Kvinnornas förväntningar på hembarnmorskan

Kvinnorna uttryckte att barnmorskans roll handlade om att finnas som stöd i bakgrunden, göra undersökningar om nödvändigt och att på ett säkert sätt förlösa barnet (Borelli m.fl., 2017). De skulle bara låta födandet ske, samtidigt som de kunde erbjuda sitt stöd och komma med råd (Merg & Carmoney, 2012). Synen på säkerhet och tillit till barnmorskans kompetens var grundläggande för kvinnornas val av hemförlossning (Borelli m.fl., 2017; Woog, 2017). De ansåg att nivån av säkerhet var högre hemma då barnmorskorna som närvarade enbart bistod dem och ingen annan under förlossningen (Lee m.fl., 2016; Fage-Butler, 2017).

With the care of having a one to one midwife at home...it’s probably more likely to be picked up early and have time to go to the hospital. (Lee m.fl., 2016, s. 46)

I mean whoever comes to your home; they are just there for you aren’t they? (Ashley &

Kvinnorna kände sig respekterade av barnmorskorna som assisterade dem i hemmet. Dessa praktiserade omvårdnad som fokuserade på mer än enbart kvinnornas graviditeter, utan även ett genuint engagemang i kvinnorna själva (Merg & Carmoney, 2012; Bernard m.fl., 2014). Att erhålla stöd från barnmorskorna var viktigare än undersökningar och inblandning i själva födandet (Borelli m.fl., 2017). Kvinnorna upplevde att barnmorskorna ville det bästa för dem och att de skulle göra sitt främsta för att uppnå den förlossningsupplevelse som kvinnorna önskade (Merg & Carmoney, 2012).

… Whereas having a baby at home feels a lot more personal and I felt special and completely safe. (Ashley & Weaver, 2012, s. 713)

Diskussion

Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie innebär att sammanställa forskningen inom ett ämne genom att metodiskt söka litteratur genom artikelurval utefter redan förvalda inklusions- och

exklusionskriterier (Forsberg & Wengström, 2016). Utvalda artiklar har kvalitetsgranskats enligt SBU:s “Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser” (SBU, 2012, se bilaga 3). Utmärkande för de inkluderade artiklarna som höll hög nivå var en tydlig struktur samt klart redovisat tillvägagångssätt. Det skall dock tas i beaktande att den bristande erfarenheten av att bedöma artiklar kan ha påverkat

kvalitetsbedömningen. Vidare bearbetades artiklarnas resultat med influens av Forsberg och Wengströms (2016) tillvägagångssätt att genomföra en kvalitativ innehållsanalys i fem steg. Denna metod valdes på grund av sitt sätt att metodiskt analysera data i flera steg, där varje steg tydligt utgjordes av ett tillvägagångssätt som urskilde det viktiga som framkom i texten. En annan metod, exempelvis metasyntes, hade kunnat tillämpas i denna kvalitativa

litteraturstudie, men valdes bort då datamaterialet bedömdes vara för litet i omfattning för att göra en djupare tolkning i syfte att finna nya innebörder.

Styrkan i en systematisk litteraturstudie ligger i dess omfång av redan utförda studier, att den är baserad på en stor mängd data och samlar resultat från olika länder och publiceringsår (Forsberg & Wengström, 2016). Sammanställningen av den stora mängden data kan styrka de olika studierna i relation till varandra, om det upptäcks mönster och likheter som sträcker sig över både årtal och landsgränser. Svagheten med en systematisk litteraturstudie ligger i att datan som presenteras redan har blivit analyserad av forskarna. Då författare till

kontrollera att den analys som genomförts överensstämmer med artiklarnas resultat. Detta för att säkerställa pålitligheten i denna litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en ökad förståelse för varför kvinnor i höginkomstländer väljer hemförlossning. Då kvalitativa studier bygger på resultat efter deltagarnas egna ord och upplevelser lyfts förståelsen för ett fenomen fram (Nyhlén, 2005). Med detta i åtanke har kvantitativa studier medvetet valts bort, då de förvisso hade kunnat bidra med kunskap om bakomliggande faktorer till kvinnornas beslut, men inte hade gett samma insikt och förståelse om varför kvinnor i höginkomstländer väljer att föda hemma. Enbart höginkomstländer valdes ut till litteraturstudien då dessa länder har en liknande sjukvård som Sverige. Det finns en medvetenhet att förlossningsvården dock inte

överensstämmer till fullo utan skiljer sig även mellan höginkomstländer, vilket kan påverka studiens överförbarhet och tillförlitlighet. Exempel på detta är hur förlossningsvården finansieras i de olika länderna (av staten eller den födande själv), hur väl

hemförlossningsvården är integrerad i landets sjukvårdssystem samt hur förlossningsvården är organiserad på sjukhusen. Majoriteten av studierna är från England, Storbritannien och USA. Här kan som ett exempel ses en skillnad i förlossningsvården, då det i England och

Storbritannien finns ett lagstadgat val att föda assisterat i hemmet, medan en hemförlossning i USA finansieras av kvinnorna själva. Dessa faktorer kan påverka varför kvinnor i

höginkomstländer väljer att föda hemma, men skillnaderna till trots har tydliga mönster och likheter kunnat ses gällande kvinnornas svar, oavsett nationalitet.

Tidsspannet för publicering av de granskade artiklarna sattes till högst tio år. En snävare sökning hade kunnat ge studier som återgav en vård som var mer närliggande i tid, men datamaterialet hade minskat. De elva utvalda artiklarna är publicerade mellan 2012–2018 och inga skillnader relaterade till när studien genomfördes har kunnat utpekas efter granskning och överläggning. Att endast inkludera artiklar där kvinnan själv svarar på varför hon väljer att föda hemma grundar sig i ambitionen att öka förståelsen för fenomenet och såldes undvika andrahandsinformation.

Denna litteraturstudie är skriven av två blivande barnmorskor som vurmar för kvinnans rätt att fritt välja plats för förlossning och har således ett intresse för och en positiv inställning till hemförlossningar. Tidigare personlig eller professionell erfarenhet av hemförlossning

föreligger dock inte. Enligt Dahlberg (2014) bör förförståelse inom vetenskapliga

undersökningar medvetandegöras och tyglas av de som genomför undersökningen. Detta innebär att sakta ner sin förståelseprocess för att dröja, avvakta och att inte för snabbt förstå det som presenteras, utan att närma sig resultatet med viss tvekan och ifrågasättande. En tyglad hållning av förförståelsen har i detta arbete visat sig genom att inte dra för omedelbara slutsatser av analysen, att genomföra de tre första stegen i innehållsanalysen enskilt, samt att föra en ständig diskussion kring innehåll och resultat.

Resultatdiskussion

Resultaten visar på kvinnornas tankar och känslor rörande valet av hemförlossning. Det står klart att begreppet kontroll med varierande innebörder är en avgörande faktor, tillsammans med önskan om att undvika interventioner samt att låta förlossningsprocessen följa en naturlig gång i kvinnans självvalda miljö. Förlossningen ses av kvinnorna som en naturlig process som inte kräver någon medicinsk inblandning. Önskan att undvika interventioner i födandet är för många kvinnor den drivande faktorn till att välja hemförlossning. Vid förlossningar i hemmet eller på en ABC-klinik har tidigare studier påvisat att interventionerna blir färre och

normalförlossningar signifikant högre jämfört med förlossningar på sjukhus (Brocklehurst m.fl., 2011; Hodnett., Downe, Walsh & Weston, 2012).

Enligt vårdmodellen MiMo främjar förlossningsmiljön känslan hos kvinnan att hon och hennes partner äger rummet, känner sig avslappnade och är närvarande (Berg m.fl., 2012). I resultatet framkommer tydligt att just miljön i hemmet är en av faktorerna som är särskilt viktig för kvinnorna som väljer hemförlossning. Då kvinnor som beslutar sig för

hemförlossning har en tydlig bild av vad de önskar innebär detta att barnmorskan måste vara ytterst inlyssnande samt individualisera sitt stöd.

I en svensk artikel av Tingstig, Gottvall, Grunewald och Waldenström (2012) jämfördes förlossningar på en barnmorskeledd förlossningsklinik utformad att likna en hemmiljö med konventionell sjukhusförlossning. Resultatet visade en signifikant högre andel nöjda kvinnor bland de som upplevt en förlossning på den barnmorskeledda förlossningskliniken.

Bidragande faktorer var bland annat att omgivningen och atmosfären uppfattades som lugnare och mindre stressig, att många av de födande redan kände barnmorskan som var mer

stöttande, samt att papporna hade möjlighet att sova över med mamman och barnet. Detta stödjer resultatet i denna litteraturstudie, där kvinnorna betonar vikten av en god

förlossningsmiljö, kontinuitet och relation med en och samma barnmorska samt att ha sin partner närvarande. Andra studier med liknande resultat visar att kvinnor som fött barn på en barnmorskeledd klinik känner en ökad delaktighet, stöd och att de respekteras som individer (Overgaard, Fenger-Grøn och Sandalls, 2012). Kvinnor som föder barn hemma känner sig bekväma och avspända, eftersom de betraktar hemmet som tryggt och säkert (Borquez & Wiegers, 2006) medan sjukhusmiljön kan krocka med kvinnornas egna önskningar att känna kontroll över sin förlossning (Boucher, Bennett, McFarlin & Freeze, 2009). Att återfå denna kontroll beskrivs som en helande upplevelse av kvinnor som tidigare varit med om trauma i samband med förlossning. När kvinnorna förlorar sin upplevda kontroll i samband med födandet kan detta leda till missnöjdhet av förlossningsupplevelsen (Christiaens & Bracke, 2007). Egenkontrollen, den egna förmågan och infriandet av förväntningar är av stor vikt för en positiv förlossningsupplevelse (Downe, Finlayson, Oladapo, Bonet & Gülmezoglu, 2018).

en inbjuden gäst i hemmet med vilken kvinnan redan har en etablerad relation. Detta kopplas till det som står beskrivet under kategorin ett ömsesidigt förhållande i MiMo: att barnmorskan ska inkludera kvinnan i beslutsprocessen samt delge adekvat information om förlossningens fortgång för att skapa tillit, samt ge kvinnan en känsla av delaktighet. Vårdmodellen fäster stort avseende vid den relation som kvinnan och barnmorskan formar då relationen utgör grunden på vilken trygghet och förtroende vilar (Berg m.fl., 2012). Sjöblom, Idvall och Lindgren (2014) menar att barnmorskans närvaro och kompetens i hemmet bidrar till

skapandet av en trygg plats för kvinnan som stärks ytterligare av det band mellan barnmorska och kvinna som bildats under graviditeten.

Deltagarna i studierna bestod till större del av välutbildade, vita kvinnor. Många av dem hade arbeten på högre nivå eller hög utbildning och nästan alla var gifta eller levde i partnerskap. Enligt Descieux, Kavasseri, Scott och Parlier (2017) är denna grupp oftast representerad bland hemförlossningar i USA. Detta kan betyda att urvalet av deltagare väl representerar den grupp som väljer att föda hemma och att överförbarheten är god i de länder där hemföderskor till större delen består av vita, välutbildade, gifta kvinnor med god socioekonomisk status. I Sverige är det vanligare med hemförlossning bland kvinnor födda i ett europeiskt land utanför Sverige (framför allt från Nederländerna, Tyskland och Storbritannien), som inte arbetar utanför hemmet och vars familj har en lägre socioekonomisk status. Däremot är hemförlossningar i Sverige mer vanligt förekommande bland kvinnor med hög utbildning (Hildingsson, Lindgren, Haglund & Rådestad, 2006). Oavsett karakteristika av bakgrund hos kvinnor som väljer att föda hemma kunde det i artiklarna inte ses någon skillnad i utfall i jämförelse med de studier som inte beskrev karakteristika hos kvinnorna. Detta kan tyda på hög överförbarhet trots olika utbildningsnivå, samhällsklass och ursprung.

Några artiklar i denna litteraturstudie krävde att kvinnorna var läs- och skrivkunniga, vilket kunde utesluta lågutbildade och/eller utlandsfödda kvinnor som inte behärskade språket. I vissa studier kunde deltagare som behövde, använda sig utav en tolk. Med användandet av tolk finns risken att svaren censureras eller att tolkens översättning inte motsvarar kvinnornas svar ordagrant. För de studier som använt sig av fokusgrupper finns en risk för censurering av svar inför de andra kvinnorna, men även att kvinnorna diskuterar sinsemellan och kommer fram till konsensus, vilket kan påverka svaren på individnivå och resultatets pålitlighet. En utav studierna innefattade kvinnor i Nederländerna med högriskgraviditeter (Holten m.fl., 2018), där valet att föda hemma grundade sig i att sjukhuset inte längre sågs som ett alternativ för förlossning efter tidigare förlossningstrauma på sjukhus. Kvinnorna ansåg att de inte hade något annat val än att föda hemma. I jämförelse med studien från Storbritannien av Lee m.fl., (2016) som även den avhandlade högriskgraviditeter och planerade hemförlossningar skilde sig anledningarna och motiven åt från studien i Nederländerna, då anledningen till att

kvinnorna valde att föda hemma i Storbritannien var för att födandet sågs som något naturligt och interventioner ville undvikas, hemförlossningar sågs som det säkraste alternativet samt att hemmet sågs som en trygghet där kontrollen kunde bevaras. Dessa skillnader mellan studierna

kan bero på att vårdsystemen i de olika länderna skiljer sig åt. Eftersom deltagarnas svar i de övriga nio studierna (varav åtta avhandlar lågriskgraviditeter och en saknar riskbedömning av graviditet) uppvisar tydliga likheter med studien om högriskgraviditeter i Storbritannien (Lee m.fl., 2016), har denna litteraturstudies resultat hög pålitlighet och kan anses överförbar på andra grupper.

Konklusion och implikation

Resultatet från denna systematiska litteratursammanställning om varför kvinnor i

högriskländer väljer att föda hemma kunde påvisa att kvinnorna hade ett behov av en positiv miljö av bestämmanderätt, autonomi och ett utrymme att röra sig obehindrat på. När alla delarna: att förlossningen ses som en naturlig process, kvinnorna undviker sjukhus och skapar sin egen förlossningsmiljö för att återfå kontroll samt att känna sin barnmorska

sammanfogades fick det resultatet av en positiv förlossningsupplevelse och var anledning till att kvinnorna valde att föda hemma.

Landets barnmorskor vårdar idag allt fler gravida och födande kvinnor, samtidigt som antalet förlossningsplatser minskar (Alm, 2017). Att finansiera hemförlossningar skulle kunna förändra förlossningsvården i Sverige, med ökat självbestämmande hos kvinnorna samtidigt som barnmorskan fokuserar på endast en kvinna, vilket kan leda till bättre arbetsmiljö med minskad stress. Rekommendationer för vidare forskning är att utöka det svenska

forskningsunderlaget i ämnet, särskilt hur efterfrågan ser ut gällande hemförlossningar i Sverige, varför det är så få barnmorskor som arbetar med hemförlossningar samt skälen till att kvinnor i Sverige väljer att föda barn hemma.

Referenslista

Artiklar inkluderade i resultatet är markerade med asterisk (*)

Abascal, G. (2006). Att föda - en barnmorskas tankar, råd och erfarenheter. Stockholm: Bonnier Fakta.

Abed Saeedi, Z., Ghazi Tabatabaie, M., Moudi, Z., Vedadhir, A. A., & Navidian, A. (2013). Childbirth at home: A qualitative study exploring perceptions of risk and risk management among baloch women in iran. Midwifery, 29(1), 44-52.

Alm Dahlin, J. (2017). Med rätt att föda EN GRANSKNING AV SATSNINGAR PÅ

FÖRLOSSNINGSVÅRDEN I BUDGETPROPOSITIONEN FÖR 2018. Hämtad

2020-05-08 från: https://sverigeskvinnolobby.se/wp-content/uploads/2017/12/med-ratt-att-foda-web-1.pdf

* Ashley, S., & Weaver, J. (2012). Factors influencing multiparous women to choose a home birth —an exploratory study. British Journal of Midwifery, 20(10), 710–715.

Berg, M., Ólafsdóttir, O. A., & Lundgren, I. (2012). A midwifery model of woman-centred childbirth care – In Swedish and Icelandic settings. Sexual and Reproductive

Healthcare, 3, 3(2), 79–87.

* Bernard, C., Zielinski, R., Ackerson, K., & English, J. (2014). Home birth after hospital birth: women's choices and reflections. Journal of Midwifery and Women´s health, 59(2), 160–166.

Borquez, A., & Wiegers, T A. (2006). A comparison of labour and birth experiences of women delivering in a birthing centre and at home in the Netherlands Heather.

Midwifery, 22, 339–347.

* Borrelli S.E., Walsh, D., & Spiby H. (2017). First time mother’s choice of birthplace: influencing factors, expectations of the midwife’s role and perceived safety. The

Journal of Advanced Nursing, 73(8), 1937–1946.

Boucher, D., Bennet, C., McFarlin, B., & Freeze, R. (2009). Staying home to give birth: Why women in the United States choose home birth. J Midwifery Womens Health, 54(2), 119–26.

* Brailey, S., Jarrett, P., Luyben, A., & Poat, A. (2015). Swimming against the tide: Women’s experience of choosing a homebirth in Switzerland. British Journal of Midwifery, 23(11), 780–788.

Brocklehurst, T., Hardy, P., Hollowell, J., Linsell, L., MacFarlane, A., McCourt, C ... Petrou, S. (2011). Perinatal and maternal outcomes by planned place of birth for healthy women with low risk pregnancies: the Birthplace in England national prospective cohort study. BMJ 343:d7400.

Caulfield, T., Onyo, P., Byrne, A., Nduba, J., Nyagero, J., Morgan, A., & Kermode, M. (2016) Factors influencing place of delivery for pastoralist women in Kenya: a qualitative study. BMC Women's Health 16, 52.

Christiaens, W., & Bracke, P. (2007). Assessment of social psychological determinants of satisfaction with childbirth in a cross-national perspective. BMC Pregnancy and

Childbirth, 7(26).

Clancy, A., & Gurgens Gjaerum, R. (2019). Home as a place for giving birth: A circumpolar study of the experiences of mothers and midwifes. Health care for women

international 40(2), 121-137.

* Coxon, K., Sandall, J., & Fulop, NJ. (2014). To what extent are women free to choose where to give birth? How discourses of risk, blame and responsibility influence birth place decisions. Health and risk society, 16(1), 51–67.

Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Daysal, N. M., Trandafir, M., & van Ewijk, R. (2015). Saving lives at birth: the impact of

home births on infant outcomes. American Economic Journal: Applied Economics,

7(3), 28–50.

de Jonge, A., Mesman, J., Mannien, J., Zwart, J., van Dillen, J., & van Roosmalen, J. (2013). Severe adverse maternal outcomes among low risk women with planned home versus hospital births in the Netherlands: nationwide cohort study. BMJ, 346.

de Paula Nascimento, J., Vieira de Mattos, D., Liégio Matão, ME., Alves Martins, C., & Ávila Moraes, P. (2016). Woman´s empowerment in planned childbirth at home.

Journal of Nursing, UFPE/Revista de Enfermagem UFPE, 10, 4182–4187.

Descieux, K., Kavasseri, K., Scott, K., & Parlier, AB. (2017). Why women choose homebirth: a narrative review. MAHEC Online Journal of Research, 3(2), 1–10.

Downe, S., Finlayson, K., Oladapo, O. T., Bonet, M., & Gülmezoglu, A. M. (2018). What matters to women during childbirth: A systematic qualitative review. PloS One., 13(4).

Forsberg C, & Wengström Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105–112.

Grunebaum, A., McCullough, LB., Brent, RL., Arabin, B., Levene, MI., & Chervenak, FA. (2015). Perinatal risks of planned home births in the United States. Am J Obstet

Gynecol, 212(3).

Gullacksen, A-C. (2016) Delaktighetsmodellen – en väg mot empowerment. Teoretiska

perspektiv. Hämtad 2020-05-12 från

https://kfsk.se/wp-content/uploads/2016/09/Teoretiska-perspektiv-webb.pdf

Hildingsson, I. (2003). Kvinnors förväntningar på och upplevelser av vården under graviditet

och förlossning. (Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Stockholm).

Hildingsson, IM., Lindgren, HE., Haglund, B., & Rådestad, IJ. (2006). Characteristics of women giving birth at home in Sweden: a national register study. Am J Obstet

Gynecol, 195(5), 1366–72.

Hildingsson, I., Waldenström, U., & Rådestad, I. (2003). Swedish women’s interest in home birth and in-hospital birth center care. Birth, 30, 1–22.

Hodnett, ED., Downe, S., Walsh, D., & Weston, J. (2012). Alternative versus conventional institutional settings for birth. Cochrane Database Syst Rev, 8(9).

Hollowell, J., Rowe, R., Townend, J., Knight, M., Li, Y., Linsell, L … Silverton, L. (2015). The birthplace in England national prospective cohort study: further analyses to enhance policy and service delivery decision-making for planned place of birth.

NIHR Journals library.

* Holten, L., Hollander, M., & Esteriek de, M. (2018). When the hospital is no longer an option: a multiple case study of defining moments for women choosing home birth in high-risk pregnancies in the Netherlands. Qualitative Health Research, 28(12), 1883–1896.

Hutton, E., Reitsma, A., Simioni, J., Brunton, G., & Kaufman, K. (2019). Perinatal or neonatal mortality among women who intend at the onset of labour to give birth at home compared to women of low obstetrical risk who intend to give birth in hospital: a systematic review and metaanalyses. EClinicalMedicine (in press) 2019)

Höjeberg, P. (2009). Inledning. I A. Kaplan., B. Hogg., I. Hildingsson., & I. Lundgren (Red.).

Lärobok för barnmorskor. (3 uppl. s. 19–43.) Lund: Studentlitteratur AB.

International Midwives Organization. (2014). Keeping birth normal. Hämtad 2020-03-27 från https://www.internationalmidwives.org/assets/files/statement-files/2018/04/keeping-birth-normal-eng.pdf

Karolinska Institutet. (2019). Ämnesord och fritext. Hämtad 2020-04-03 från https://kib.ki.se/soka-vardera/soka-information/amnesord-och-fritext

Kitui, J., Lewis, S., & Davey, G. (2013). Factors influencing place of delivery for women in Kenya: An analysis of the Kenya demographic and health survey, 2008/2009. BMC

Pregnancy and Childbirth, 13(40).

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod.

Från idé till eximination inom omvårdnad (s. 69–92). Lund: Studentlitteratur.

* Lee, S., Ayers, S., & Holden, D. (2016). Decision-making regarding place of birth in high-risk pregnancy: a qualitative study. Journal of Psychosomatic Obstetrics &

Gynecology, 37(2), 44–50.

Lindgren, H. (2008). Hemförlossningar i Sverige 1992–2005, förlossningsutfall och kvinnors

erfarenheter (Doktorsavhandling, Stockholm, Karolinska Institutet). Hämtad

2020-05-29 från

http://publications.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/39049/thesis.pdf?sequence=1 Lindgren, H., Kjaergaard, H., Olafsdóttir., & Blix, E. (2013). Praxis and guidelines for

planned homebirths in the Nordic countries- An overview. Sexual & Reproductive

Healthcare, 5 (2014) 3–8.

Lundgren, I. (2010). Vård vid normalt barnafödande. I M. Berg & I. Lundgren (Red.), Att

stödja och stärka. (2 uppl., s. 117–143). Lund: Studentlitteratur AB.

Maimbolwa MC, Yamba B, Diwan V, Ransjö-Arvidson AB. (2003) Cultural childbirth practices and beliefs in Zambia. Journal of Advanced Nursing. Aug;43(3):263–274. Malterud K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. 2. uppl.

Lund: Studentlitteratur.

* Merg, AL., & Carmoney, P. (2012). Phenomenological Experiences: Homebirth After Hospital Birth. International Journal of Childbirth Education, 27(4), 70–75.

Norberg-Schulz, C. (1985). The concept of dwelling: On the way to figurative architecture (Architectural documents). New York, NY: Electa/Rizzoli.

Nyhlén, U. (2005). Att presentera kvalitativa data. Malmö: Liber AB.

Overgaard, C., Fenger-Grøn, M., & Sandall, J. (2012). The impact of birthplace on women's birth experiences and perceptions of care. Social science & medicine,74(7), 973–981. Rienecker, L., & Jørgensen Stray, P. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. Rossi, AC., & Prefumo, F. (2018). Planned home versus planned hospital births in women at