och energi i Uppsala. Effekten undersöktes dels genom den abonnerade effekten gentemot regionnätet över tid och dels genom det maximala effektuttaget under respektive år. Dessutom gjordes en linjär regression till effektdata, detta kan ses i Figur 10. Den energidata som användes i studien var den totala energianvändningen i Uppsala samt mängden energi som matades ut till regionnätet från småskalig energiproduktion, så som sol- och vindkraft. Energidata av respektive slag med tillhörande trend kan ses i Figur 11 och Figur 12.

31

Figur 10. Abonnerad effekt respektive maximalt effektuttag för lokalnätet i Uppsala.

För både den abonnerade effekten och det maximala årliga effektuttaget kan en nedåtgående trend ses. Däremot har båda trenderna ett lågt R²-värde vilket indikerar att de linjära regressionerna inte behöver förklara variationer i data. Det innebär att de trender som ses för effektdata kan vara mer eller mindre slumpmässiga i termer av att ytterligare en datapunkt skulle kunna ge två nya, helt skilda trendlinjer. Alltså bör inte trenderna i detta fall ses som en absolut sanning, men med avseende på tidigare kunskap om kapacitetsbristen i Uppsala och att effektuttaget i Uppsala är det i varje fall rimligt att det inte har ökat markant sedan 2016.

32

Figur 11. Energi till slutanvändare från lokalnätet. Inkluderar både hög- och lågspänningsabonnenter.

Figur 12. Inmatad energi till lokalnätet från småskalig elproduktion.

För energianvändningen i Figur 11 kan ökande trend ses. Denna har även ett relativt högt R² -värde vilket indikerar att det finns en ökande trend som inte bara är slumpmässig. Detsamma kunde ses i Figur 12, dock med ett lägre R²-värde, där en orsak är att småskalig energiproduktion från vind och sol beror av väderfaktorer. Därför kan en något mer osäker trend ses i det senare fallet.

33

En viktig åtgärd för att minska utsläppen av växthusgaser är att elektrifiera en större del av fordonsflottan, vilket förväntas ta längre tid på grund av kapacitetsbristen. En annan åtgärd är att elektrifiera en mindre del av fordonsflottan och även inkludera fler förnyelsebara bränslen (Andersson och Börjesson, 2021).

Utsläppen av växthusgaser väntas minska i Uppsala. Det går i linje med både kommunens hållbarhetspolicy och de lokala hållbarhetsmålen. Däremot visar prediktionerna i Figur 7 en viss osäkerhet kring huruvida målet om att minska utsläppen med minst 10 % årligen kommer nås, detta kan ses i Tabell 6. Vidare visade även resultaten från intervjuer att det finns indikationer som gör att det kan gå långsammare att nå hållbarhetsmålen, framförallt som en konsekvens av långsammare elektrifiering än planerat (Karlsson, 2021; Nedar 2021). Detta påverkar framförallt utsläppen från fordonsflottan. Att graden av elektrifiering påverkar utsläppen har tidigare visats av bland annat Andersson och Börjesson (2021).

Vidare väntas även utsläppen från VV i Uppsala att minska. Det beror framförallt på att de ställt om befintliga pannor från att drivas av exempelvis torv till grot (grenar och rötter) samt träspån (Siilakka, 2021). Dessutom väntas det nya värmeverket tas i bruk efter sommaren 2021, även det drivs av förnyelsebara bränslen. Dessa åtgärder togs inte med i prediktionen, vilket gör att utsläppen troligen kommer minska mer än vad resultaten i Tabell 6 visar. Alltså kan fjärrvärmeverkets minskade utsläpp täcka upp för en del av de utsläpp som kvarstår på grund av långsammare elektrifiering i Uppsala.

Region Uppsala har som mål att bussflottan ska vara helt emissionsfri 2030 (Nystrand, 2021). Överlag kan det ses i Figur 8 och 9 att utsläppen av sot och partiklar är små i jämförelse med utsläppen av växthusgaser. Uppsala klimatprotokoll riktar exempelvis framförallt fokus på minskade utsläpp av växthusgaser, men är mer diffusa när det handlar om utsläpp av sot och partiklar. Det är ändå viktigt att ta sot och partiklar i beaktande när hållbarhetsarbetet i Uppsala diskuteras. Utsläpp av sot och partiklar försämrar luftkvaliteten i Uppsala, där Kungsgatan är ett exempel där luftkvaliteten är låg (Nystrand, 2021). Dålig luftkvalitet kan i sin tur vara skadligt för människors hälsa. För utsläppen av sot visade prediktionen i Figur 9 att utsläppen minskar inom samtliga sektorer som inkluderades i studien. Samma trend kunde ses i Figur 8, förutom en avvikelse i prediktionen av övrig transport som till stor del består av privata bilar.

Denna ökning kan bero på att invånarantalet i Uppsala har ökat de senaste åren och därmed även antalet personbilar.

Gemensamt för utsläpp av partiklar och sot är att de kan förväntas minska när en större del av fordonsflottan elektrifieras (Andersson och Börjesson, 2021). Transportsektorn släpper ut en stor del av alla partiklar och sot i centrala Uppsala vilket i dagsläget beror på att de flesta fordon drivs med en förbränningsmotor. Dessa släpper i regel ut mer sot och partiklar än elmotorer som i regel inte släpper ut något.