Kvarstående forskningsproblem och personliga reflektioner

I denna uppsats diskuterar jag olika synsätt på vad ostalgie är men det är svårt att säga exakt hur utbrett ostalgie är. För att kunna mäta fenomenets utbreddhet skulle man behöva operationalisera begreppet ostalgie. Möjligheterna till kvantifiering är dock begränsade eftersom det finns olika synsätt på ostalgie. För att få ett kvantitativt mått på ostalgies utbreddhet måste man, när man operationaliserar, välja ut vilken eller vilka indikatorer som ska antas vara mått på ostalgie. Det kan uppstå ett validitetsproblem när man väljer ut indikatorer eftersom man lätt försummar viktiga dimensioner av fenomenet.

Om man som socialisationsteoretikerna antar att ostalgie uppkommer på grund av att östtyskar fortfarande har socialistiska värderingar som en direkt följd av politisk socialisation i DDR så borde ett lämpligt mått på ostalgie vara hur östtyskar uppfattar socialism idag. Huruvida östtyskar har socialistiska värderingar idag säger dock inte nödvändigtvis något om huruvida de är DDR-nostalgiker. Ett bättre mått borde snarare vara huruvida de anser att DDR hade fler goda än dåliga sidor, vilket är en fråga som har förekommit i surveyundersökningar. Även den frågan kan dock ifrågasättas som lämplig indikator på DDR-nostalgi. Det är tänkbart att östtyskar är DDR-nostalgiker utan att tycka att DDR hade fler goda än dåliga sidor. Östtyskar borde kunna vara DDR-nostalgiker för att de gärna minns de goda sidorna, utan att för den skull anse att DDR:s positiva sidor övervägde de negativa.

Om man är situationsteoretiker borde passande indikatorer på förekomsten av ostalgie vara frågor som handlar om huruvida östtyskar anser att de socioekonomiska förhållandena i landet har förbättrats sedan återföreningen. Även med sådana frågor uppstår ett validitetsproblem eftersom de valda indikatorerna skulle innebära att ostalgie definieras som ett mått på hur man

uppfattar socioekonomiska förhållanden. Andra dimensioner som rör ideologiska inställningar blir med den definitionen av ostalgie obeaktade.

För att undgå validitetsproblemet föreställer jag mig en mer direkt frågeställning som skulle kunna indikera huruvida intervjuobjektet är DDR-nostalgiker: ”Anser du att det fanns mycket som var bra eller till och med bättre i DDR än i BRD och som du brukar längta tillbaka till?” Med den frågeställningen får man ett explicit mått på förekomsten av ostalgie. Formuleringen inrymmer en definition av fenomenet som en ”längtan efter det man anser var bra/bättre i DDR”. Om det är socialisation eller situation som framkallar ostalgie säger frågan dock ingenting om. Det skulle man däremot kunna undersöka genom att göra sambandsanalyser. Alla tänkbara surveydatafrågor som skulle kunna komma i fråga för en undersökning av ostalgies utbreddhet för med sig ett reliabilitetsproblem. Detta eftersom de bara mäter de åsikter som människor uppger att de har. Istället skulle man kunna tänka sig en alternativ mätmetod av ostalgies förekomst vilken skulle innebära att man för statistik över försäljningssiffror av produkter som betraktas som ostalgieprodukter och därtill mäter ostalgieshowers tittarsiffror. För att undgå reliabilitetsproblem borde den optimala metoden således vara en kombination av surveydata och statistik över ostalgieprodukters popularitet. Det vore följaktligen intressant att bygga vidare på denna uppsats genom att göra ytterligare kvantitativa analyser för att kunna göra uttalanden om ostalgies utbreddhet och pröva vilken av socialisations- och situationshypoteserna som är hållbarast. Huruvida ostalgie är något att oroa sig över har dels att göra med hur man operationaliserar och dels att göra med om dess förekomst är ökande eller minskande. I och med att forskningen om ostalgie är så ny hyser jag stora förhoppningar att med hjälp av nytillkommande data vidare kunna analysera såväl dess bakomliggande orsaker som dess eventuella konsekvenser för östtyskars politiska inställningar.

REFERENSER

”Das Ende der Illusion” i Ost-Subventionen, Spiegel Digital,

http://service.spiegel.de/digas/servlet/dossieransicht/S7006468 (2006-12-15).

Ahbe, Thomas, Monika Gibas, 2001, ”Der Osten in der Berliner Republik” i Aus Politik und Zeitgeschichte, volym 1, häfte 2.

Arbeitslosenquote Früheres Bundesgebiet, Statistisches Bundesamt Deutschland, http://www.destatis.de/indicators/d/arb220ad.htm (2006-10-31).

Arbeitslosenquote Neue Länder und Berlin-Ost, Statistisches Bundesamt Deutschland, http://www.destatis.de/indicators/d/arb230ad.htm (2006-10-31).

Boyer, Dominic, 2006, ”Ostalgie and the Politics of the Future in Eastern Germany” i Public Culture, volym 18, häfte 2.

Dalton, Russel J, 2004, Citizen Politics: Public Opinion and Political Parties in Advanced Industrial Democracies, New York: Chatham House Publishers.

Das deutsche Universalwörterbuch DUDEN, 2001, Mannheim, Bibliographisches Institut & F.A. Brockhaus AG.

Denscombe, Martyn, 2000, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, Lund, Studentlitteratur.

Ekman, Joakim, 2001, National Identity in Divided and Unified Germany: Continuity and Change, Örebro, Universitetsbiblioteket.

Ekman, Joakim, Jonas Linde, 2005, ”Communist Nostalgia and the Consolidation of Democracy in Central and Eastern Europe” i Journal of Communist Studies and Transition Politics, volym 21, häfte 3.

Elis, Angela, Michael Jürgs, 2006, Typisch Ossi, typisch Wessi, München, Wilhelm Goldmann Verlag.

Fuchs, Dieter, 1999, ”The Democratic Culture of Unified Germany” i Norris, Pippa (red.), Critical Citizens: Global Support for Democratic Government, Oxford, New York, Oxford University Press.

Gabriel, Oscar, 2006, ”Das Ende der Zuschauerdemokratie?” i Falter, Jürgen W, Oscar W. Gabriel, Hans Rattinger, Harald Schoen (red.), Sind wir ein Volk? Ost- und Westdeutschland im Vergleich, München, C. H. Beck.

Glaessner, Gert-Joachim, 2005, German Democracy: From Post-World War II to the Present Day, Oxford, Berg.

Görtemaker, Manfred, 2005, ”Veränderung im Zeichen der Enstpannung” i Informationen zur politischen Bildung: Der Weg zur Einheit, häfte 250.

Herles, Wolfgang, 2004, Wir sind kein Volk, München, Piper Verlag GmbH.

Krüger, Thomas, 2003, Überwindung der deutschen Teilung. Noch eine Aufgabe der politischen Bildung?, Bundeszentrale für politische Bildung, http://www.bpb.de/presse (2006- 11-04).

Lindahl, Rutger, 2004, Så styrs Tyskland, Stockholm, SNS Förlag.

Linde, Jonas, Joakim Ekman, 2006, Demokratiseringsprocesser: Teoretiska ansatser och empiriska studier, Lund, Studentlitteratur.

Lipset, Seymour Martin, 1959, ”Some Social Requisites of Democracy: Economic Development and Political Legitimacy” i American Political Science Review, volym 53, häfte 1.

Neller, Katja, 2006, ”Getrennt vereint? Ost-West-Identitäten, Stereotypen und Fremdheitsgefühle nach 15 Jahren deutscher Einheit” i Falter, Jürgen W, Oscar W. Gabriel, Hans Rattinger, Harald Schoen (red.), Sind wir ein Volk? Ost- und Westdeutschland im Vergleich, München, C. H. Beck.

O’Neil, Patrick, 2004, Essentials of Comparative Politics, New York, London, W.W. Norton & Co.

Pollack, Detlef, 2004, ”Support for Democracy in Eastern and Western Germany: an Attempt to Explain the Differences” i Archives européennes de sociologie, volym 45, häfte 2.

Presse, Ostalgie-Party, http://www.ostalgieparty.de/ (2007-01-12).

Schoen, Harald, Siegfried Bühler, 2006, ”Feinde im Inneren: Politischer Extremismus im vereinigten Deutschland” i Falter, Jürgen W, Oscar W. Gabriel, Hans Rattinger, Harald Schoen (red.), Sind wir ein Volk? Ost- und Westdeutschland im Vergleich, München, C. H. Beck.

Solidaritätszuschlaggesetz 1995, Bundesministerium der Justiz, http://bundesrecht.juris.de/solzg_1995/__4.html (2006-12-15). Sonnenallee, 1999, Leander Haußmann.

SUPERillu, Berlin, Hubert Burda Media.

Völkl, Kerstin, 2006, ”Überwiegt die Verdrossenheit oder die Unterstützung? Die Einstellungen der West- und Ostdeutschen zur Demokratie, zu politischen Institutionen und Politikern” i Falter, Jürgen W, Oscar W. Gabriel, Hans Rattinger, Harald Schoen (red.), Sind wir ein Volk? Ost- und Westdeutschland im Vergleich, München, C. H. Beck.

Woderich, Rudolf, 1999, Ostdeutsche Identitäten zwischen symbolischer Konstruktion und lebensweltlichem Eigensinn,Brandenburg-Berliner Institut für sozialwissenschaftliche Studien e.V, http://www.biss-online.de/reihen/woderich.htm (2006-11-04).

ZA (Zentralarchiv für Empirische Sozialforschung in Köln) & ZUMA (Zentrum für Umfragen, Methoden und Analysen in Mannheim), 2006, ALLBUS (die Allgemeine Bevölkerungsumfrage der Sozialwissenschaften), Kumulierter ALLBUS 1980-2004, GESIS (Gesellschaft sozialwissenschaftlicher Infrastruktureinrichtungen), http://www.gesis.org (2006-04-06).

ZA (Zentralarchiv für Empirische Sozialforschung in Köln) & ZUMA (Zentrum für Umfragen, Methoden und Analysen in Mannheim), 2006, ALLBUS Codebuch 1980-2004 ZA- Nr. 4241, GESIS (Gesellschaft sozialwissenschaftlicher Infrastruktureinrichtungen), http://www.gesis.org (2006-04-06).