16 § Svenska kyrkan har rätt till viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motive-rade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena.
Svenska kyrkan beslutar om fördelning av ersättningen mellan stiften. Stiftet beslutar om fördelning inom sitt område.
Riksantikvarieämbetet skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i landet. Läns-styrelsen skall ges tillfälle att yttra sig över fördelningen i länet.
10.1 Användning
Med den kyrkoantikvariska ersättningen ges Svenska kyrkan möjlighet att vårda och under-hålla de kyrkliga kulturminnena utifrån de krav som följer av KML:s bestämmelser. Avsikten från statens sida är att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för Svenska kyrkan att fortsätta vårda de kyrkliga kulturminnena. Genom ersättningen kompenseras Svenska kyr-kan för de inskränkningar i förfoganderätten och eventuella fördyringar av vård och under-håll som KML innebär.
Mellan åren 2002-2009 utbetalades 1,9 miljarder i kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan. Regeringen beslutade i höstbudgeten 2009 om en tilldelning för år 2010 med 460 miljoner och uttalade samtidigt en målsättning om att detta årliga belopp ska gälla till och med 2014. Ersättningsformen ska enligt den överenskommelse som träffats mellan staten och Svenska kyrkan (se avsnittet Roller och ansvar) utvärderas vid återkommande s.k. kontrollstationer.
Den kyrkoantikvariska ersättningen kan endast gå till kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. KML.18 Den ska användas för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll, det vill säga endast till den del av kostnaderna som uppkommer till följd av KML:s bestämmelser. Denna allmänna utgångspunkt förtydligas och utvecklas i Svenska
kyrkans-Villkor och allmänna råd (2001-03-15).19 Vilka typer av åtgärder som kan komma ifråga och hur handläggning och samrådsförfaranden ska ske framgår också av detta dokument. För
18 Prop. 1998/99:38
19 En särskild utredning rörande kyrkoantikvarisk ersättning i praktiken gjordes av en arbetsgrupp bestående av företrädare för Svenska kyrkan och kulturmiljövården och med Erik Nordin som särskild utredare. Utredningen Kyrkoantikvarisk ersättning – förslag till regelverk samt riktlinjer för fördelning och handläggning, låg färdig i remissupplaga 2000-11-16. Avsikten var att förslaget efter remissbehandling skulle antas av Svenska kyrkan som riktlinjer för parternas arbete med den kyrkoantikvariska ersättningen och i tillämpliga delar som villkor kopplade till Kyrkofondens beslut om fördelning av medel. Riksantikvarieämbetet yttrade sig 2001-01-30 och tillstyrkte förslaget i sin helhet. Dokumentet låg sedan till grund för Villkor och allmänna råd, beslutade av Kyrkofondens styrelse 2001-03-15.
närvarande pågår en revidering av dokumentet med utgångspunkt från fördelningen under den tioårsperiod som ersättningen funnits.
Den kyrkoantikvariska ersättningen är inte avsedd för övriga kostnader för de kyrkliga kul-turminnena. Inte heller för förvaltning av annan kyrklig egendom, för att bedriva verksamhet eller för administration. Vidare får den kyrkoantikvariska ersättningen inte användas för åtgärder som står i konflikt med KML:s bestämmelser och den får inte bli en komponent i ett inomkyrkligt ekonomiskt utjämningssystem. För ytterligare exempel på sådant som ingår i förvaltarens egna ekonomiska åtagande, och därmed inte bör bekostas med kyrkoantikva-risk ersättning, se vidare Svenska kyrkans Villkor och allmänna råd (2001-03-15).
10.2 Fördelning
Svenska kyrkan beslutar om fördelning av den kyrkoantikvariska ersättningen mellan stiften. Stiftet i sin tur beslutar om fördelning inom sitt område.
Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna har emellertid, som en del av myndighetsutöv-ningen på nationell och regional nivå, genom sina yttranden möjlighet att påverka fördel-ningen av den kyrkoantikvariska ersättfördel-ningen, så att den får den effekt som staten eftersträ-var.
Länsstyrelserna ska enligt lagtexten yttra sig över fördelningen i länet. Enligt Svenska kyr-kansVillkor och allmänna råd (2001-03-15) ska yttrandena bl.a. avse i vilken mån kostna-den för åtgärkostna-den är att betrakta som en antikvarisk kostnad samt åtgärkostna-dens prioritet ur kul-turmiljösynpunkt. Då det gäller den antikvariska kostnaden ska den enligt anvisningarna anpassas till den kulturhistoriska nyttan med arbetena. Prioriteringarna av åtgärderna sker i tre nivåer. Normalt ska prioritet 2 användas, 1 för akuta arbeten eller arbeten av synnerlig kulturhistorisk betydelse, 3 för mindre angelägna åtgärder som kan ske i mån av medelstill-gång.
Riksantikvarieämbetet betonar vikten av att länsstyrelserna följer de instruktioner som Svenska kyrkan lämnar avseende prioritet för att möjliggöra en jämförelse över landet.
Riksantikvarieämbetet ska enligt 16 § yttra sig över fördelningen i landet. I remissen precise-rar vanligen Svenska kyrkan några frågeställningar som man vill ha belysta. Det kan gälla stiftens och länsstyrelsernas prioriteringar, samt huruvida det finns projekt och åtgärder att särskilt ta hänsyn till i fördelningen.
KML utgår från att samtliga kyrkobyggnader som omfattas av 4 kap. ska vårdas och under-hållas. Länsstyrelsernas bedömning av ersättningens storlek baseras på den enskilda åt-gärdens kulturmiljönytta och prioritet. Detta utesluter inte ett aktivt arbete också med olika typer av strategiska dokument, som t.ex. dem som tagits fram för länsstyrelsernas arbete med kulturmiljövårdsbidraget. Olika typer av användning, tillsammans med
kyrkobyggna-dens tålighet för förändringar, kan ligga till grund för olika förvaltningsmodeller och ersätt-ningsnivåer (se avsnittet Strategiska samtids- och framtidsfrågor). Sådana strategiska beva-randedokument i t.ex. församlingar/samfälligheter eller stift, bör utvecklas gemensamt av länsstyrelserna och berörda enheter inom Svenska kyrkan.
10.3 Redovisning, uppföljning och utvärdering
Det är Svenska kyrkan som ansvarar för att den kyrkoantikvariska ersättningen används till avsett syfte. Enligt den överenskommelse som träffats med staten ska Svenska kyrkan årligen lämna en redovisning till regeringen i frågor som rör de kyrkliga kulturvärdena. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Redovisningen ska göra det möjligt att göra en uppföljning och utvärdering av den kyrkoantikvariska ersättningen från såväl ekonomisk som antikvarisk synpunkt. I besluten om kyrkoantikvarisk ersättning är det enligt prop. 1998/99:38 viktigt att Svenska kyrkan tar hänsyn till de synpunkter som länsstyrelser och Riksantikvarieämbetet lämnar genom yttranden.